Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

kade när jag diskuterade instabiliteten i områden att en del lever som i ett väntrum inför en flytt vidare, till andra områden eller länder. En del inväntar sin pensionering för att flytta tillbaka till det gamla hemlandet. Och en del bor fysiskt i dessa områden samtidigt som de mentalt befinner sig i ett annat land. Jag känner en familj i Fittja som på grund av sitt politiska engagemang för hemlandet har var- dagliga kontakter med hela världen, men som inte har en aning om satsningarna i Fittja. Givet den variation som finns i de tre kommun- delarna är det svårt att kalla dem lokala samhällen. Ett lokalt samhälle – av typen by eller, som i en stor- stad, ett ”China Town” – kännetecknas vanligen av homogena grupper. Dessa kommundelar däremot, utgör korsvägar där heterogena grupper med rötter och fötter i hela världen träffas. De parabolantenner som är fästade vid vart och vartannat balkongräcke är som flaggor för dessa korsvägar. Det är inte bara själva områdena som känneteck- nas av mångfald och komplexitet utan också varje invånares livshistoria. Låt mig skissera två exempel som tydliggör denna komplexitet: Feridoon 14 är en iranier som bor med sin fru och två döttrar i Fittja. På grund av sitt politiska engagemang mot den iranska islamiska regimen tvangs han år 1985 fly från Iran till före detta Sovjetunio- nen. Han är azerbajdjansk- och persisktalande och talar därtill lite ryska sedan sin vistelsetid i före detta Sovjetunionen (Tashkent). Under åren i Tashkent gifte han sig med Shirin som är rysk- och kirgisisk- talande. Kirgisiska och azerbajdjanska tillhör båda den turkiska språkfamiljen och står lika nära var- andra som till exempel svenska och danska. Kom- munikationen mellan man och hustru sker delvis på ryska och delvis genom att man använder för kirgi- siskan och azerbajdjanskan gemensamma ord. Familjen flyttade till Sverige efter socialismens fall. Feridoon kom år 19<strong>92</strong> och Shirin två år senare, tillsammans med parets då fyraåriga dotter som är född i Tashkent. I Sverige har paret fått en dotter till, som nu är sex år gammal. Barnen behärskar svenska men inte deras föräldrar. Det finns inget riktigt gemensamt språk hemma. Mamman talar ryska med sina barn. Pappan talar delvis ryska och delvis svenska. Barnen talar svenska sinsemellan. 84 Feridoon arbetar som butiksbiträde i ett varuhus och Shirin som vårdbiträde på ett ålderdomshem. De är fast anställda och arbetar heltid. Båda klarar sina arbeten med ett bristfälligt språk som de lärt sig under några introduktionskurser i början, samt genom den begränsade kontakt de har med svensk- talande personer på sina arbetsplatser. Största delen av den tid som inte går åt till arbe- tet ägnar Feridoon åt en politisk organisation som kämpar mot den islamiska regimen i Iran. Han har varit politiskt aktiv sedan 17-årsåldern. Han har suttit i fängelse både före och efter revolutionen. Han har också förlorat en av sina bröder på grund av dennes politiska aktivitet mot den islamiska regimen, som avrättade honom bara 25 år gammal. En av bröderna har också skadats fysiskt och mentalt av tortyr i fängelset. Politisk aktivitet är en förpliktelse för Feridoon. Men trots sitt djupa intresse för politik kan han nästan ingenting om den svenska politiken. Shirin lägger all den tid hon kan på extraarbete. Hon behöver pengar för att stödja sin gamla mamma i Tashkent och sitt brorsbarn som bor med mamman. Barnet har förlorat sin mamma i en bilolycka och pappan sitter i fängelse på grund av sin inblandning i narkotikahandel. Shirin har förgäves försökt ordna uppehållsstånd till sin mamma och till barnet. Inte heller hon vet särskilt mycket om de satsningar som pågår i Fittja. Marja bor med sin man och tre barn i Alby. De är kristna från Irak och flyttade till Sverige under Kuwait-kriget. Barnen är i skolåldern och går i skolan. Familjen äger en pizzeria där både man och hustru arbetar. Pizzerian går inte dåligt, men kräver mycket tid och energi av paret. Marja börjar arbeta klockan nio på morgonen och slutar vid fyratiden för att hinna hem till barnen. Mannen börjar lite senare, vanligtvis klockan tio, men arbetar sedan till midnatt. Både har nära släktingar i Irak som behö- ver deras stöd. På grund av den ekonomiska blocka- den har priserna stigit skyhögt i Irak. Marjas pappa, en pensionerad ingenjör, har en månatlig inkomst som inte räcker till mer än några paket cigaretter. För att stödja sina släktingar är paret tvungna att acceptera det hårda arbete som krävs för att driva en pizzeria. Det har också hänt att paret har stöttat släktingar som sökt asyl i Sverige. Släktingar som
