Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

att de som skall stå för de kommande generationernas utbildning och bildning
själva har nödvändiga baskunskaper. Förmågan att uttrycka sig väl på
svenska och engelska är ett oavvisligt krav. Varje lärare måste kunna skriva
och tala en korrekt svenska. Eleverna skall inte få meddelanden, provfrågor
och information som är språkligt felaktiga. Det finns snart inte några arbeten
utan krav på att kunna uttrycka sig i tal och skrift på modersmålet och engelska
är vår tids lingua franca. Goda kunskaper i matematik är nödvändiga på alla
nivåer i vårt allt mer komplicerade samhälle för att rätt kunna hantera och
tolka bl.a. statistiska uppgifter.
Vid mitten av förra seklet började engelskundervisningen inte förrän efter fem,
sex år i skolan. Idag börjar man på många håll i landet med engelska i första
klass och många leker med engelskan redan i förskolan. Vi tror att vi kommer
att se samma utveckling för teknik och de naturvetenskapliga ämnena.
Därmed kan man också räkna med att se mer avancerad matematik för de
lägre åldrarna och då måste givetvis lärarna ha tillräcklig ämneskompetens.
Kraven på lärarnas ämneskunskaper kan alltså antas komma att öka.
Genom att möta dessa ännu ej ställda krav, får vi lärare som duger i en
framtida skola och som därmed skaffat sig kompetens att också kunna
konkurrera med övriga medborgare på en mycket större arbetsmarknad än
bara skolans. Dessa idéer får också stöd i en nyligen publicerad rapport,
som går igenom ett stort antal forskningsresultat och bl.a. kommer till
slutsatsen att lärarens ämnes- och yrkeskompetens spelar stor roll. Skälet
till att Sverige i internationella jämförelser ligger så högt i läsförståelse men
inte i matematik förklaras där med att lärarna har kompetens inom det förra
området men inte alls i lika hög utsträckning inom det senare [Gustafsson
och Myrberg, 2002]. Egentligen är det en självklarhet; om läraren inte själv
besitter kunskaperna, kan han inte förmedla dem till någon annan okunnig,
dvs. han kan inte stimulera och handleda elever så att de förvärvar dem.
Resultatet är ännu ett bevis för att vi har fokuserat för mycket på att räkna
antalet vuxna i skolan i stället för att se till att skolan har välutbildade lärare
med specifik ämneskompetens.
Till de generella baskunskaperna hör dessutom en allmänbildning. Det är
tyvärr inte många som under de senare åren talat om vikten av bildning och
hur den skall nå eleverna. Vi menar att detta är en viktig grund som läraren
måste ha förvärvat som komplement till sina övriga kunskaper. ”Läraren som
utövare av ett intellektuellt bildningsyrke har dock försvarats då och då om
än utan betydelse för de politiska besluten.” [Larsson H A 2002, s. 77] Därför
kommer LUB att höja allmänbildningen genom samma typ av krav som ställs
på de studerande på Juridicum i Jönköping. De juridikstuderande får där
förutom den vanliga listan med kurslitteratur också en med skönlitteratur ur
vilken de måste välja ett antal verk som skall läsas och diskuteras.
86