Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Oklara beslutsprocesser och ansvarsområden. Olika aktö- rer hade olika uppfattning om vem som skulle göra vad och vem som var ansvarig för vad, något som ledde till maktkamp och rollkonflikter. Detta i sin tur ledde till exkludering av svaga grupper som hade mindre ”värde” i maktkampen. 120 * För att inte vara orättvis måste man tillägga att både komplexiteten i arbetsorganisation och oklarheterna kring beslutsprocessen var naturliga resultat av för- söket att genomföra en radikal förändring i orga- nisationen. I Botkyrka kommun pågår sedan länge försök att skapa en horisontell organisation vid sidan av den existerande vertikala, både för att underlätta samverkan mellan olika enheter och för att möjlig- göra för de boende att bli direkt delaktiga i organi- sationen. Att förverkliga dessa syften är en komplex uppgift, fylld av potentiella intressekonflikter. RESURSFÖRDELNING Av utbetalade 165 miljoner hade drygt 120 miljoner förbrukats årsskiftet 2001–2002, som är slutdatum för denna utvärdering. Lejonparten har gått till Fittja. Därnäst följer gemensamma projekt för alla tre kommundelarna. Näst minst har Hallunda/Norsborg fått, och allra minst Alby. Klassificerat enligt akti- vitetsområden har största delen gått till utbildning och språk. Sedan följer sociala åtgärder och trygghet, delaktighet, samt arbete och sysselsättning. I Fittja och Hallunda/Norsborg har man satsat mest på utbildning och språk och minst på arbete och sysselsättning. I Alby har man satsat mest på delaktighet och dialog och minst på arbete och sys- selsättning. I den gemensamma satsningen har delaktighet och dialog fått det högsta beloppet och arbete och sysselsättning det lägsta. Fördelningen av resurser till olika aktivitetsom- råden i de tre kommundelarna återspeglar kommunens syn på integration, kommundelarnas lokala traditioner samt instabiliteten i statens integrations- politik. Fittjas stora andel av satsningen är, som nämnts, resultatet av den tidigare politik som valde ut tre kommundelar i Sverige – däribland Fittja – till nationella exempel. Prioriteringen av utbildning och språk för barn och ungdom återspeglar kommunens syn på integration som ett sätt att ge barn och ungdomar likvärdiga framtidsutsikter. Den mycket begränsade satsningen på arbete och sysselsättning – lägst bland alla involverade kommuner enligt andra undersökningar – beror förmodligen på det faktum att dessa projekt är resurskrävande. Det beror också förmodligen på kommunens övertygelse att arbets- marknadsfrågor är nationella frågor och därför i första hand en fråga för regeringen. Albys priorite- ring av dialog och delaktighet återspeglar en lång lokal tradition inom området. Om man betraktar satsningen på barns och ung- domars utbildning samt utvecklandet av en ny, horisontell organisation som strategiska satsningar, så innebär det att kommunens resursfördelning bygger en struktur för långsiktiga positiva resultat. Rent allmänt följer resursfördelningen ett tradi- tionellt mönster. Kortsiktigt tänkande och en stark förvaltningskontroll över satsningen är de viktigaste orsakerna till denna traditionalism. Kortsiktigheten är ett hinder för att satsa på modiga projekt, sådana som överskrider tiden för satsningen. Dessutom har förvaltningarna svårt att hela tiden producera nya idéer. De satsar på det som är bekant, tryggt och okontroversiellt. Trots det finns det ett antal projekt som är icke-traditionella. Flertalet av dessa har till- kommit under satsningens senare fas, sedan nya aktörer börjat få inflytande över resursfördelningen. Kriterier för resursfördelning. De formella kriterierna i urvalet av projekt baserades på de direktiv som kommit från staten till kommunen: 1) projekten skulle involvera de boende i arbetet, 2) de skulle styras av egna operativa mätbara mål som skulle bidra till att uppfylla de övergripande målen, 3) de skulle ha en utvecklad samverkan med andra intres- senter, 4) de skulle ha en utvärderingsplan, och 5) de skulle ha en plan för permanentning. I praktiken kom emellertid andra faktorer in. Man kompromis- sade, man ville vara rättvis mot de förvaltningar som ägde projekten och man valde de projekt som var lättast att permanenta. Projekten som inte fick finansiering. Vilka projekt fick inte finansiering? Det är svårt att svara på den frågan. Urvalet har ofta gjorts internt och materia-
