Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

– till att förverkliga en bredare strategisk föränd- ring och omorganisation som pågått och <strong>fortfarande</strong> pågår i kommunen. Till exempel är både medbor- garkontoren och områdesgrupperna – två organ för omorganisation – delvis finansierade genom Blom- man- och storstadssatsningarna. Kriterier för projekturvalet Vilka kriterier har man använt vid fördelningen av resurser till projekten? Fyra kriterier återfinns i dokumentet ”Den första fördelningen av statsbidrag till Fittjaprojektet” (kommunstyrelsens stab, tjänsteskrivelse 1998-08-25) under rubriken ”För- delningsprinciper” – en text formulerad med hänsyn till regeringens direktiv för satsningen: ”För att de olika projekten ska ha realistisk möj- lighet att bli en del av helheten och kunna bidra till varaktiga förbättringar för invånarna i Fittja krävs att de uppfyller fyra kriterier. De ska: 1) vara väl förankrade genom samråd med berörda invånare, 2) ha en utvecklad samverkan med andra intressenter, 3) styras av egna operativa och mätbara mål som ska bidra till att de övergri- pande målen nås, 4) ha en utvärderingsplan med nulägesbeskrivning kopplat till målen.” Dessa kriterier modifierades och kompletterades senare under rubriken ”kriterier för val av insatser” i det ”program” för storstadssatsningen som skicka- des från kommunstyrelsekontoret till kommunsty- relsen och Kulturdepartementet (2000-02-11): ”För att de olika projekten ska ha realistisk möj- lighet att bli en del av helheten och kunna bidra till varaktiga förbättringar för invånarna i Fittja krävs att de uppfyller fyra kriterier. De ska: 1) svara mot faktiska behov och önskemål genom att ha varit föremål för samråd med berörda invå- nare eller alternativt vara utarbetade av berörda invånare, 2) styras av egna operativa mätbara och tidssatta mål som ska bidra till att de övergri- pande målen nås, 3) ha en utvecklad samverkan med andra intressenter som kan bidra till att 56 uppnå målen, 4) ha en utvärderingsplan med nulägesbeskrivning kopplat till målen, 5) ha en plan för hur insatsen om den ger önskat resultat kan permanentas.” (min numrering). Trots att dessa kriterier återfinns i två dokument – under rubrikerna ”Fördelningsprinciper” respek- tive ”Kriterier för val av insatser” – och trots att man i båda dokumenten tillägger att ”varje insats ska bedömas (min betoning) mot dessa fyra/fem kriterier innan beslut om start fattas” kan de knappast räknas som kriterier för urvalet. Viktigaste stödet för detta påstående är att kriterierna återfinns i samma tjäns- teskrivelse där kommunstyrelsens stab till kommun- styrelsen framför sitt förslag till ”första fördelningen av statsbidrag till Fittjaprojektet”. Redan i detta dokument finns namnen på de projekt som ska få bidrag. Rent principiellt kan också sägas att fullföl- jandet av till exempel kriterium nummer 1 och 3 är en lång process som inte kan garanteras i en ansö- kan som bara utgör början på processen. Slutligen kan konstateras att de projekt som beviljats pengar inte uppfyllt dessa kriterier i någon högre utsträck- ning än projekt som inte beviljades medel. Snarare än kriterier för urvalet kan man betrakta de aktuella punkterna som direktiv för det framtida arbe- tet. Eller, som det står i ett annat dokument, man kan räkna dem som ”avgörande för projektets fram- gång”. (Tjänsteskrivelse 1998-05-19) Bortsett från ovanstående principer är det inte så lätt att hitta några skriftliga kriterier, åtminstone inte för den första fördelningen. Några outtalade avvägningar eller principer kan man hur som helst genomskåda när man följer processen från början. Den första principen är ett informellt, dvs. icke nedskrivet avtal mellan förvaltningarna och kommunledningen. När kommunen söker bidrag från regeringen mobiliserar förvaltningar och kommunledningen all kraft för att vinna över sina kon- kurrenter; det vill säga andra sökande kommuner. Materialet för att kunna konkurrera anskaffas av för- valtningarna och anpassas av kommunledningen till ansökan. Faktum är att förvaltningarna normalt har en hel del ”reservprojekt” som saknar finansiering, alternativt finansieras av kommunen själv eller ur andra källor. Dessa projekt används nästan alltid som
