Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Till dessa fiktiva världar hör också de overhead- figurer som överallt översvämmar olika möten och som ingår i ett slags ”overhead-krig”. Kriget har gått så långt att det skapat sin egen motståndsrörelse. I ett möte som ägnades åt presentationer av olika projekt inom Fittjasatsningen, fanns det en udd av protest när förskolans representant i sin framställ- ning använde bilder ritade av barn i förskolan: ”Vi i förskolan är inte lika duktiga på overhead- bilder som de andra är. Jag föredrar därför att presentera förskoleprojekt med de verkliga bilder som vi har från förskolan.” René León pekar i sin utvärdering av Samling för Alby på ett sådant motstånd, använt av en eldsjäl i Alby. León skriver: ”Ett redskap han (eldsjälen) använde sig av sin kontakt med media var något han själv kallade ’naitivism’. Genom att man till exempel skriver på maskin, med medvetna stavfel samt dålig formulering, får tidningarna känslan av att de har att göra med ’gräsrötterna’, ett nätverk av människor som bor i området.” (León 1999:25) Jag har underskattat språkets betydelse för ekono- misk integration i mina tidigare utvärderingar och undersökningar (se Hosseini-Kaladjahi 1998:43–44; 2001:22). Min beskrivning stämmer när man betrak- tar språket som ett kommunikationsverktyg. Men språkets betydelse för marknadsföring kan knap- past överskattas. Det språk som första generationens invandrare kan lära sig räcker ofta till kommunika- tion, men sällan till marknadsföring. Resultatmanipulering Marknadsföring ökar de sökandes möjligheter att få resurser, men samtidigt ökar förväntningarna på resultatet. Man måste leva upp till den vackra bild man målat. När man misslyckas är det inte osanno- likt att man tar sin tillflykt till resultatmanipulering. Om marknadsföring är ett verktyg för att garantera de pengar som för stunden står på spel, så är resultatmanipulering ett verktyg för att garantera kommande vinster. 100 Resultatmanipulering kan genomföras med olika metoder. En metod är att man inte i resultatpresen- tationen flaggar lika högt som man gjorde under marknadsföringsfasen. Jag har gett glimtar av hur ambitiöst till exempel projektet Skolan mitt i byn formulerade sig i sin projektansökan. Totalt omfat- tade detta projekts ansökan drygt 100 sidor text, där också alla detaljer om själva projektet och materialet som skulle användas för skolans ombyggnad preci- serades. Men i Fittjasatsningens uppföljningar håller samma projekt en mycket lägre profil. Till exempel har jag själv aldrig fått någon självutvärdering från detta projekt. Man kan också manipulera resultatet genom att rensa bort sådan information som förminskar projektets skönhet. Det är inte så lätt att hitta direkta bevis på sådan manipulation, just därför att den negativa informationen rensats bort i presentatio- nen. Vissa händelser – till exempel oenighet mellan aktörer – bidrar dock till att några exempel blir synliga. Till exempel har jag hört i form av ”korridorskvaller” att några enhetschefer i olika kom- mundelar tagit över ansvaret för självutvärderingar för att försköna resultaten. Men jag avstår från att nämna konkreta fall av det skälet att informationen kommer från just korridorskvaller. En annan version av manipulering går ut på att istället lyfta upp positiv information, samtidigt som man håller tyst om eller ligger lågt med sådant som motsäger den förskönande informationen. De första siffror som presenterades över antalet deltagare i Fittjasatsningens stormöten hade en ackumulerande form. Man presenterade höga siffror över antalet deltagare i möten utan att kommentera det faktum att det var samma individer som räknades gång efter annan. I underlaget ingick även de barn under 15 år som närvarat vid stormötena. Det var först efter diskussioner i olika möten som termen ”dubbel- räkning” dök upp i dokumenten. Fittjasatsningens uppföljningsrapporter talar <strong>fortfarande</strong> om ”dub- belräkning”, medan mina siffror (s. 112) visar på att det snarare handlade om att samma deltagare räknades fyra gånger, inte två. 16 Resultatmanipulering görs också genom att man pendlar mellan två eller flera mål och i presentatio- nen väljer det mål man lyckats bäst med. Till exem-
