Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

allt större del av bruttonationalprodukten kommer att gå till dessa tjänster. Marknadsekonomins effektivitet kan därmed utnyttjas på produktionssidan, medan strävan efter jämlikhet och offentlig kontroll tillgodoses genom offentlig finansiering och tillsyn. Det kommer därmed rimligen att bli allt mindre omvälvande att lärarutbildning (liksom annan högskoleutbildning) kommer att produceras privat men, åtminstone i huvudsak, finansieras offentligt. Kort sagt, den lösning som har möjliggjort framväxten av den mycket framgångsrika Stockholms Handelshögskola kommer åtminstone på sikt att också möjliggöra framväxten av nya fristående lärarhögskolor, baserade på i huvudsak offentlig finansiering, men med andra huvudmän, privata, kommunala eller kooperativa. Det finns alltså goda förutsättningar åtminstone på medellång sikt att nya lärarhögskolor kommer att kunna sättas upp med offentlig finansiering på samma villkor som de redan existerande genom att vi går mot någon form av högskolepeng analog med den nuvarande skolpengen. Detta är hoppingivande för framtiden, eftersom vår utgångspunkt är att en reformerad lärarutbildning byggd på ett verkligt nytänkande förutsätter att det går att starta fristående lärarhögskolor som verkligen har möjlighet att starta från början, ”from scratch” utan att tyngas av en existerande organisation och personaluppsättning, av det vi brukar säga sitter i väggarna. I väntan på att även universitet och högskolor får ett generellt system som möjliggör en kombination av solidarisk offentlig finansiering och privat drift under konkurrens, måste emellertid andra vägar sökas för att komma igång med en ny lärarutbildning längs de linjer som här presenteras. Som ett motargument mot att tillåta lärarutbildning i privat regi anförs ofta statsmaktens behov av att behålla kontrollen över en verksamhet som är fundamental som bärare av samhällets grundvärderingar. En sådan kontroll kan emellertid hanteras även i ett system med privata initiativ, genom lämplig lagstiftning och en kompetent tillsynsmyndighet med tillräckliga resurser. Det demokratiska samhället bygger på att det finns institutioner som kontrollerar att det legala systemet upprätthålls. Dessutom tillåts redan idag, som vi skall se, en mängd varianter i den tidigare så likriktade lärarutbildningen. Dagens statliga monopol innebär de facto inte några direkta krav på vare sig likriktning av verksamheten eller en identisk output. Tvärtom har det närmast varit ett mål för den senaste reformen av lärarutbildningen att bejaka de studerandes önskemål om individuellt skräddarsydda lärarutbildningar. Problemet är ju enligt vårt synsätt att även om de existerande lärarhögskolorna har rätt att ändra inriktning i olika avseenden blir det inte en genomgripande förändring på grund av trögheter i de etablerade systemen. En utblick De problem som vi i Sverige brottas med ser likartade ut i hela västvärlden. Där, som här, debatteras i forskningen och i medierna, bland medborgarna 22
och i parlamenten hur skolan skall bli bättre, hur lärarutbildningarna skall bli attraktiva, hur lärarnas status skall återvinnas, hur man skall klara problemen med att studenter inte väljer matematik, naturorienterande ämnen och teknik och vad man skall göra när pensionsavgångarna börjar ta fart på allvar. I New South Wales i Australien kom en stor rapport i november 2000 [Ramsey 2000], deras motsvarighet till vår svenska LUK 1 . Utgångspunkten där är att många tidigare rapporter varit genomtänkta och välskrivna, men att de tyvärr inte lett till något. Nu måste något ske innan det är för sent, en vitalisering av lärandet krävs, där kvalitet står i centrum. I detta arbete har forskningsresultat hämtats från när och fjärran och det konstateras att forskningen ganska entydigt har visat att lärarna utgör den viktigaste faktorn i elevernas lärande. Detta är alltså resultat av samma slag som de som framläggs i den svenska rapporten ”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat” [Gustafsson och Myrberg, 2002]. Där konstateras att lärarnas kunskaper och pedagogiska förmåga är långt viktigare än minskade klasstorlekar och nya läroplaner. Trots de goda ambitionerna och känslan av att kniven nu ligger mot strupen kan man konstatera att det inte ser ut som om lärarutbildningen i New South Wales håller på att reformeras i grunden. Den australiska rapporten mynnar ut i en lång åtgärdslista som känns välbekant från Sverige och andra länder, men personliga diskussioner med tjänstemän i Utbildningsdepartementet i Sydney indikerar att det inte är att vänta storslagna och snabba reformer. Det är något annat än sådana listor som krävs. Det krävs helt enkelt att man kan bygga upp nya lärarutbildningar från början utan att tyngas av det som redan finns. Vi upprepar att stora, offentliga system inte reformerar sig själva inifrån. I Norge har stortinget i mars 2002 meddelat nya riktlinjer för lärarutbildningen och huvuddragen är att ämneskompetensen skall förstärkas samt att norska, matematik och pedagogik blir obligatoriskt. Dokumentet har undertiteln ”mangfoldig – krevende – relevant”. Återigen känns slutsatserna nästan plågsamt välbekanta. Vi vet någorlunda vad som krävs i västvärlden, men vi har inte varit beredda att tillåta de institutionella reformer som behövs för att faktiskt få dessa idéer genomförda. Japans utbildningssystem skiljer sig ganska markant från västvärldens i övrigt. Vår föreställning om detta system är av en skola med mycket stora klasser, där eleverna drillas stenhårt under skoltiden, och en universitetsutbildning präglad av låg studietakt och förhållandevis låga ambitioner. Denna föreställning är naturligtvis en karikatyr, men den är inte helt vilseledande. 1 LUK är förkortningen för Lärarutbildningskommittén vars arbete ledde fram till slutbetänkandet Att lära och leda, En lärarutbildning för samverkan och utveckling [1999]. 23
Page 1 and 2: LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7: största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73:
Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75:
monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77:
är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79:
lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81:
Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83:
och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85:
erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87:
att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89:
farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91:
lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93:
läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95:
del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97:
en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99:
via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101:
Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103:
den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?