Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

I den senaste offentliga utredningen av utbildningsfrågorna är det likafullt det livslånga lärandet och ökad individualisering som gäller [Mext 2001] och personliga diskussioner med tjänstemän på utbildningsdepartementet i Tokyo har givit vid handen att problemen och de tänkta lösningarna ligger nära dem vi har i Västeuropa. Det finns således en påtaglig samsyn runtom i de utvecklade länderna beträffande problemformuleringarna och de principiella lösningarna. Gemensamt för dessa länder är, trots sjukdomsinsikt och kunskap om vad som bör göras, att det är svårt att se att det sker några stora framsteg när det gäller förändring av lärarutbildningen. Studiens generella omfattning En viktig utgångspunkt för föreliggande studie är att lärarkåren i grundskolan, gymnasieskolan och Komvux utgörs av totalt ca 100 000 personer, medan antalet nyutexaminerade lärare per år bara uppgår till omkring 2 000 - 4 000. Tillflödet av nya lärare är alltså mycket litet i förhållande till stocken. I medierna har det dessutom slagits åtskilliga larm om de många avhoppen som görs av nyutexaminerade lärare. Skolverket visar att 11 procent av 1 – 7-lärarna, 12 procent av 4 – 9-lärarna och 20 procent av gymnasielärarna i allmänna ämnen försvinner ur lärarregistret efter de första tre åren i yrket [Dunér och Enequist 2001, s. 8], men detta kan vara en underskattning, eftersom allt fler begär tjänstledigt och är sjukskrivna. Dessa står därmed kvar i rullorna åtminstone tills vidare. De officiella siffrorna är därmed inte alldeles lätta att tolka. Som redan framhållits ovan är det önskvärt att lärarnas arbetsmarknad vidgas och det är därför inte självklart av ondo att åtskilliga lärare lämnar det offentliga skolsystemet och hittar arbetsuppgifter på andra håll i samhället. Om rörligheten återspeglar en integration av olika delarbetsmarknader är den tvärtom av godo. Det finns dock skäl att befara att det vi ser till stor del är en flykt från läraryrket och därmed en signal om att det inte står rätt till med utbildning och arbetsförhållanden. Under alla förhållanden står vi nu inför stora pensionsavgångar i lärarkåren och samtidigt stigande efterfrågan på lärare på grund av marschen in i kunskapssamhället. Det är inte troligt att vi kommer att kunna förmå en så stor andel av de ungdomar som lämnar gymnasiet varje år att välja lärarutbildning att vi kan klara rekryteringen av lärare under de närmaste tio åren och det är knappast heller önskvärt. För att integrera lärarnas arbetsmarknad med den övriga arbetsmarknaden och få en balanserad åldersstruktur inom professionen, måste vi räkna med att människor som nu är yrkesverksamma på andra områden skall kunna utbildas till lärare. Att utbilda ingenjörer, ekonomer, officerare, socionomer, svenska eller invandrade, till lärare är en ganska annorlunda uppgift än att utbilda svenska tjugoåringar som kommer 24
mer eller mindre direkt från gymnasiestudierna. En förändring av den svenska skolan genom reformer av lärarutbildningen kan inte bygga enbart på nytänkande beträffande grundutbildningen av lärare. I en tid med snabb förändring och därmed förändrade krav på utbildningen måste en mycket stor del av resurserna och nydanandet läggas på uppgradering och fortbildning av dem som redan är lärare 2 . Lärarhögskolorna måste därför utvecklas ytterligare för att kunna ta hand om redan etablerade lärare för kortare och längre utbildningar. Precis som inom alla yrken behöver individen då och då en nytändning och en uppgradering. Studien inriktas också på att finna utbildningslösningar som ger en sådan avvägning mellan ämneskunskaper, förmåga att hjälpa elever till kunskap och skicklighet att utöva ledarskap, att det blir möjligt, vanligt och kanske också önskvärt att lärare kan lämna lärarkarriären temporärt eller för gott och gå till andra yrken samtidigt som chefer och specialister inom andra områden både önskar och får möjlighet att bli lärare. Lärarna måste riva muren kring sitt yrke, bryta den professionella isolationen och bli en del av det samhälle som de undervisar om. Lärarrollens kultur skall inte ha vattentäta skott mot näringslivet och dess organisations- och ledarskapskultur. En sådan integrering av lärarnas arbetsmarknad med andra delar av arbetsmarknaden för professionella är sannolikt ett av de bästa sätten att på naturlig väg höja kvaliteten på den svenska skolutbildningen och öka statusen för läraryrket. Föreliggande förslag till en helt ny och annorlunda lärar/ledarutbildning omfattar: • grundutbildning • fördjupningsutbildning • befogenhetsutbildning. Grundutbildning riktar sig naturligtvis i första hand till ungdomar som vill bli lärare. Genom att utbildningen bygger på att studenten först skaffar sig akademiska betyg inom sina ämnesområden och före inträdet testas både avseende ämneskunskaper och anlag, bör avhoppen komma att bli väsentligt lägre från själva utbildningen och från lärar/ledarkarriären. Inga restriktioner förutsätts komma att läggas avseende var ämneskunskaperna inhämtats eller varifrån den sökande kommer utan individens kvalifikationer och personliga egenskaper är avgörande. 2 Även i detta avseende är Handelshögskolan intressant som föregångare och modell. Det kan noteras att en allt större del av Handelshögskolans verksamhet nu består av mycket kvalificerad vidareutbildning av verkställande direktörer, finanschefer, ekonomichefer osv. 25
Page 1 and 2: LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7: största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75:
monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77:
är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79:
lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81:
Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83:
och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85:
erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87:
att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89:
farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91:
lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93:
läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95:
del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97:
en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99:
via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101:
Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103:
den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?