pel har jag sällan sett arbetsmarknadsprojekt skilja mellan arbete och utbildning i sina målformule- ringar. Orsaken till detta är, enligt min bedömning, att det är så mycket svårare att ordna arbetsplatser än utbildningsplatser till målgruppen. När man misslyckas med arbet<strong>små</strong>let kan man gömma detta genom addering av utbildningsplatserna. Otydliga målformuleringar ger alltid utrymme för resultatmanipulering. Det är också mycket vanligt att använda olika flaggor i olika sammanhang. Till exempel visa upp kvinnorådgivningens restaurang när man diskuterar ”boendedelaktighet”, men glömma den när man fördelar resurserna. Jag har själv varit med under ett seminarium där man flaggade med projektet ”Fittja arena”. Man beskrev projektet som framgångsrikt och uppvuxet från gräsrötterna (projektledaren var själv långtidsarbetslös före projektet), men, som jag kommer att diskutera i ett senare kapitel, på grund av finansieringssvårigheter permanentade man inte projektet. 17 Man kan fortsätta med fler exempel, på andra manipuleringsmetoder. Men dessa räcker för poängen som jag ville förmedla. Resultatmanipulering förvandlar ett misslyckat projekt till ett lyckat, eller förvandlar ett projekt med mindre framgång till ett med större framgång. Det är kanske därför vi sällan hör om ett projekt som ”miss- lyckats” enligt de projektansvarigas bedömning. I sin bok Kulturprojekt och projektkultur (1985) skil- jer Lena Gerholm mellan bilden av ett kulturprojekt på lokalplanet (vad som faktiskt skedde på fältet) och den tolkning som görs av projektets centrala ledningsgrupp. ”På det lokala planet hände inte”, skriver Gerholm, ”mycket som var fundamentalt nytt, men projektledningen i Stockholm gjorde sig ändå en bild av ett folk i förvandling”. En sådan dis- krepans, relevant för de flesta projekt, skapas mer än något annat av den bristande överensstämmel- sen mellan resultatet som ”finns” och resultatet som ”visas”. När man diskuterar invandrares svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden talar man ofta om en diffus variabel: ”social kompetens”. Är inte i så fall förmåga till marknadsföring och resultatmanipulering viktiga delar av denna så kallade sociala kompetens? Integrationsindustrin Ovan har jag pekat på ett antal faktorer och mekanis- mer som exkluderar utomstående (i vårt fall invandrare) från tillgången till de fördelade resurserna. Jag har också pekat på de faktorer som garanterar att pengarna stannar i samma händer som tidigare, näm- ligen: tidigare information, korta ansökningstider, kunskap om projektformulering, stödjande nätverk, När man diskuterar invandrares svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden talar man ofta om en diffus variabel: ”social kompetens”. Är inte i så fall förmåga till marknadsföring och resultatmanipulering viktiga delar av denna så kallade sociala kompetens? större förtroendekapital, samt förmåga till mark- nadsföring och resultatmanipulering. Dessa faktorer – exkludering och garantering – konstruerar och omkonstruerar vad som skulle kunna kallas en inte- grationsindustri 18 . Denna industri skapar arbete till ett antal ”inomstående”, men exkluderar paradoxalt nog utomstående från processen. Den ovan beskrivna processen liknar en meka- nism för beständig ojämlikhet som av sociologen Charles Tilly kallats ”möjlighetsansamling”. Den möjlighetsansamling som sker genom tidigare eta- blering, tillgång till nödvändig information och stödjande nätverk leder, enligt Tilly, till ett slags nischbildning som garanterar vinst för den nisch- bildande gruppen samtidigt som den undandrar möj- ligheterna från andra grupper (Tilly 2000:158–179) Det vore orättvist att beskriva denna industri som en industri helt utan positiva resultat. Det är genom denna industri som både barn och vuxna lär sig svenska språket, som ett antal personer bereds till- träde till utbildning och arbetsmarknad, och som ett antal personer får möjligheter att ha kontakt med majoritetsbefolkningen osv. Men allt som görs av denna industri ger inte samma positiva resultat. Resultatmanipulering och vissa former av mark- nadsföring är exempel på faktorer som ansamlar möjligheter hos tjänstemän utan att detta ger något positivt resultat. Vi har sett i diskussionen om Ung- 101
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?