Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ser kallt ut det där’, antyder pappan. Grabbarna<br />
håller med och säger att det nog var sista gången<br />
för i år. I sporthallen, där man byter om innan<br />
match, sjuder det av liv. På ena halvan har<br />
Fittja baskets <strong>små</strong>tjejer skotträning på dom nya<br />
höj- och sänkbara korgarna. På andra sidan är<br />
det trampetträning med ledare från Fittja som<br />
fått idrottsledar- och specialinstruktörsutbildning<br />
genom skolans if. Ett av målen är en gymnastik-<br />
uppvisning vid julavslutningen för hela skolan<br />
och föräldrarna. Två fältassistenter övervakar en<br />
grupp från ungdomscentret som mödosamt men<br />
målmedvetet bestiger klätterväggen, ivrigt påhe-<br />
jade av sina kamrater. Skrattet är nära men<br />
koncentrationen är ändå på topp. Inifrån styrke-<br />
träningen, som numera även är öppen kvällstid,<br />
hörs energisk musik och <strong>små</strong>prat som blir ett<br />
avbrott i alla set och repetitioner.<br />
96<br />
Alla vet vad dom håller på med och innehar<br />
ett styrketräningscertifikat. Klockan närmar sig<br />
21.00 och alla verksamheter pågår för fullt. I<br />
klassrummen pluggas både svenska, engelska och<br />
moder<strong>små</strong>l. Ifrån musiksalen hörs sazmusik som<br />
i korridoren blandas med tonerna från pianostu-<br />
dion. I ena bildsalen drejar man grekiska urnor<br />
medan man knyter afrikansk batik i bildsalen<br />
intill. Lilla gymnastiksalen bjuder på workout för<br />
kvinnor. Eftersom läxhjälpen är slut för eleverna<br />
undervisas föräldrar i studiecirklar om allt från<br />
demokrati, mans- och kvinnoroller i olika kultu-<br />
rer. Nu strömmar det högstadieelever från alla<br />
håll mot pelarsalen (centralkapprummet). Där<br />
håller ungdomscentret öppet till 24.00 ikväll<br />
eftersom man ordnat ’insparksdisco’ för 7:orna. I<br />
en av föreningarnas regi jobbar man för fullt med<br />
färdigställandet av Fittja informationsblad som<br />
skall ges ut nästa dag. Man piggas upp av radio-<br />
programmet som produceras i rummet intill av<br />
mediaintresserade personer i Fittja. Ytterligare<br />
en förening jobbar hårt med att ge så många<br />
som möjligt europeiskt datakörkort för att få<br />
ett litet försprång i yrkeslivet. Överhuvudtaget<br />
är det många av verksamheterna som har det<br />
syftet. En annan sektion inom samma förening<br />
kör mental träning inför nästa seriematch samti-<br />
digt som pingisbollarna viner i luften. Vår familj<br />
har redan gått hem men dom som är kvar ser<br />
hur aulan töms efter dansgenrepet som genom-<br />
förts i föreningsregi. Snart låser vaktmästaren<br />
för natten.<br />
Skolbyggnaden kan pusta ut efter ännu en<br />
lång och intensiv dag. ’Jag hinner i alla fall<br />
få mina sex timmars sömn innan frukostser-<br />
veringen öppnar’, tänker byggnaden trött men<br />
nöjd. Men då hade byggnaden glömt morgon-<br />
städningen som skulle göra fint innan skolan<br />
kunde öppna på nytt …”<br />
För att få bilden att lysa ännu klarare målar man<br />
nulägesbeskrivningen desto svartare. Man vill över-<br />
tyga de ansvariga för resursfördelningen att det<br />
är detta svarta nuläge man ska förvandla till ett<br />
färgsprakande paradis. Under ”nulägesbeskrivning”<br />
läser vi följande ord i projektansökan från Skolan<br />
mitt i byn:<br />
”Fittjaskolans elever är till 98% födda utanför<br />
Sverige eller av invandrade föräldrar. Många av<br />
dessa är understimulerade socialt och kulturellt. Man<br />
har inte de språkliga, sociala eller ekonomiska<br />
förutsättningar som krävs för att aktivt ta del<br />
av vad samhället erbjuder utanför den obligato-<br />
riska skolan. Tradition och kunskap är ofta bristfäl-<br />
lig. Detta innebär att få av skolans elever deltar<br />
aktivt i kulturaktiviteter, vilket gör att elever och<br />
föräldrar visar stor uppskattning för det skolan<br />
erbjuder.” (Min betoning.)<br />
Om det verkligen är fallet, att så många av eleverna<br />
är socialt och kulturellt understimulerade, och om<br />
det verkligen stämmer, att tradition och kunskap<br />
ofta är bristfällig – hur kommer det sig då att elever<br />
och föräldrar visar så stor uppskattning för det<br />
skolan, enligt projektbeskrivningen, erbjuder? Man<br />
kan inte vara ”understimulerad socialt och kultu-<br />
rellt” och ha ”bristande tradition och kunskap” och<br />
samtidigt uppskatta ”det skolan erbjuder”.<br />
2. Man lyfter upp direktiven från regeringens rikt-<br />
linjer – underifrånperspektiv, samverkan osv. –<br />
eller andra begrepp med i sammanhanget positiv<br />
klang – mångkulturellt, interkulturellt osv. De
Change language