Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

skolorna har vi inte haft någon kontakt med. Vi är osäkra på vad som förväntas av detta samarbete och vilken roll vi ska ha. /…/ Eftersom vi är osäkra på vad som förväntas av samarbetet med språkförskolorna och vi dessutom känt att vi i inledningsskedet av vårt projekt inte haft tid att utveckla ett ev. samarbete, har vi ännu inte aktivt försökt lösa svårigheterna.” Svårigheter i samarbetet med skolan kommer fram också i självutvärderingen av projektet Utveck- ling av relationen utbildning–arbetsliv i Hallunda/ Norsborg. Ansvarig för detta projekt som har flera skolor som samarbetspartners skriver: ”Vi har haft svårigheter att komma i samliga skolor utom sfi på kv nord och Kunskapslyftet /…/ Skolan och dess personal säger sig inte ha tid och är oroliga för att projektet skall leda till större arbetsbörda. Är ännu ej helt löst, men konkreta förändringar synes vara på väg, då vissa skolchefer tagit tag i problemet.” Skolornas svårigheter att samarbeta bekräftar tidigare erfarenheter och har diskuterats av olika utvär- derare. I utvärderingen av ett projekt genomfört vid Civildepartementet åren 1990–1995 med syfte att utveckla barns och ungdomars situation i eftersatta bostadsområden, nämns skolorna som en kompli- cerad samverkanspart (Plus för unga, Ds 1995:54, s. 13, 65). Utvärderarna förklarar problemen med cen- tralstyrningen i skolan, en kultur som understryks av lärarnas roll. De skriver: ”(S)kolan tills nyligen har varit starkt cen- tralstyrd. Svårigheterna i samverkansprocessen kommer delvis från det faktum att skolan har en stark egen kultur, som understryks av lärarnas roll. I möten med olika samverkanspartner blir därför det egna perspektivet på eleverna domine- rande och försvårar den öppenhet som krävs för att se vad andra kan tillföra.” (Ibid. s. 14) Jag uppmärksammade samma brister redan i min utvärdering av Blommansatsningen i norra Botkyrka och gav då följande förklaring (Hosseini-Kaladjahi 64 1998:73–74) som, i stort sett, <strong>fortfarande</strong> äger giltig- het: w ”Skolorna befinner sig i kris och är inte anpassade för att möta de nya svårigheter som uppstått delvis som en följd av invandringen och som syns särskilt tydligt i invandrartäta områden. Detta antagande bekräftas av olika diskussioner i svenska massme- dia och även, skulle man kunna säga, av regeringens (utbildningsdepartementets) senaste beslut om omskolning av rektorerna. Denna åtgärd för att åstadkomma en anpassning till en ny situation kan man koppla till de svårigheter i skolorna som leder till att personalen har mindre tid och kanske kraft att satsa på extra arbete. w Skolorna arbetar med åldersgrupper som också är socialt utsatta. Ungdomskultur präglas ofta av missnöje och revolt. Det är inte en slump att de projekt skolorna blir inblandade i ofta handlar om sociala svårigheter: narkotika, brottslighet, klot- ter osv. Alla dessa problem kräver sin tid för att kunna angripas. w Ovannämnda svårigheter, tillsammans med eko- nomiska nedskärningar, har gjort skolan till en av de minst lockande arbetsplatserna i Sverige. Trots hög arbetslöshet är skolan ett av de yrkesområ- den som fortsätter kräva mer arbetskraft. Denna faktor minskar naturligtvis motivation för extra arbete bland personalen. w På grund av centralstyrning planeras skolornas aktivitet på längre sikt. Det är därför svårt att ta in nya aktiviteter i programmet när som helst. w Till sist kan man nämna skolornas slutna struktur som gör dem mindre väl lämpade för samverkan. Varje klass är en förhållandevis självständig enhet, komplett i sig själv, och kräver inte så mycket från de andra. Det kan man jämföra med för- skolornas struktur som är förhållandevis öppen och fri. Det är förmodligen denna slutna struktur som ligger bakom regeringens försök att utveckla skolan till ett kulturellt centrum, genom att öppna upp skolan för olika aktiviteter.” Faktum är att på grund av sin roll som en organisa- tion som socialiserar barn och ungdomar till god- tagbara normer och värderingar och förbereder dem