vistats i deras lägenhet tills de kunnat ordna bostad för sig själva (för en illustrativ beskrivning av denna komplexitet se Banno Gomes 2002). De exempel som skildrats ovan är förstås något av extremfall. Alla som bor i dessa områden lever inte under lika komplexa omständigheter. Men det finns ändå många personer eller familjer i områdena som har mer komplicerade livshistorier än genomsnittet i vare sig det ursprungliga eller det nya landet. Mig- ration och särskilt flyktingskap rymmer en komplexitet som inte skapas av flyktingarna själva. Den skapas av globala relationer som ligger utanför indi- videns förmåga att påverka. I möten, på konferenser och i massmedia talar man ofta positivt om mångfalden i invandrartäta områden. Man talar om varierande kulturer, tradi- tioner, språk osv. Det finns en smula sanning i dessa påståenden – om man lyckas ta vara på mångfal- den. Men klarar man inte det kan variationen också orsaka allvarliga svårigheter. Variationens negativa aspekter blir synliga i den misstänksamhet och de konflikter som dyker upp i invandrartäta områden. Misstänksamheten och konflikterna dyker upp inte bara mellan minorite- ter och majoritetsbefolkning. Problemen dyker upp också mellan minoriteterna själva. Det är heller inte ovanligt att ideologiska strider i ursprungsländerna hittar vägen till föreningslivet i det nya landet. Delaktighet i en aktivitet kräver åtminstone ett minimum av gemensamma mål och intressen. Man satsar inte tid och energi på en aktivitet som inte har en nära koppling till ens liv och framtid. Vi har sett i ett tidigare avsnitt (se s. 81) att personer som hade ett egenintresse av satsningen deltog mer i möten än de som inte hade det, både bland invand- rare och svenskar. Detta gemensamma intresse är ingen självklarhet i ett område där livsstrategierna ser så olika ut. Om 66% av lokalbefolkningen i Fittja vill flytta från området så snart de får möjlighet till det, så är Fittjas framtid sannolikt inte längre ett gemensamt intresse för dessa personer. Kunskap Utbildningsnivån i norra Botkyrka – storstadssats- ningens fält – är låg jämfört med genomsnittet för kommunen och ännu lägre om vi jämför med genomsnittet för Stockholms län. Andelen individer med högst förgymnasial utbildning är cirka dub- belt så hög i norra Botkyrka som i Stockholms län och andelen individer med eftergymnasial utbildning är bara drygt hälften så hög i norra Botkyrka som i länet. I enkätundersökningen i Fittja bedömde 23% av respondenterna födda utanför Sverige sin förståelse av svenska språket som ganska eller mycket dålig. Högre utbildade personer är mer benägna att flytta från Fittja än lägre utbildade. Med andra ord: segregerade områden är segregerade också kunskapsmässigt. Motsvarande siffror för tal, läsning och skrift (se Hosseini-Kaladjahi 2001 för variablernas definition) är 31%, 26%, respektive 45% (se tabell 4). Vi vet av erfarenhet att självskattning av språkkunskaper vanligtvis ger högre resultat än andras bedömning, samt att lägre utbildade personers uppfattning om vad som är en ”perfekt svenska” vanligtvis ses som mindre ”perfekt” av högre utbildade. Lägre utbildning och bristande kunskaper i svenska har en direkt koppling till den instabilitet som diskuterats tidigare. Genom omsättningspro- cessen försvinner oavbrutet personer med högre kunskap och starkare språk, samtidigt som det flyt- tar in nya personer med lägre kunskaper och svagare språk. Efter konstanthållande av ett antal relevanta variabler (Hosseini-Kaladjahi 2001:82) visade sig utbildning ha ett positivt samband med viljan att flytta från Fittja. Högre utbildade personer är mer benägna att flytta från Fittja än lägre utbildade. Med andra ord: segregerade områden är segregerade också kunskapsmässigt. Lägre utbildning är överallt ett hot mot delaktighet och demokrati, särskilt när det gäller nya del- aktighetsformer som kräver djupare kunskaper om sociala strukturer. Patriarkaliska regeringar i mindre utvecklade länder skapas och reproduceras, åtmins- tone delvis, med omedveten hjälp av analfabeter och lägre utbildade personer, just eftersom dessa accep- terar patriarkala relationer. 85
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?