Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

när nya vågor av invandrare och flyktingar hittade vägen till Sverige. Samtidigt hade många familjer kvar i hemlandet ett allt annat än lätt liv. Enligt en studie av invandringen från den turkiska landsbyg- den kunde det ta mer än tio år för vissa familjer att återförenas med sin ”brödvinnare” i det nya landet (Lundberg 1991:81). En sådan väntan är möj- ligt endast för ”traditionella” familjer. Mycket sällan skulle en ”modern” familj hållit samman så många år efter det att en av makarna lämnat hemmet. Komplexiteten började bli synlig när familjerna så småningom återförenades med sina försörjare. Barnen växte och hamnade i svenska förskolor och skolor. Mammor med låg eller ingen utbildning kunde inte förbli hemmafruar i det nya landet utan förväntades gå ut på arbetsmarknaden. Och så kom det sig att hemmafruar, som under långa tider i brödvinnarens frånvaro hade ansvarat för att behålla familjen intakt, och som därmed hade bidragit till att möjliggöra gästarbetarnas närvaro i Sverige, under anknytningsfasen började förvandlas till en belast- ning. Mycket sällan skulle en högutbildad ”modern” kvinna ha hållit fast vid sin man så lång tid. Komplexiteten framträdde med ytterligare en aspekt när internationella flyktingar i ökande omfatt- ning började anlända till Sverige – oväntade gäster med många sår i kroppen och i själen, som hade kommit för att stanna och som inte kunde åka till- baka även om de ville. Flyktingarna behövde arbete och bostad och de behövde utbildning för sina barn. Trots att efterhand medvetenheten ökat om inte- grationens komplexitet, signalerar myndigheternas syn och sätt att arbeta fortfarande att man under- skattar frågan. Integrationsarbete beskrivs fortfarande ofta som liktydigt med språkinlärning. I en kritisk analys av regeringens riktlinjer för Blom- mansatsningen har jag diskuterat hur regeringens integrationsmodell fokuserar nästan uteslutande kompetenshöjning hos invandrare, en kompetens- höjning som i praktiken ofta förenklas till att handla om språkinlärning (se Hosseini-Kaladjahi 1998). Trots en påtagligt positiv utveckling, om man jämför Blommansatsningen med storstadssatsningen, ser man fortfarande en överbetoning av språkets betydelse för integrationen. På första sidan av den så kal- lade storstadspropositionen läser vi: 18 ”Ytterligare en utgångspunkt för den nationella storstadspolitiken är att större kraft måste läggas på att främja en god utveckling i storstädernas utsatta bostadsområden, för att på detta sätt motverka de sociala klyftorna i storstadsregio- nerna. Bakgrunden är att dessa tenderar växa, samt att denna utveckling också motverkar stor- städernas utveckling i stort. Dessa klyftor och ojämnheter i livschanser följer i stor utsträckning etniska linjer. Stärkandet av det svenska språket lyfts därför fram som en av de enskilt viktigaste åtgärderna för att bryta den etnisk betingade segregationen.” (Regeringens proposition 1997/98:165 s. 1, min kursivering.) I en uppsats har Tom Forsman och Farhad Jahanma- han följt förenklingsprocessen från storstadskom- mitténs slutbetänkande (sou 1998:25, Tre städer: en storstadspolitik för hela landet) till den regeringspropo- sition som sedan följde. Deras analys visar att den tonvikt som i storstadskommitténs slutbetänkande läggs på grundläggande faktorer som utbildning, diskriminering osv., förvandlas till frågor om språk när slutbetänkandet översätts till proposition. När Forsman och Jahanmahan visar citat ur propositio- nen för Håkan Svärdman, en av författarna till slut- betänkandet, svarar denne att ”Nä, det skulle jag inte kunna skriva under på”. Han fortsätter: ”Jag menar, vi hade diskussioner i kommittén. Vi hade besök av engelsmän (som jobbade med liknande frågor i England) och de tyckte att vi var litet naiva ibland, alltså den allmänna svenska debatten som språkets betydelse. Jag menar, de i Storbritannien som också har stora grupper invandrare och en kraftig segregation. För dem är språket fullständigt oväsentligt. För alla kan engelska. Det är pakistanier, det är indier, det är folk från Afrika som behärskar engelska helt obe- hindrat. Och då frågar man sig, jaha, var det på grund av språket de blev segregerade.” (citerad i Forsman & Jahanmahan u.å. s. 7) Underskattningen av integrationsfrågans komplexitet framgår också av de osystematiska och begränsade satsningar som tidigare (dvs. innan storstadssats-