för den framtida arbetsmarknaden, är skolan som samverkanspart betydelsefull för allt integrationsarbete. Projekten Skolan mitt i byn som inrättats i flera kommundelar, också i Fittja, utgår från vikten av samarbete mellan skolan, andra områdesbaserade verksamheter och lokalbefolkningen. Speciellt vik- tigt blir naturligtvis detta samarbete för förskolan, vars uppgift ju bland annat är att förbereda barnen för skolan. Utan samarbete med skolan kan man inte avgöra om förskoleprojekten uppnått sina mål eller inte. Ett annat undantag är, som sagt, de oenigheter som dykt upp mellan projektet Ungdomens hus och ungdomspoolen inom socialförvaltningen. Orsaken till denna oenighet är, enligt självutvärderingen från Ungdomens hus, ”olika synsätt på hur rehabilite- ring ska gå till”. För socialförvaltningen är inte kri- minella individer en prioriterad målgrupp, medan Ungdomens hus betraktar denna grupp som en naturlig målgrupp för sina aktiviteter. Framgången i samarbetet mellan projekten och andra kommunala verksamheter är inte oväntad. Samverkan mellan olika enheter har en lång histo- ria i kommunen. Botkyrka har varit med i alla statliga satsningar på integrationsarbete och, som sagt, i alla dessa satsningar har samverkan varit ett uttalat direktiv från regeringssidan. Ett projekt inom Blom- mansatsningen har utvärderats specifikt ur denna synvinkel (Hertzberg 1998). Flera projekt och aktiviteter bygger på just samverkan mellan olika enheter, däribland medbor- garkontoren och familjecentralen. Detsamma gäller kommundelarnas områdesgrupper, vilkas arbete bygger på 30 års erfarenhet. Innan storstadssats- ningen drogs igång organiserade kommunen en spe- ciell konferens – charettekonferens – med fokus på samverkan, i Hallunda folket hus. Konferensen, som leddes av en expert inom området, samlade poli- tiker, tjänstemän och lokalbefolkning för att lyfta fram idéer och gemensamt söka lösningar på lång- tidsarbetslösheten i kommunen. Året efter anställde kommunen en person med erfarenheter inom områ- det för att studera och stödja samverkan mellan olika kommunala och lokala enheter av statliga institutioner (se www.botkyrkasamverkan.nu för mer infor- mation). Samverkan mellan projekt och lokala enheter av statliga institutioner Samverkan mellan projekt och lokala enheter av statliga institutioner har inte varit lika framgångs- rikt som samverkan mellan projekt och kommunala verksamheter. Till exempel formulerade flera projekt rörande trygghet sina mål i samarbete med polisen. Men eftersom besparingar och omorgani- sationer hindrade polisen från att medverka blev projekten i praktiken handlingsförlamade. Fältpro- jektet i Alby, som är ett av dessa projekt, skriver i sin självutvärdering: ”Vid förplaneringen av projektet fanns närpoli- sen med. Tanken var då att socialförvaltningen tillsammans med närpolisen och lokala fören- ingar skulle arbeta sida vid sida för att ge ett aktivt stöd till drogmissbrukare med en krimi- nell livsstil. Under hösten år 2000 blev det dock tydligt att närpolisen inte skulle ha möjlighet att avsätta resurser för att samverka i projektet. Detta innebar att socialförvaltningen föreslog att målen kring minskad brottslighet skulle tas bort ur projektplanen då socialförvaltningen endast kan verka för att drogmissbruket minskar. /…/ Både områdesgruppen och socialförvaltningen ser behovet av en nära samverkan mellan social- förvaltningen och polisen för att komma till rätta med kriminaliteten och drogmissbruket i områ- det. Polisens ”frånvaro” försvårar trygghetsar- bete i Alby.” Ett annat projekt som lidit skada av bristande med- verkan från polisens sida är Förebildarna i Alby. I projektets självutvärdering läser vi: ”Det har uppdagats vissa svårigheter i detta samarbete avseende polisen. På grund av omor- ganisationen inom polisen har de fått stora svå- righeter att följa projektet.” Projekten har tagit kontakt med polisen flera gånger för att återuppta samarbetet. Till exempel har man samlat in namnteckningar från flera hundra fittjabor 65
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?