Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

ner. Sociala processer överskrider alltid geografiska gränser och låter sig inte avgränsas så lätt, något som alltså avspeglas i rapporten. Utvärderingens disposition Tre direktiv betonas särskilt i regeringens riktlinjer: w Förändringsarbetet i kommunerna ska baseras på en dialog med lokalbefolkningen och på deras aktiva deltagande i planering och genomförande. w Arbetet ska bygga på samverkan mellan olika aktörer: kommunala och statliga institutioner, samt föreningar och näringsliv. w Projekt som visar sig vara framgångsrika ska permanentas. Samma direktiv upprepas i avtalet mellan staten och Botkyrka kommun 1 och utgör även ett av kommunledningens kriterier för finan- siering av projekt. Eftersom samtliga styrdokument starkt betonar dessa tre direktiv fokuserar också helhetsutvärde- ringen på samma dimensioner. Särskild tonvikt läggs vid de boendes delaktighet i förändringsarbetet som, enligt våra erfarenheter, utgör detta arbetes akil- leshäl. När man lyckas få med lokalbefolkningen i förändringsarbetet då har också, de facto, själva integrationsarbetet lyckats. Innan jag går in på de enskilda direktiven kommer jag att ge en kortfattad, kritisk analys av den all- männa synen på integrationsarbete i Sverige och de ofullkomligheter som kännetecknar den svenska integrationspolitiken. Denna analys är nödvändig därför att synen på integration har effekter på det lokala förändringsarbetets vardag. Jag ägnar också några avsnitt åt en kritisk diskussion av Botkyrka kommuns arbetsmodell, arbetsorganisation, resurs- 14 fördelning och målformuleringar. Utan dessa dis- kussioner är det, menar jag, svårt att förstå de understödjande och förhindrande faktorerna bakom förändringsarbetet, liksom deras konsekvenser. Obalanser i utvärderingen Jag har redan nämnt att förändringsarbetet började tidigare i Fittja än i de två andra kommundelarna. Fler projekt har därför hunnit avslutas i Fittja än i Alby och Hallunda/Norsborg. Dessutom, innan integrationspolitiken övergick från att gälla nationella exempel till att bli en storstadssatsning var det bara Fittja som stod i utvärderingens fokus. Enkät- undersökningen, slutligen, har genomförts bara i Fittja. Det innebär att vi har mycket mer material från Fittja än från de två andra kommundelarna, något som i sin tur resulterar i att Fittja får större plats i utvärderingen. Av de andra två är det Alby som uppmärksammas mest, eftersom man där varit mycket mer aktiva i sina självutvärderingar än man varit i Hallunda/Norsborg. I rapporten får också vissa enskilda projekt större utrymme än andra, nämligen de 15 projekt som valdes ut för utvärdering av forskare på Mångkul- turellt centrum. Den fördjupade utvärderingen av dessa projekt ger självfallet ett rikare underlag för diskussion än som är fallet med andra projekt där man, i vissa fall, antingen inte skickat in sina självut- värderingar alls, eller svarat mycket kort på frå- gorna. Vissa har dock gjort utförliga uppföljningar av sina aktiviteter, till exempel Fältprojektet i Alby (liksom flertalet projekt under socialförvaltningen), Grindtorpsskolan i Alby, samt de projekt som genomförts av olika föreningar (kultur- och fritids- förvaltningen). Även dessa finns i högre grad än övriga med i helhetsutvärderingen.
Några ofullkomligheter i det svenska integrationsarbetet Som ansvarig för utvärderingen av storstadssatsningen i en enskild kommun skulle jag egentligen inte skriva om allmänna ofullkomligheter i det svenska integrationsarbetet. Denna uppgift hör snarare till utvärderingen av storstadssatsningen på nationell nivå. Jag vågar likväl röra vid frågan, därför att det som händer i kommunerna påverkas direkt av hur man ser på integrationsarbete på nationell nivå. Med den nära koppling som finns mellan arbetet på kom- munal och nationell nivå skulle man kunna säga att svårigheterna på dessa två nivåer i många avseenden utgör varandras förlängningar och speglingar. Utifrån de erfarenheter som jag samlat, alltsedan utvärderingen av Blommansatsningen och fram till och med det pågående arbetet med storstadssatsningen, har jag kommit fram till några allmänna ofullkomligheter som diskuteras nedan under rub- rikerna instabilitet, diskontinuitet, underskattning av en komplex fråga, syn istället för intellekt, samt toppstyrt underifrånperspektiv. Dessa ofullkomligheter är inte fristående från varandra utan har en inbördes relation. En del av ofullkomligheterna är ingenting nytt som tas upp för första gången här. De har diskuterats i olika artiklar och rapporter. De upprepades även på den konferens om storstadssatsningen som ägde rum 21–23 februari 2001. Instabilitet Under en kort tidsrymd av bara fyra, fem år, från år 1996 till 2001, har tre olika arbetssätt prövats för integrationsarbete i Sverige. År 1996 inleddes ett arbete i 12 kommuner med särskilt invandrartäta kommundelar (den så kallade Blommansatsningen). År 1998 valde man ut de tre, som man kallade det, invandrartätaste kommundelarna i Sverige som nationella exempel och därefter, mitt i det pågående arbetet, avbröt man år 1999 fokuseringen på nationella exempel och gick tillbaka till ett arbetssätt mer likt Blommansatsningens. Inom ramen för storstadssatsningen skrev man avtal med sju kommuner som inom sig rymde särskilt invandrartäta kommundelar. För närvarande (år 2002) prövar man ett fjärde arbetssätt som fokuserar tillväxt och utbildning. En av de viktigaste orsakerna till instabiliteten i det svenska förändringsarbetet mot segregation är att man utgår från den bild man har av segregationen. De senaste åren har segregationen drabbat det svenska samhället hårdare än tidigare. Det vet man. Men man vet inte hur ska man angripa problemet. Sagt med mera exakta ord så har man, genom tillgänglig statistik och utifrån lokala erfarenheter, blivit övertygad om att den etniska segregationen i Sverige ökat under de senaste åren, men man har inte kunnat hitta en kausal modell som definierar problemet, identifierar och viktar de bakomliggande faktorerna, preciserar målområden och fastslår en handlingsstrategi. Bristen på en väldefinierad ingripandemodell syns i regeringens riktlinjer för de olika satsningarna, som samlar in, radar upp och upprepar en rad målområ- den som, utifrån sunt förnuft, kan antas vara viktiga i sammanhanget. Bristen på en medveten ingripandemodell har erkänts också av förändringsarbetets aktörer. När jag presenterade min kritik av reger- 15
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13: w Dokument producerade av projekten
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66:
för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68:
lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70:
andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72:
kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74:
potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76:
På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78:
folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80:
för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82:
eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84:
Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86:
vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88:
Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90:
ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?