Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

jekt i enstaka kommuner inte är till någon stor hjälp för att lösa den höga arbetslösheten bland invand- rare i Sverige? Jag har själv upprepat flera gånger (t.ex. Hosseini-Kaladjahi 2001:20–21) att kommunala försök att lösa arbetslöshetsfrågan är mindre effektiva. De leder till dubbelarbete i många kommuner och de belastar också kommunerna med upp- gifter som överstiger deras förmåga. Detta i sin tur leder till att de stora förväntningar som varje satsning skapar hos målgruppen slutar i besvikelse. Största delen av det lilla som ändå satsats på arbetsmarknadsfrågor (nästan 90% av arbetsmark- nadspengarna) har gått till traditionella metoder som redan används av den vanliga arbetsförmed- lingen och som syftar till att öka målgruppens kon- kurrensförmåga: motivera målgruppen och lära dem hur man söker arbete, hur man ska uppföra sig under intervjuer och hur man ska skriva arbetsansökan (se Holmdahl 2002). Man har inte satsat någonting på arbetsskapande åtgärder. Problemet med en sådan satsning är därmed att även om man skulle lyckas minska arbetslösheten i kommunen, så lyckas man inte minska arbetslösheten totalt i landet. Man bara flyttar arbetslösheten från en kommun med högre konkurrensförmåga, till en med lägre. Kvarstående 10% inom tema arbetsmarknad sat- sades på två konsultprojekt (Inspiration & resultat: företagsutveckling, även kallad NäringsAkt Fittja, samt Internationella företagarföreningen i Sverige, Fittja rådgivningscenter) med syfte att stödja <strong>små</strong>- företagare i Fittja och därigenom skapa arbetsmöj- ligheter för lokalbefolkningen. Problemet med en sådan satsning på indirekt arbetsskapande projekt är att man aldrig kommer kunna veta huruvida projekten lett till de konkreta resultat de utlovade. Satsningen på vad man i kommunen kallar ”upp- levelsenäring”, som fått och även fortsatt kommer att få en del av sin finansiering från storstadssatsningen, ser lovande ut särskilt med hänsyn till de strategiska tankar som syns bakom satsningen. En strategisk investering har stora fördelar jämfört med ett antal slumpmässiga satsningar som, på grund av det korta tidsperspektivet, förbrukar större delen av sin finansiering för planering. Satsningen legiti- 62 meras med den kulturella mångfalden i områden. Det finns självklart en smula sanning i det argumen- tet. Man får dock inte romantisera ”mångkultura- lismens” betydelse i sin bedömning av ”näringens” relevans för området, särskilt inte eftersom det inom den finns en del element som inte räknas som ”rik- tigt” eller ”respektabelt” arbete eller ”riktig kunskap” (till exempel musik eller dans) för ett antal personer bland vissa invandrargrupper bosatta i norra Botkyrka. I rurala kretsar i Mellanöstern och även bland fattiga familjer i stora städer är ideala yrken ur föräldraperspektiv inte skådespelare eller dansör, utan läkare eller ingenjör. Minoriteternas högre representation i musik eller idrott kan inte på något enkelt sätt förklaras av deras intresse för dessa yrken. Det är istället ofta exkluderande mekanismer som kanaliserar dem till vissa branscher. I ett möte som presenterade musik och dans som givande red- skap i undervisningen protesterade en av de när- varande, en troende muslim: ”Varför satsar ni inte pengarna på riktiga ämnen som matematik och fysik?” Det är därför viktigt att studera vilka element i ”upplevelsenäringen” som kan locka folk i de berörda kommundelarna. Min sista kommentar rör ett antal projekt (ofta riktade mot kvinnor) som ligger mellan arbets- marknadsåtgärder och sociala åtgärder; det vill säga projekt som har det dubbla syftet att få ut sina mål- grupper på arbetsmarknaden och/eller befria dem från isolering. Till dessa projekt kan räknas restau- rangen och det hammam som diskuterades ovan, vidare Företagsamma kvinnor i Fittja, Kvinnoforum och Kvinnocenter i Alby med flera. Jag noterar en inställning i kommunen att värdet av sådana satsningar bedöms med hänsyn till de konkreta och omedelbara resultat (inte minst ekonomiskt) som kommer ut av projekten: språkinlärning, antalet personer från målgruppen som fått arbete genom projektet etc. Man ser inte de långsiktiga sociala konsekvenserna. Man ser inte heller de långsiktiga ekonomiska konsekvenser som visserligen ligger utanför kommunens budget, men som syns (om man vill se dem) i till exempel vårdcentralernas eller sjukhusens köer och budgetar.
Samverkan ”Samverkan” utgör ett av de statliga direktiven för storstadssatsningen. Direktivet återfanns också i de satsningar som föregick storstadssatsningen. Den upprepade betoningen på vikten av samverkan har att göra med en väsentlig svaghet i den traditionella, vertikalt strukturerade organisationsformen, som leder till revirtänkande i olika enheter och som utestänger sådant som hamnar mellan olika enheter. Samverkan anses kunna vara ett boteme- del mot revirtänkande. Det anses också vara en väg att närma sig den ”helhetssyn” som betraktas som nödvändig för ett framgångsrikt integrationsarbete. Integration är ju ett mångdimensionellt fenomen som inte ryms inom enskilda specialiserade enheter. Det finns också ett önskemål att genom samverkan undvika dubbelarbete. Med samverkan menas i statliga och kommunala dokument samarbete mellan olika organisationer. Det betyder att samverkan med enskilda individer som bor i de aktuella områdena inte ryms i defi- nitionen. För den senare sortens samarbete har man myntat begreppet boendedelaktighet. I enlig- het med de officiella dokumenten, betraktar jag samverkan som samarbete mellan olika organisationer. I detta ingår följaktligen inte samarbete med individuella boende i områdena, som tas upp i kommande kapitel. Kapitlet om samverkan har fyra delar som mot- svarar kommunens aktuella upplägg av samarbetet inom det egna förändringsarbetet: samarbete mellan projekten och kommunala enheter (andra projekt eller enheter inom kommunen), samarbete mellan projekten och lokala enheter av statliga institutio- ner, mellan projekten och lokala näringslivet, samt mellan projekten och lokala frivilligorganisationer. Samverkan mellan projekt och kommunala enheter Antalet samarbetspartners som nämns i varje pro- jektbeskrivning visar den rikedom av samverkan som finns mellan projekten och olika kommunala projekt/enheter. Jag har inte haft möjlighet att studera varje enskilt projekt för att se hur samarbetet fungerat i praktiken. Men, enligt självutvärdering- arna, har samarbetet på denna nivå för de flesta varit fruktbart och tillfredsställande. Undantaget är den oklarhet och oenighet som präglat samarbetet mellan förskolor och skolor samt mellan Ungdo- mens hus och ungdomspoolen inom socialförvalt- ningen. Ansvariga för Allmän förskola Alby skriver i sin självutvärdering: ”Det har varit trögt att samverka med skolan i övergången till 6-årsverksamheten. Vi upplever att skolan inte har tid för samverkan. Kontak- terna har tunnats ut under året.” Och ansvarig för projektet Språkverkstaden, två- språkiga barns språk- och kunskapsutveckling på Grindtorpsskolan bekräftar: ”Vi har träffat personal från språkförskolorna två gånger. För övrigt är det biträdande rektor som haft kontakt med språkförskolan. De vanliga för- 63
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61: svårigheten att hela tiden produce
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?