Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
monolitiska syn som förs fram av Skolverket <strong>och</strong> Utbildningsdepartementet<br />
står för enhetlighet, att det i Sverige skulle finnas en nästan fullständig<br />
samsyn avseende skolans värdegrund, demokratifrågor etc. bland<br />
experterna. Så var eller är ingalunda fallet. Vilken pedagog eller pedagogisk<br />
inriktning som den enskilda utbildaren har som husgud skiljer sig åt <strong>och</strong><br />
skapar stora differenser i synsättet. Inom detta område är det ingalunda som<br />
inom t.ex. ekonomutbildningen där alla studerande världen över förs in i en<br />
teoribildning som i sin grundstruktur är gemensam.<br />
Det finns starka kopplingar mellan kunskapsnivå, statsskick <strong>och</strong> välstånd i<br />
en nation men det finns framförallt två viktiga faktorer för att skapa utbildning:<br />
läraren <strong>och</strong> läromedlet. Men synsättet måste vidgas till att också inkludera<br />
<strong>lärande</strong>t, eftersom det kan sägas vara detta som kopplar ihop läraren <strong>och</strong><br />
läromedlet med eleverna. I kapitel tre beskrevs i korthet läraryrkets utveckling<br />
i Sverige <strong>och</strong> hur internationella idéer influerat vårt utbildningssystem <strong>och</strong> i<br />
Appendix 1, Centrala begrepp finns också beskrivet de grundläggande<br />
disciplinerna <strong>och</strong> inriktningarna som styr det område som vi upplever är<br />
specifikt för läraren <strong>och</strong> utbildaren. Det vi nu skall göra är att skissera en<br />
bild av vilka forskningsriktningar som dominerar den svenska pedagogiken<br />
vid olika lärosäten. Den splittring (eller mångfald) vi möter där skall inte ses<br />
som en nackdel utan snarare som något som talar för att vi bör eller måste<br />
acceptera mångfald även i utförandeledet, dvs. i lärarutbildningen. Om det<br />
akademiska tänkandet varierar i så hög grad som sker <strong>och</strong> har skett, kan det<br />
omöjligt finnas någon självklar form för uppläggningen av lärarutbildningen.<br />
Slutsatsen måste tvärtom bli att statsmakten bör låta om inte hundra så dock<br />
flera blommor blomma.<br />
Även om man begränsar sig till efterkrigstiden, får man en mycket rikhaltig<br />
flora av influenser, teorier, ämnesinriktningar <strong>och</strong> synsätt på allt som rör<br />
<strong>lärande</strong>t, lärarrollen, lärstilar, statlig styrning <strong>och</strong> individen. Många gånger<br />
har det politiskt korrekta dominerat <strong>och</strong> slagit ut allt annat för att sedan<br />
skifta fokus till ett nytt område, som när det t.ex. gäller vilken typ av<br />
undervisningsform som skall råda.<br />
Det är inte möjligt att i en kort sammanfattning peka ut alla de som idag starkt<br />
påverkar vår skola <strong>och</strong> utbildning då vi rör oss med namn som hör hemma i<br />
psykologin, pedagogiken, sociologin <strong>och</strong> filosofin. Syftet här är mer att peka<br />
på de olika nivåerna som påverkar utbildningsinriktningen <strong>och</strong> deras olika<br />
<strong>och</strong> skiftande fokus. Uppifrån, dvs. regering <strong>och</strong> riksdag, kan under bara<br />
några decennier fokus skifta från t.ex. statlig styrning till individanpassad<br />
utbildning. Nästa nivå är de olika lärarutbildningarna i Sverige som delvis lever<br />
sina egna liv med sina egna gurus, vilket naturligtvis påverkar den enskilde<br />
studentens utbildning. Tillämpningen av de pedagogiska idéerna styrs sedan<br />
inom de enskilda lärarhögskolorna i stor utsträckning från den förhärskande<br />
synen hos den enskilde utbildaren. Går vi sedan vidare till tillämpningen på<br />
74