Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

ningen en ny förvaltning under namnet barn- och ungdomsförvaltningen. Under denna omorganisation inrättades också en ny befattning med benämningen ”områdeschef” för varje kommundel inom barn- och ungdoms- förvaltningen. Varje områdeschef fick ansvaret för alla grundskolor och förskolor i kommundelen på sitt bord. Han/hon fick också ordförandeskapet för områdesgruppen istället för skolans rektor. Områ- descheferna kunde satsa betydligt mycket mer tid på områdesgrupperna än tidigare skolrektorerna. Den del av arbetstiden som inte avsattes för denna upp- gift lades på ordförandeskapet för områdesgruppen. Detta var en radikal ökning jämfört med den tidigare ordföranden (skolans rektor), som kunnat ägna endast 10% av sin tid åt uppgiften. Områdesgruppernas sammansättning förblev i praktiken nästan densamma som under Blomman- satsningen och Fittjasatsningen. Där satt represen- tanter för kommunala förvaltningar, landstingets lokala organisationer, bostadsföretaget, samt olika frivilligorganisationer involverade i förändringsar- betet. Nytt i sammanhanget var områdesutvecklar- nas närvaro som kunde stödja områdesgrupperna med olika uppgifter, särskilt sådant som rörde boen- dedelaktighet och dialog med lokalbefolkningen. Beroende på kommundelarnas aktiviteter varierade också medlemmarna i områdesgrupperna något. På grund av det stora antalet medlemmar i områ- desgrupperna, något som försvårade det praktiska arbetet, delade man så småningom områdesgrup- perna i olika arbetsgrupper. Dessa skulle under tiden mellan två områdesgruppsmöten arbeta med delege- rade uppgifter för att därefter rapportera resultaten till områdesgruppen. På så sätt ville man speciali- sera arbetet i varje grupp, förenkla samarbetet med den kommunala administrationen och underlätta kontakterna med lokalbefolkningen. I arbetsgrupperna satt i första hand områdesgruppens medlemmar, men man bjöd också in andra tjänstemän eller aktiva boende på kortare eller längre tid beroende på deras involvering i förändringsarbetet. Arbetsgrupperna såg olika ut i de tre kommundelarna på grund av variationen i deras aktiviteter och arbetsfördelning. I Fittjas områdesgrupp fanns det fem arbetsgrupper (arbetsutskott): demo- 44 krati, trygghet, språk, fysisk miljö och arbete/ sysselsättning. Nu (i slutet av år 2001) är de tre första arbetsgrupperna aktiva och de två andra befinner sig i en organiseringsfas. Ett ”verkställande utskott” bestående av samordnare från varje arbetsgrupp plus områdeschef, områdesutvecklare och sekrete- rare leder det praktiska arbetet mellan områdes- gruppsmötena. De tidigare arbetsgrupperna i Fittja som arbetade under ledning av projektledaren (se figur 4) har i praktiken upplösts, även om engage- manget hos vissa enskilda består. Till exempel har personer från fysiska gruppen gått in i det boende- råd som håller på att organiseras. I Albys områdesgrupp fanns det sju arbetsgrupper: dialog, barn och ungdom, utbildning, arbete och sysselsättning, kultur, trygghet och boende- miljö. Varje arbetsgrupp leddes av en gruppledare. Det pågick en diskussion om att kombinera de två grupper som arbetade med utbildning och kultur. I Hallunda/Norsborg fanns det fem arbetsgrupper: arbete och sysselsättning, utbildning, trygghet, folkhälsa och demokrati. Varje arbetsgrupp hade sin egen gruppledare. Också här ledde ett verkstäl- lande utskott, bestående av en samordnare för varje arbetsgrupp plus områdeschef och områdesutveck- lare, det praktiska arbetet mellan områdesgrupps- mötena. Områdesgruppernas arbetsuppgifter definiera- des tydligare än under tidigare satsningar. Nya ele- ment som samverkan mellan organisationer och dialog med lokalbefolkningen gavs en starkare beto- ning i dessa uppgifter. I en tjänsteskrivelse från 1999-06-18, reviderad 2000-08-24, sägs följande om områdesgruppernas arbetsuppgifter: ”… i dialog med invånarna och med utgångs- punkt i gemensamma mål organisera samarbete mellan kommunens förvaltningar, andra myn- digheter och organisationer i området. I uppdra- get ligger också ett medansvar för utvecklingen i området genom att i dialog med invånarna söka nya lösningar och ta initiativ till åtgärder som höjer kvaliten i invånarnas dagliga liv.” Projekten ägdes fortfarande av kommunala fack- förvaltningar. Ett antal projekt som på grund av
sina aktiviteter inte fick plats i någon fackförvalt- ning, placerades istället hos kommunledningskon- toret. Det betyder att ansvaret för resursfördelning, officiellt beslutfattande osv. var detsamma som i ordinarie kommunala verksamheter. Områdesgrup- pernas roll förstärktes dock genom att de fick större inflytande över prioriteringen av projekt, finansie- ring, samt kontroll över genomförande, utvärde- ring och permanentning. Områdesgrupperna fick också egna resurser för att utan att behöva vänta på den kommunala beslutsprocessen, kunna finansiera akuta lokala aktiviteter. Man inrättade också ett politiskt organ – områ- desberedning – speciellt för storstadssatsningen. Detta frigjorde demokrati- och integrationsbered- ningen från ansvaret för förändringsarbetet. Som motiv för områdesberedningens inrättande beto- nade man behovet av att följa arbetet ur ett områ- Lokala enheter av statliga institutioner Projekten desperspektiv, förstärka områdesgruppernas ansvar, öka samverkan mellan olika enheter på områdes- nivå samt fortsätta dialogen med medborgarna. Bortsett från några små detaljer specifika för varje kommundel, kan man sammanfatta storstadssatsningens organisation med figuren nedan. Komplexiteten i arbetsorganisationen Av figurerna ovan framgår omedelbart arbetsorga- nisationens komplexitet. Figurerna inrymmer bara de större enheterna som är involverade i satsningen. Tar man därtill in organisationen av varje enskilt projekt, liksom alla mindre enheter inom de större, blir arbetsorganisation ännu mer komplicerad. Man kan hävda att projektens arbetsorganisation täcker Kommunstyrelsen Kommundirektör Områdesberedning Förvaltningar Frivilligorganisationer Områdesgrupp Arbetsgrupper Figur 5. Storstadssatsningens organisation i de tre kommundelarna Projektsamordnare Områdesutvecklare 45
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?