Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

1. Resultaten presenterade ovan sträcker sig från år 1998 när Fittjasatsningen sattes igång, till år 1999 eller 2000–2001, beroende på statistikens tillgänglighet. Det är orättvist att bedöma satsningens utfall bara ett eller ett fåtal år efter dess genomförande. Personer som är bekanta med för- ändringsarbete vet att det tar tid för ett projekt att bära frukt. 114 Man kan kanske bedöma resultatet från ett skolprojekt genom att granska elevernas slutbe- tyg, men man kan inte bedöma utbildningens betydelse för arbetslöshetsstatistiken redan i sam- band med att ett projekt avslutas. Det är därför utvärderare brukar tala om projektens omdelbara och långsiktiga utfall (jfr Vedung 1998:25) Det betyder att vi måste vänta och se tiden an, för att märka förändringsresultat i områden. 2. Man får inte begränsa satsningens resultat till att gälla enbart den presenterade statistiken. Sats- ningen har en del andra mätbara resultat som på grund av bristande statistik inte presenteras. Den har också en hel del omätbara (kvalitativa) resultat som inte ”får plats” i statistiken. Hur ska man presentera förbättringar i målgruppens livskvali- tet (till exempel brytande av isolering för äldre kvinnor i Fittja) med hjälp av statistik? Som några distinkta exempel på satsningar som kommer att bära frukt i framtiden kan man nämna investeringarna i Ungdomens hus och Skolan mitt i byn i Fittja, Cirkus Cirkör och Rotemannen i Alby, samt förskolor, skolor, mobi- liseringsarbete, och omorganisationer i alla tre kommundelarna. 3. Norra Botkyrka, liksom alla storstadssatsning- ens målområden, är utsatta för ett speciellt inflyttnings-/utflyttningsförlopp som motverkar synliggörandet av satsningarnas resultat. Enligt forskning byggd på officiell statistik flyttar män- niskor som bor i dessa områden ut när deras sysselsättningssituation och hushållsinkomst för- bättras. Samtidigt flyttar nya invandrare eller andra personer in som har en svagare ställning på bostads- och arbetsmarknaden (Andersson 2002:2; Inte- grationsverket 2001:3). Det betyder att även om satsningen leder till en förbättring för dem som vid en viss tidpunkt bodde i området, så visar sig inte resultatet i områdets statistik. Faktum är att en del av den ”negativa” statistik som presenteras om invandrartäta områden åtminstone delvis har sin förklaring i detta omlopp, snarare än att områdena skulle kännetecknas av sämre service eller sämre institutioner. Till exempel andelen icke- godkända elever i skolorna ökar i statistiken delvis därför att nya elever utan språkkunskaper ständigt flyttar in till skolorna i områden. Slutdiskussion Jag har i den här rapporten försökt att kasta ljus över ett antal svårigheter som verkar mot förändringsar- bete i Botkyrka kommun. En del av dessa svårigheter kan lösas eller minskas på kommunal nivå, exempel- vis bristande språk, bristande utbildning eller omor- ganisering. Andra problem är strukturella och kan bara tacklas på nationell eller till och med interna- tionell nivå, däribland bostads- och arbetsmarknads- frågor. Frågan uppstår: Ska vi i en rapport om ett kommunalt arbete ta upp även de svårigheter som ligger utanför kommunens kontroll? Mitt svar på den frågan är jakande. Att fokusera på strukturella svårigheter leder kanske inte till något konkret förslag till åtgärder på kommunal nivå, men det kan förhoppningsvis leda till en ökad förståelse för vilka svårigheter som kan inte lösas lokalt och vilka frågor som måste flyttas från lokal till central nivå. Frågan om lokala eller centrala perspektiv handlar inte om att välja antingen det ena eller det andra. Frågan handlar snarare om att hitta en rimli- gare balans mellan dessa två nivåer, med en arbets- fördelning som passar aktörernas förmåga. Jag har ytterligare en konkret anledning att belysa de strukturella svårigheterna. Att kasta ljus över dem tydliggör det ansvar som vilar hos hela den svenska befolkningen, och befriar därmed lokalbefolkningen från bördan av att vara samtidigt offer för och orsak till svårigheterna. Vi har vid olika tillfällen sett att lokalpolitikers eller tjänstemäns