let är inte tillgängligt. Med erfarenheter från några icke-finansierade projekt som uppmärksammades offentligt kan man ändå påstå att bristfällig finansiering eller avslag drabbade projekt som inte fick stöd från förvaltningarna, projekt med sammansatta mål som inte rymdes inom en enskild fackförvalt- ning och projekt som var så kostsamma att de inte kunde finansieras med tillgängliga resurser. SAMVERKAN Projekten och kommunens andra enheter. Denna samverkan har, enligt självutvärderingarna, fungerat tillfredställande. Undantag är den oklarhet och oenighet som rått i samarbetet mellan Ungdomens hus och ungdomspoolen inom socialförvaltningen, samt i samarbetet mellan förskolor och skolor. Svå- righeterna i det förra fallet hade sin grund i ”olika synsätt på hur rehabilitering ska gå till”. För soci- alförvaltningen var inte kriminella individer någon prioriterad målgrupp, medan Ungdomens hus såg dem som naturlig målgrupp för sina aktiviteter. Svårigheterna i samarbetet med skolan har upp- märksammats tidigare; i utvärderingen av Blomman- satsningen i Botkyrka kommun och i utvärderingar i andra kommuner. De viktigaste orsakerna kan sägas vara: 1) skolornas kris de senaste åren på grund av nedskärningar, 2) skolornas slutna struktur som gör dem mindre väl lämpade för samverkan, 3) skolornas arbete med åldersgrupper som kräver stort arbete, och 4) skolornas centralstyrning och stel- benta långtidsplanering. Projekten och lokala enheter av statliga institutioner. Detta samarbete har inte varit lika framgångsrikt. Flera projekt rörande trygghet har formulerat sina mål i samarbete med polisen. Men på grund av besparingar och omorganisationer som hindrat polisen från att medverka, har projekten i praktiken drabbats av handlingsförlamning. Liknande kla- gomål har riktats också mot lokala arbetsförmed- lingen. Försäkringskassan – potentiellt en av de viktigaste aktörerna i satsningen – har inte deltagit i något enda möte anordnat av storstadssatsningen. Projekten och det privata näringslivet. Samarbetet med näringslivet har varit ännu mer misslyckat. Nors- borgs centrum, som bjöds in för att medverka i ett projekt, tackade nej till inbjudan. Hallunda centrum deltog i planeringen men hoppade av i sista minuten. Detta trots att projektet, enligt en extern utvärderare, ökade Hallunda centrums omsättning påtagligt under den festdag som stod i fokus för samarbetet. Realia har aldrig deltagit i något möte anordnat av satsningen, trots att man bjudits in flera gånger också på hög kommunalpolitisk nivå. Realia är ett privat företag som äger ungefär en tredjedel av hyresfastigheterna i Fittja och som därför kunde för- väntas samverka med kommunen för att förbättra Fittja. Uttryckt med sociologiska termer, uppför sig alltför många privata företag som ”free riders” som vill åka med på tåget utan att köpa biljett. Projekten och de ideella föreningarna. Föreningarna har i stort sett varit aktiva samarbetspartners. De spän- ningar som ändå funnits härstammar inte från någon bristande vilja från föreningarnas sida, utan från vissa strukturella omständigheter som påverkar deras tid, mål och organisation. Föreningar är mest aktiva under kvällstid och medlemmarnas arbete är frivil- ligt. Det är därför inte så lätt för tjänstemän och föreningsmedlemmar att anpassa sig till varandras villkor. Vissa föreningar har medlemmar utanför de involverade kommundelarna, som inte har något att göra med satsningen. Det finns föreningar som kämpar mer för att bevara eller återupprätta medlemmarnas ursprungliga kultur än de kämpar för integration. Här bör också nämnas politiska, religi- ösa eller kulturella konflikter som finns mellan vissa föreningar samt den rörlighet och bristande konti- nuitet som kan känneteckna deras organisation. För att kringgå en del av dessa svårigheter har kommunledningen byggt samarbetet med förening- arna på några förutsättningar. För finansiering av föreningsprojekt kräver man att dessa utgör ett samarbete mellan minst tre föreningar. Man har också kanaliserat finansieringen till föreningarna genom föreningsrådet. Trots viss framgång har dessa formaliseringsåtgärder inte kunnat undanröja de strukturella svårigheterna. Finansieringen genom föreningsrådet har inte fungerat som avsett och sam- arbetsprojekten har i praktiken genomförts av bara en av de ansökande parterna. 121
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60:
tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62:
svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64:
Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66:
för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68:
lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?