Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

målet, kan vi konstatera att Fittjasatsningen redan innan sitt slutdatum uppnått ett av sina mål inom ”kärnfråga demokrati/medborgarinflytande”. Anta- let barn och ungdomar (3–18 år) som besökt den öppna föreningsverksamheten har ökat med cirka 27% från år 1997–98 till år 2000–01 (målet sti- pulerade 20% ökning till 2001-06-30). En sådan bedömning finns också i Fittjasatsningens olika upp- följningsrapporter. Men frågan uppstår: kan vi tolka ”barn och ungdomars besök på öppna föreningsverk- samheter” som deras aktiva deltagande i föreningar eller samfund? Enligt samma uppföljningsrappor- ter har antalet föreningsmedlemmar – enligt min bedömning en mycket bättre indikator på aktivt deltagande – inte ökat under tiden. Som påpekats i flera av Fittjasatsningens uppfölj- ningsrapporter (Nr 5 till 8) är det svårt att mäta resultatet för det andra operationaliserade målet: ”… på grund av svårigheten med att definiera deltagarna. Är det enbart fittjabor? Kommer samma personer vid flera tillfällen? Målet säger heller inte vilken period/tidsintervall som menas/gäller. Från Fittjaprojektets start? För ett år? För varje tillfälle?” Fittjasatsningen har valt att redovisa sin statistik för ojämna tidsintervall. Till exempel, enligt upp- följningsrapport Nr 8 har 48% av Fittjas befolkning över 6 år deltagit i något av Fittjasatsningens möten från oktober 1998–juni 1999, 35% från augusti 1999–december 1999, 25% från januari till december 2000, 30% från januari till maj 2001, 50% från maj till augusti 2001 och 23% från september till december 2001. Antalet deltagare för hela perioden från oktober 1998 till december 2001 blir 211% (summan av tidigare procent) av Fittjas befolkning över 6 år; det vill säga 12 871 deltagare, ett genomsnitt på 2,11 gånger för varje individ under hela tidsperioden. Om man delar antalet deltagare (12 871) med antalet månader från första mötet i oktober 1998 till sista mötet i december 2001 (39 månader) blir resultatet 330 deltagare per månad, 3 960 deltagare per år. Det betyder att om deltagarna bara utgjordes av boende i Fittja och det inte funnes någon dubbel- räkning, så har 65% av Fittjas befolkning över 6 år 112 deltagit i något möte anordnat av Fittjasatsningen under året: det vill säga 2,6 gånger mer än det upp- satta målet. Fittjasatsningen har erkänt flera gånger i sina upp- följningsrapporter att ”dubbelräkning förekommer” och att det bland deltagarna ingår också lokala tjäns- temän och politiker. Med hjälp av en extrapolation från data som samlats in av Mångkulturellt centrum kan man räkna sig fram till att andelen upprepade deltagare är mycket mer än den blygsamma frasen ”dubbelräkning förekommer” ger vid handen. Enligt statistiken från enkätundersökningen i Fittja svarade 16% av urvalet (fittjabor i åldern 18–64) att de ”har varit på något möte anordnat av projektet”. Materialinsamlingen skedde under 6 månader från juni till december 1999. Det betyder att det i mitten av materialinsamlingsperioden – september 1999 – hade gått precis ett år sedan Fittjasats- ningen sjösattes. Om vi antar att satsningen lockat lika många nya deltagare till sina möten varje år (som är en radikal överskattning) och multiplicerar med 39 (dvs. antalet månader) så blir andelen 52% för hela perioden. En siffra av en helt annan storleks- ordning än Fittjasatsningens 211% (se ovan). Efter- som det inte är troligt att personer yngre än 18 eller äldre än 64 år skulle ha deltagit i möten oftare än personer i ålderskategorin 18–64 så är det rimligt att hävda att varje person i genomsnitt deltagit mycket oftare än de två gånger som frasen ”dubbelräkning” antyder. Påståendet bekräftas också av att det, enligt min egen deltagande observation, var bekanta ansik- ten som dök upp vid varje tillfälle. Det ska omedelbart tilläggas att ett stort antal engångsbesökare inte nödvändigtvis är bättre än ett mindre antal flergångsbesökare. Tvärtom, de som återkommer kan antas vara mer aktiva och antalet sådana deltagare är följaktligen en bättre indikator på boendedelaktighet än antalet engångsbesökare. Det tredje målet har Fittjasatsningen tolkat som ”fittjabor som aktivt deltar i förändringsprocessen” (ingår i arbetsgrupper, föreningsråd, föreningsliv, boendeforum, kvinnonätverk och elevdialog). Resul- tatet för detta mål har redovisats tertialvis från januari till april 2000 26 , med 53 deltagare, från maj till augusti 2000 med 77 deltagare, från september till december 2000 med 80 deltagare, från januari till