istande möjligheter att lösa strukturella problem leder till att man istället överbearbetar sina mål- grupper. Jag har illustrerat detta problem i ett kapi- tel i min helhetsutvärdering av Blommansatsningen, som inte behöver upprepas här (Hosseini-Kaladjahi 1998:93–99). Den orimliga belastningen på lokalpo- litiker och tjänstemän som situationen skapar, föder inte sällan ett hat mot målgruppen. Det är mycket lättare att ösa sin vrede över konkreta personer, än att rikta den mot abstrakta mekanismer på arbetsmarknaden. Det är förstås svårt att engagera befolkningen i rika kommundelar (till exempel Djursholm i Dande- ryd) i förändringsarbete i fattiga kommundelar (till exempel Fittja i Botkyrka). Vi har sett att till och med i de fattiga kommundelarna själva, så undviker före- tag som är med och skördar frukterna av satsningen att ta sin del av ansvaret för förändringen. Samtidigt är det inte så svårt att sprida tillräcklig information om verkligheten (något som sällan görs), nämligen att det som syns i Fittja inte har sitt ursprung i Fittja. Det är bara alltför vanligt med högljudda protester mot utjämningssystem av olika slag, både inom och mellan olika kommuner. De politiska partiernas behov av att vinna röster är en av de faktorer som ibland motverkar öppen infor- mationsspridning. De brukar ofta anpassa informationen (eller resultaten) till sina ideologier, istället för att anpassa ideologin till informationen. På grund av detta hänsynstagande (och andra som inte kan dis- kuteras här) är det kanske nödvändigt att distansera – så mycket som möjligt – satsningarna från politi- ken. Är inte den ideologiska kampen mellan parti- erna en av källorna till det massmediala ”oväsen” som stigmatiserar de invandrartäta områdena? En risk med betoningen av strukturella svårig- heter är att den kan ge argument åt aktörer som inte ser någon poäng i att över huvud taget satsa lokalt. Detta sätt att tänka är emellertid att gå från en obalans till en annan. Det är självklart att vissa frågor (till exempel tillväxt- och arbetsmarknads- frågor) inte kan tacklas på kommunal nivå. Men det är också självklart att det kommunala fältet är den lämpligaste utgångspunkten för att tackla andra frågor (förskolor, skolor, trygghet osv.). Tiden borde vara mogen nu att sluta kasta bollen från staten till kommunerna, och från kommunerna vidare till lokalbefolkningen för att härigenom alltid försöka lösa problemen ”någon annanstans”. Tiden borde vara inne att istället sätta sig ner och fördela uppgifterna mellan aktörerna efter förmåga och bär- kraft. Denna arbetsfördelning utesluter självklart inte samarbete mellan aktörerna och förringar inte värdet av det stöd som de kan få från varandra. Jag har iakttagit en besvikelse och cynism breda ut sig i relationen mellan lokalbefolkningen och de lokala tjänstemännen, just därför att strukturella mekanismer så radikalt motverkar de lokala satsningarnas resultat, utan att man kan göra så mycket för att dämpa denna påverkan. Varför ska man satsa så mycket tid och energi på ett arbete vars resultat inte syns i ett område, inte ens i dess statistik? Denna cynism är kanske legitim om man jämför situationen i utsatta områden med de förväntningar som man har på satsningen. Men den är inte legitim när man tänker på den möjliga situationen som kan utvecklas i dessa områden utan satsningar. Sett ur detta perspektiv ska satsningen inte bara betraktas som ett förändringsarbete utan också som en social rörelse. 115
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60:
tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62:
svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?