ningen) gjorts inom området. Blommansatsningen exempelvis, utgjordes av kvarstående pengar som ursprungligen skulle använts till annat. Institutioner som forskar om invandrare, liksom organisationer som arbetare för invandrare, har varit (och är delvis fortfarande) lika fattiga som invandrarna själva. Underskattningen av komplexiteten i integra- tionsarbetet syns också på den ständiga tillväxten av antalet integrationsprojekt i landet som helhet. Bortsett från projekt finansierade från andra källor, finns det omkring 90 integrationsprojekt enbart inom ramen för storstadssatsningen i Botkyrka kommun. Det torde finnas hundratals till, i andra kommuner som ingår i storstadssatsningen. Trots att blotta antalet borde kunna bekräfta arbetets komplexitet, så pekar samtidigt valet av projekt som arbetsform på en syn som, paradoxalt nog, under- skattar komplexiteten. Projekt utgör, per definition, ett snabbt angrepps- sätt för att lösa ett exceptionellt, akut problem som inte går att lösa inom ordinarie organisation. Projekt är, med andra ord, undantag i förhållande till ordinarie verksamheter. Försöket att lösa integrations- frågorna med hjälp av projektformen pekar på att man betraktar dessa frågor som tillfälliga avvikel- ser, vilka alltså ska ”normaliseras” genom ett antal snabba ingripanden. Man kan även gå längre och hävda att tillväxten av antalet projekt i integra- tionsarbetet pekar på en ordinarie administration som inte motsvarar behoven hos en ny, mer kom- plex situation, men som samtidigt med projektens hjälp motsätter sig förnyelse. Det som ekonomen Jesper Blomberg skrivit kring projekt som arbetsform inom företag kan vara giltigt även för kampen mot segregation i Sverige. Blomberg skriver: ”Många gånger används projekt till och med som en ursäkt för att slippa ta tag i mer grundläg- gande problem. /…/ Genom att ta ur kravet på förändring från organisationen och lägga det i ett projekt kan företag undvika en mer genomgå- ende förändring.” (Söndagsavisen 17 juni 2001; se vidare Blomberg 1995; 1998) Jag lämnar därhän här varför integrationsarbete är mer komplicerat än som uppfattats i Sverige. Jag vill inte heller diskutera varför en sådan komplicerad fråga underskattats av de svenska myndigheterna. Dessa resonemang kräver en ingående diskussion som inte ryms här. Underskattningen av komplexiteten i integra- tionsarbetet leder till minskat engagemang från regeringens sida och följaktligen till ökad belast- ning för kommunerna. För statliga organisationer är integrationsarbete ett arbete som utförs ”där borta”, i varje kommun. Det räcker att betala några extra miljoner. Vi kommer att diskutera framledes det faktum att det hittills varit just statliga organisationer som struntat i samarbetet med kommunala enheter, detta trots ett tydligt direktiv om motsat- sen. Exempelvis var det just de statliga enheterna som, trots tydliga direktiv i regeringens riktlinjer, inte tog den nationella utvärderingen av Blom- mansatsningen på allvar. Vad som kallas ”lokala utvecklingsavtal” är, om jag bedömer efter Botkyrka kommuns avtal med regeringen, en kortversion av kommunens handlingsplan, inlämnad från kommu- nen till regeringen för att frigöra statliga resurser. Däremot finns inte så mycket i avtalet som tyder på något särskilt engagemang från regeringssidan. Förenklingen av en komplicerad process visar sig ibland i den ensidiga satsningen på invandrartäta områden, något jag kommer att diskutera i nästa avsnitt under rubriken ”syn istället för intellekt”. Den visar sig också i en ensidig satsning på invandrare, en fråga jag diskuterat i min utvärdering av Blommansatsningen (Hosseini-Kaladjahi 1998). Underskattningen av integrationsarbetets komplexitet är inte begränsad till Sverige. Så vitt jag kan bedöma, på grundval av olika presentationer på årliga Metropolis-konferenser, pågår liknande underskattningsprocesser i de flesta europeiska länder liksom även i Nordamerika. Syn istället för intellekt Man kan närma sig segregationen på två sätt. Ett sätt är att fokusera segregationens negativa resultat där de syns. Det vill säga fokusera problemen i så kal- lade utsatta områden, för att inventera och angripa dem lokalt. Givet denna inställning är synen det 19
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70:
andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72:
kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74:
potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76:
På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78:
folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80:
för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82:
eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84:
Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86:
vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88:
Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90:
ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?