12.07.2015 Views

2 - Academia de la Llingua Asturiana

2 - Academia de la Llingua Asturiana

2 - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4. La Falguera: Pueblu vaqueiru <strong>de</strong> <strong>la</strong> parroquiaVeigas.5. La Manga los Falgueiros ou Manga los Vaqueiros:Veiga con pación, 'en forma <strong>de</strong> manga',en Campos <strong>de</strong> Govia, a <strong>la</strong> <strong>de</strong>reita La Tartul<strong>la</strong> d'Aba-XU.a. La Fleita: Prau, en Caunéu.b. La Fleital: Prau, en Perllunes.c. Fleitin: Prau, C<strong>la</strong>vichas.d. Ga~riüfleitü: Praü, en Gúa.e. Falgueirúa: En Renconcu, Aguinu.f. La Falguera: Prau, tierras, en Perllunes.La pal<strong>la</strong>bra fleitu proce<strong>de</strong> <strong>de</strong>l !<strong>la</strong>tín f i 1 i c t u m'matu <strong>de</strong> fleitos', <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> f i 1 i x , - i c i s 'fleitu'.Outras variantes somedanas son: fulechu (con u inicialquizás por influxu <strong>de</strong> <strong>la</strong> l<strong>la</strong>bio<strong>de</strong>ntal f), <strong>la</strong> másfrecuente ente los vaqueiros; flechu (mui emplegadatarnién polos vaqueiros); ya feleitu, sin síncopa <strong>de</strong> <strong>la</strong>vocal inicial. La solución [e] en fulechu ya flechudcébese, <strong>de</strong> xuru, al influxu <strong>de</strong>l asturianu d'outras zonason<strong>de</strong>'l resultáu <strong>de</strong> -kt- foi l'africada prepa<strong>la</strong>talsorda [e], non [-it-] comu'n Somiedu. Fleitu perdíu'lsen colectivu ,que tenía'n l<strong>la</strong>tín. D'ahí que lu atopemosna toponimia incrementáu colos sufixos correspondientes.Asina'n 2, 3, ya b. Outros fitónimos somedanos<strong>de</strong> <strong>la</strong> mesma familia son: Fleitaniel<strong>la</strong>, queMenén<strong>de</strong>z García 54 rexistróu'n El Valle ya que <strong>de</strong>finecomu 'fleitu machu'; fleitariel<strong>la</strong> albar 'p<strong>la</strong>nta <strong>de</strong> <strong>la</strong>familia <strong>de</strong> <strong>la</strong>s aspleniaceae; asplenium trichomanes';fleitariel. brava 'p<strong>la</strong>nta <strong>de</strong> <strong>la</strong> familia <strong>de</strong> <strong>la</strong>s polypdiaceae;po~lypodiurn vulgare'.Outru <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> filix, -icis foi "filicari a (<strong>la</strong>s Felguera(s) o Felgaria(s) son frecuentes54 Menén<strong>de</strong>z García, M., El cuarto <strong>de</strong> los valles ..., 11 (Vocabu<strong>la</strong>rio-índices),Uviéu 1965.55 Los <strong>de</strong>rivaos toponimicos <strong>de</strong> * f i l i c a r i u m son enformaabundantes na Galorromania ya u'Italiq, sobremanera na zona norteya'n Toscana (Tuchel, H.-G., 'Geografía linguistica e toponomastica:na documentación medieval %). D'él proce<strong>de</strong>rían losfitotopónimos 4, 5, e ya f, que se correspuen<strong>de</strong>n col<strong>de</strong>l centru dlAsturias La Felguera. NeI nuesu casuI'abertura d' [e-] inicial n' [a-] podría <strong>de</strong>splicac::pol influxu <strong>de</strong> 1 implosiva. Los que viven na Falguerason 'los falgueiros', a 30s que se refier 5.Los topónimos <strong>de</strong>l tipu La Fleita puen tener outraesplicación, <strong>de</strong>n<strong>de</strong> f r a c t a (el trueque <strong>de</strong> l1íquidasya enforma frecuente), participiu <strong>de</strong> f r a n -g e r e 'romper, fen<strong>de</strong>r, frañir' ".Del '<strong>la</strong>tín f 1 o r e m .a. Cuetuflor: Santiagu.XXXVIII. PREISNUDel !<strong>la</strong>tín f r a x i n u m .1. El Freisnu: Pra,<strong>de</strong>ríatn Palomba (La Wamera),ente El Sierru ya La L<strong>la</strong>m,era. Antes había tamiéntierras. L'informante dizme ,qu<strong>la</strong>gora allí nunhai freimos, pero ,que s'alcuerda <strong>de</strong> cuandu 1'0s baltanonpa faer vigas pa una corte.a. Freisnéu: Prau, en Perllunes, col sufixu coletivu-éu < - e t u m .b. Fresnéu: Monte, ti,erra, prau, en Las Morteras,con <strong>la</strong> redución posible <strong>de</strong>l ditongu <strong>de</strong>creciente'nposi,ción átona.c. L<strong>la</strong>n<strong>de</strong>lfreisnu: Monte, Castru.FILIX e i suoi <strong>de</strong>rivati italiani'. Actes du Xe Congres Intemtiond <strong>de</strong>Linguistique et Philologie Romanes (Strasbourg, 1962), t. 111, Klincksieek,Paris, 1965, pp. 1.111-1.128 (p. 1.115).56 El Libro Registro <strong>de</strong> C o k (segunda parte...), p. 418-419.57 García Arias, X. U., Pueblos asturianos.. ., p. 301. Bobes Naves,C., 'La toponimia romana <strong>de</strong> Asturias (continuación)', EméritaXXIX, pp. 1-52 (p. 44).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!