Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
frågor. Ordförande rapporterar till kommundirek-<br />
tören i utvecklingsfrågor. Kommundirektören i sin<br />
tur, kan aktualisera frågor kring områdesutveckling<br />
i samordningsgruppen eller stora ledningsgruppen.<br />
Dokumentet förslår en budget på 100 tkr för varje<br />
områdesgrupp, att användas till dialog med lokal-<br />
befolkningen och utveckling av gruppens arbete.<br />
Områdesgrupperna i de tre kommundelar som ingår<br />
i storstadssatsningen har tidigare haft tillgång till en<br />
egen budget på 250–500 tkr per år. De har också haft<br />
inflytande över fördelningen av resurser från utveck-<br />
lingsavtalet och tillgång till egna medel för dialogen.<br />
Den organisationen som föreslås i dokumentet<br />
innebär i det närmaste en permanentning av den<br />
organisation som för närvarande arbetar med stor-<br />
stadssatsningen. Det är i sig ett positivt steg. Med<br />
befattningar som områdeschef och områdesutveck-<br />
lare, har områdesgrupperna fått mer ordning och<br />
högre arbetskapacitet än tidigare.<br />
Förslaget innebär även en fördel för den orga-<br />
nisation som för närvarande arbetar med stor-<br />
stadssatsningen. De ledamöter som utses av<br />
förvaltningscheferna ”ska ha så stora beslutsbefo-<br />
genheter som möjligt för det områdesbaserade arbe-<br />
tet” och de ska inte ha någon ersättare. Detta kan<br />
förstärka områdesgruppernas beslutsfattandekapaci-<br />
tet och befria dem från en för stor rörlighet. Hög<br />
omsättning bland representanter var före storstads-<br />
satsningen inte så ovanligt. Däremot är områdes-<br />
grupperna <strong>fortfarande</strong> för heterogent sammansatta<br />
när det gäller medlemmarnas beslutskapacitet.<br />
Jag hyser viss tvekan om huruvida förvaltnings-<br />
cheferna i praktiken kommer att utse ledamöter med<br />
stora beslutsbefogenheter. <strong>Stora</strong> beslutsbefogenhe-<br />
ter ges vanligtvis till personer med högre positioner<br />
i organisationen. Sådana personer är ofta för upp-<br />
tagna för att sitta i områdesgrupperna. Vi måste<br />
komma ihåg att det finns tre områdesgrupper i de<br />
kommundelarna som ingår i storstadssatsningen.<br />
Om vi därtill räknar in de kommundelar som inte<br />
ingår i storstadssatsningen ökar antalet till sex. Det<br />
är svårt, särskilt för förvaltningar som inte har någon<br />
lokal organisation (till exempel utbildnings- och<br />
arbetsmarknadsförvaltningarna), att skicka personer<br />
med stora beslutsbefogenheter till så många områ-<br />
desgrupper. Även om sådana personer sitter i områ-<br />
52<br />
desgrupperna är det svårt för dem att satsa tid för<br />
dialog och lokal förankring – ett av de viktigaste<br />
målen för områdesgrupperna. Det finns i grunden en<br />
motsägelse mellan kravet på stora beslutsbefogenhe-<br />
ter och kravet att vara nära lokalbefolkningen.<br />
Bortsett från dessa fördelar är emellertid organi-<br />
sationens komplexitet och beslutsprocessens otyd-<br />
lighet oförändrad. Viktigaste förklaring till detta är<br />
att områdesgrupperna inte har något eget mandat.<br />
De har, med mer exakta ord, bara mandat inom<br />
ramen för de <strong>små</strong> resurser (100 tkr enligt doku-<br />
mentet) som står till deras förfogande. Med mandat<br />
menar jag här inte varje ledamots beslutsbefogenhe-<br />
ter, det som omnämns i dokumentet, utan beslutsbe-<br />
fogenheterna för hela gruppen som befriar den från<br />
tvånget att skicka ärenden till olika förvaltningar.<br />
Utan mandat för gruppen som helhet så kommer,<br />
också om ledamöterna har de högsta beslutsbefogen-<br />
heter, varje ärende med nödvändighet att anpassas<br />
till förvaltningarnas befintliga villkor och procedu-<br />
rer. Samma sak gäller ledamöterna från landsting-<br />
ets lokala organisationer. Det är tydliggörande att<br />
peka på det faktum att ingen ledamot, från vare<br />
sig de kommunala förvaltningarna eller landstingets<br />
lokala organisationer, kan fatta beslut om alla ären-<br />
den som tillhör deras enheter. Och vidare – hur ska<br />
man till områdesgrupperna koppla personer från<br />
föreningsråd eller boenderåd, som inte har samma<br />
beslutsfattande befogenheter som ledamöterna från<br />
exempelvis förvaltningarna? För att belysa dilem-<br />
mat refererar jag ännu en gång till de rapporterings-<br />
kanaler som omtalas i dokumentet:<br />
”Utöver att ledamöterna rapporterar till sina<br />
chefer i den reguljära organisationen i linjefrågor<br />
så rapporterar ordföranden i utvecklingsfrågor<br />
till kommundirektören som i sin tur kan aktua-<br />
lisera frågor kring områdesutveckling i samord-<br />
ningsgruppen eller stora ledningsgruppen.” (s. 4)<br />
Med den organisation som föreslås i dokumentet<br />
kommer områdesgrupperna att, precis som tidigare,<br />
vara kvar som en sorts stödjande nätverk till de<br />
kommunala förvaltningarna. De kommer inte att<br />
fungera som horisontella organisationer gentemot<br />
vertikala, såsom det uttrycks i olika dokument.