Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

materialet. Endast Danmark, Norge och Italien ligger sämre till.
Pisastudien visar att störningsnivån är en viktig negativ faktor för
utbildningsresultatet och att denna är svår att kompensera med högre
lärartäthet. Johan Gull, på Skattebetalarnas förening, håller på att titta på
dessa resultat och finner ett negativt samband mellan antalet elever per
lärare och störningsnivå, dvs. paradoxalt nog är störningsnivån högre ju
högre lärartätheten är. Sannolikt går kausalkedjan åt andra hållet. I länder
där störningsnivån är hög, satsar man på högre lärartäthet, medan länder
som Japan, som har lägst störningsnivå, kan ha större klasstorlekar, dvs.
lägre lärartäthet.
Vi pekar på detta förhållande för att ytterligare underbygga vikten av att
lärare får en gedigen ledarskapsutbildning och tränar sin scenkarisma.
När kartan inte stämmer med verkligheten
Om det inte gällde ett så allvarligt problem som landets grundutbildning av
alla unga medborgare skulle vi kunna dra en humoristisk parallell till den
brittiska teveserien ”Yes, Mr. Prime Minister”. Där finns ett tjänstemannavälde
som arbetar på som man alltid gjort oavsett de politiska förändringarna;
politikerna vill utreda och lägga fram förslag men sedan återgår allt till det
vanliga igen. Parallellen till vårt, och västvärldens, utbildningssystem är att
även här utreds det om och om igen. När verkligenheten inte stämmer med
ritningarna utreder man ånyo. Nya läroplaner, nya styrdokument men sedan
blir det ändå inte så mycket av det nya. Lärarhögskolorna, grundskolorna
och gymnasierna fortsätter att bedriva sin verksamhet, mer eller mindre
opåverkade av utredningar, propositioner och lagar.
Vårt förslag är upplagt så att individen skall stå på en solid grund både
vad gäller ämneskompetens och professionell utbildarkompetens. Till
den professionella utbildarkompetensen räknar vi då inte bara ledarskap,
pedagogik, retorik och scenkarisma utan även gedigna kunskaper i
modersmålet, engelska (vår tids lingua franca) och matematik. Syftet är därvid
inte bara att få fler välutbildade lärare till grundskola och gymnasium utan
också att göra lärarna självständiga och trygga i sin lärarroll genom att göra
det möjligt för dem att välja karriärer utanför skolsystemet. Därtill kommer att
de demografiska svängningarna kan mötas på ett effektivare sätt när lärarna
kan växla mellan grundskola och gymnasium. Utbildningssatsningarna som
därmed är tagna, kommer samhället till godo. Människor som kan styra över
sina liv och har möjlighet att välja arbetsplats tenderar att må bättre. Med
denna plattform finns långt bättre förutsättningar att verkligen uppnå de mål
som satts upp för den svenska skolan. De är också vårt förslags mål.
67