ett sätt att fylla ut, ”berika”, ansökningarna. Med lite variation har samma projekt hängt med från Blommansatsningen och det nationella exemplet till storstadssatsningen. Andra principen i detta icke- skriftliga avtal är att förvaltningarna ska få sin belö- ning för mobiliseringsarbete, något som också första fördelningen ger uttryck för. När ledaren för Fittja- satsningen protesterade mot att 25 av de första 40 miljonerna redan hade gått till förvaltningarna sva- rade den ansvarige på kommunledningskontoret: ”Vi kan inte få hjälp med ansökningarna från förvaltningarna bara för att sedan betala peng- arna till andra.” Ovanstående ska inte tas till intäkt för att projekt initierade av förvaltningar skulle vara mindre värda än andra. Inte alls. De flesta av dessa projekt svarar mot tveklösa, strategiska behov hos kommunen. Det jag vill peka på är istället den grundläggande mekanism som koncentrerar initiativet till förvalt- ningarnas hand. Något som i sin tur motverkar nytänkande och leder till exkludering av initiativ som skulle kunna komma utifrån, från andra än kommunens administration. Mekanismen finns egentli- gen inbyggd i regeringens sätt att fördela resurserna. För att tydliggöra poängen ska jag kort beskriva hur processen vanligen ser ut. Regeringen informerar kommunerna om satsningen och inbjuder dem, ofta med kort varsel, att inkomma med detaljerade handlingsplaner som visar var och hur de tänker förbruka de resurser de söker, samt på vilket sätt de ska fullfölja vad som sägs i direktiven om nytänkande, metodutveckling, helhetssyn, samverkan, lokal förankring, utvärde- ring, permanentning osv. Under den korta tid som förflyter mellan initiativet till satsningen och fram till dess att ansökan ska vara inne är det bara redan befintliga ”reservprojekt” som kan användas i mobi- liseringen. Jag föreställer mig att det inte är bara Botkyrka kommun som kommer med sina ”reservprojekt”, utan att alla kommuner som deltar i kon- kurrensen gör detsamma. Med ett sådant arbetssätt kan inte utomstående aktörer och heller inte inom- kommunala aktörer utan ”reservprojekt” komma ifråga med sina förslag. Att skapa ett projekt, sär- skilt ett projekt som ska aktualisera de ovannämnda direktiven, tar tid och kräver kunskap, information och resurser. Istället för att använda direktiven till att berika projekten blir det i praktiken så att man anpassar ”reservprojekten” till direktiven. Istället för att skapa projekt för att förverkliga målen så anpassar man målen till existerande projekt. Antalet ”reservprojekt” är förstås fler än som kan finansieras genom satsningar. Därför väljer man ut de projekt som passar bäst till de urvalskriterier eller målområden som definieras i regeringens riktlinjer. När inför Fittjasatsningen antalet inkomna projekt- förslag bedömdes överstiga det möjligas gräns, gav kommunstyrelsens stab följande rekommendationer till de involverade förvaltningscheferna: ”1) Varje projektägande förvaltning går igenom och rangordnar sina egna projekt. Det kan också handla om att se om stora projekt kan delas in i självständiga delar eller etappindelas, 2) Samtidigt behöver projekten relateras till helheten över förvaltningsgränser, samverkan mellan projekt, vissa projekt är beroende av varandra, hur organiseras insatserna så att medborgaren/ brukaren får bästa möjliga utbyte osv. De sex projektområdena kan ge struktur åt dessa beskrivningar.” (Information 3, 1998-03-27). Fördelningen mellan förvaltningarna är baserad på en kompromiss där har man tagit hänsyn till olika aspekter. Man försöker välja de projekt som passar bäst för aktuella målområden och direktiv från regeringen. Man försöker vara rättvis mot de olika förvaltningarna. Om någon förvaltning inte fått pengar från det statliga bidraget har man vanligtvis kompenserat den från kommunens egen budget. Samma regler gäller också för resursfördelningen inom förvaltningarna. Anpassningen av ”reservprojekt” till beviljade pengar görs inom varje förvalt- ning och föreslås för kommundirektörens styrgrupp för kontroll och förslag till beslutfattande organ. Det vore orättvist om vi begränsade resonemanget kring resursfördelning till att gälla bara ovannämnda överväganden. Av de första 40 miljonerna sparades nämligen cirka 15 miljoner för ”successiv start av nya projekt vartefter de genomlöpt planeringsstegen och dels 57
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55: kommande generationer, för att dä
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?