april 2001 med 145 deltagare, från maj till augusti 2001 med 100 deltagare och från september till december 2001 med 90 deltagare. Anmärkningsvärt i redovisningen är att man redan under första tertialen (januari till april 2000) med 53 deltagande överskridit sitt mål (50 deltagare). I senare tertialer överskrids detta mål ännu mer (för perioden januari till april 2001 med nära 300%). Om det är så, har målet från början varit mycket i under- kant och borde ha reviderats. Även åldersgränsen ”över 6 år” i målformuleringen är ogenomtänkt om man tolkar aktiv deltagare som en person som själv bidrar till ”förändringsprocessen”. För att kunna utvärdera det fjärde målet måste vi vänta till efter valet i september år 2002. 27 In-/utflyttning Minskad utflyttning och ökad inflyttning var det övergripande målet för Fittjasatsningen alltifrån första dokumentet som formulerades av kommun- ledningskontoret. Detta mål har senare delats i två: 1) Invånarna vill bo kvar i Fittja, 2) Människor vill flytta till Fittja. 28 Första delmålet har operationaliserats på följande sätt: Utflyttningen ska var- aktigt ligga under 12% per år. Andra delmålet har operationaliserats som: Inga tomma lägenheter 2000-12-31. 29 När Fittjasatsningen drogs igång år 1998 var utflyttningen från Fittja 14,8% (enligt uppföljnings- rapporterna, som använder scb:s statistik). År 1999 minskade den till 13,5% och den fortsatte minska till 11% år 2000. Det betyder att Fittjasatsningen upp- nått sitt mål när det gäller utflyttningen. I december 1998, några månader efter det att Fitt- jasatsningen startat, fanns det 56 vakanta lägenhe- ter i den del av bostadsbeståndet (Krögarvägen och Värdshusvägen) som ägs av det kommunala Botkyr- kabyggen. Detta var 4,1% av de totalt 1 361 lägenhe- ter som ägs av företaget. Uppgifterna om det privata företaget, Realia, som äger resten av fastigheterna i Fittja (775 lägenheter på Forvägen) saknas. 30 Efter ett år, i december 1999, fanns det bara 30 tomma lägenheter i Fittja: 10 lägenheter i Botkyrka- byggens bestånd och 20 i Realias. Dessa tomma lägenheter var, enligt Fittjasatsningens uppföljnings- rapporter, inte tillgängliga för uthyrning utan använ- des för omflyttningar, evakueringar osv. Utifrån denna statistik, skulle man därmed kunna säga att det andra delmålet var uppfyllt redan i december 1999. Sedan dess har det heller aldrig funnits tomma lägenheter i Fittja. Inte ens de lägenheter som tidigare reserverats för omflyttningar, evakueringar osv. var längre tomma i december 2000 enligt senare uppföljningsrapporter. Det faktum att de tomma lägenheterna var uthyrda redan år 1999 visar att resultatet var en konsekvens av bostadsbristen i Storstockholm, mer än en konsekvens av satsningen. Samma tolkning har flera gånger upprepats i Fittjasatsningens rapporter. Inte heller ska minskningen av utflyttning från Fittja tolkas som ett resultat av Fittjasatsningen, utan som en konsekvens av bostadsbristen i Stock- holms län de senaste åren. Enligt uppföljningsrap- porterna 7 och 8 har flera personer flyttat till andra delar av Stockholms län än från andra delar av Stockholms län till Fittja. Å andra sidan har Fittja enligt rapporten haft ”ett positivt flyttingsnetto med utlandet”. Det vill säga flera har flyttat från andra länder till Fittja, än från Fittja till andra länder. Det betyder att tomma lägenheter i Fittja inte fyllts av personer från andra delar av Stockholms län, utan av inflyttare från andra länder och eventuellt andra städer i Sverige. En annan bekräftelse på detta påstående är att i motsats till höghusområdena, där utflyttningen ständigt minskat sedan 1998, har utflyttningen från radhusområdena ökat under samma tid (se Fittja- satsningens uppföljningsrapport 6). Är det inte rimligt att påstå att det är på grund av större valmöj- ligheter som den tidigare trenden (högre utflyttning än inflyttning) fortsatt bland radhusen, samtidigt som den, på grund av bristande valmöjligheter, stop- pats i höghusområdet? Några ord om värderingen av resultaten I utvärderingen av resultatet från satsningen måste man vara medveten om följande aspekter: 113
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60:
tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?