Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ett sätt att fylla ut, ”berika”, ansökningarna. Med<br />
lite variation har samma projekt hängt med från<br />
Blommansatsningen och det nationella exemplet till<br />
storstadssatsningen. Andra principen i detta icke-<br />
skriftliga avtal är att förvaltningarna ska få sin belö-<br />
ning för mobiliseringsarbete, något som också första<br />
fördelningen ger uttryck för. När ledaren för Fittja-<br />
satsningen protesterade mot att 25 av de första 40<br />
miljonerna redan hade gått till förvaltningarna sva-<br />
rade den ansvarige på kommunledningskontoret:<br />
”Vi kan inte få hjälp med ansökningarna från<br />
förvaltningarna bara för att sedan betala peng-<br />
arna till andra.”<br />
Ovanstående ska inte tas till intäkt för att projekt<br />
initierade av förvaltningar skulle vara mindre värda<br />
än andra. Inte alls. De flesta av dessa projekt svarar<br />
mot tveklösa, strategiska behov hos kommunen.<br />
Det jag vill peka på är istället den grundläggande<br />
mekanism som koncentrerar initiativet till förvalt-<br />
ningarnas hand. Något som i sin tur motverkar<br />
nytänkande och leder till exkludering av initiativ<br />
som skulle kunna komma utifrån, från andra än kom-<br />
munens administration. Mekanismen finns egentli-<br />
gen inbyggd i regeringens sätt att fördela resurserna.<br />
För att tydliggöra poängen ska jag kort beskriva hur<br />
processen vanligen ser ut.<br />
Regeringen informerar kommunerna om sats-<br />
ningen och inbjuder dem, ofta med kort varsel,<br />
att inkomma med detaljerade handlingsplaner som<br />
visar var och hur de tänker förbruka de resurser de<br />
söker, samt på vilket sätt de ska fullfölja vad som<br />
sägs i direktiven om nytänkande, metodutveckling,<br />
helhetssyn, samverkan, lokal förankring, utvärde-<br />
ring, permanentning osv. Under den korta tid som<br />
förflyter mellan initiativet till satsningen och fram<br />
till dess att ansökan ska vara inne är det bara redan<br />
befintliga ”reservprojekt” som kan användas i mobi-<br />
liseringen. Jag föreställer mig att det inte är bara<br />
Botkyrka kommun som kommer med sina ”reserv-<br />
projekt”, utan att alla kommuner som deltar i kon-<br />
kurrensen gör detsamma. Med ett sådant arbetssätt<br />
kan inte utomstående aktörer och heller inte inom-<br />
kommunala aktörer utan ”reservprojekt” komma<br />
ifråga med sina förslag. Att skapa ett projekt, sär-<br />
skilt ett projekt som ska aktualisera de ovannämnda<br />
direktiven, tar tid och kräver kunskap, information<br />
och resurser. Istället för att använda direktiven till<br />
att berika projekten blir det i praktiken så att man<br />
anpassar ”reservprojekten” till direktiven. Istället<br />
för att skapa projekt för att förverkliga målen så<br />
anpassar man målen till existerande projekt.<br />
Antalet ”reservprojekt” är förstås fler än som kan<br />
finansieras genom satsningar. Därför väljer man ut<br />
de projekt som passar bäst till de urvalskriterier eller<br />
målområden som definieras i regeringens riktlinjer.<br />
När inför Fittjasatsningen antalet inkomna projekt-<br />
förslag bedömdes överstiga det möjligas gräns, gav<br />
kommunstyrelsens stab följande rekommendationer<br />
till de involverade förvaltningscheferna:<br />
”1) Varje projektägande förvaltning går igenom<br />
och rangordnar sina egna projekt. Det kan också<br />
handla om att se om stora projekt kan delas<br />
in i självständiga delar eller etappindelas, 2)<br />
Samtidigt behöver projekten relateras till helhe-<br />
ten över förvaltningsgränser, samverkan mellan<br />
projekt, vissa projekt är beroende av varandra,<br />
hur organiseras insatserna så att medborgaren/<br />
brukaren får bästa möjliga utbyte osv. De<br />
sex projektområdena kan ge struktur åt dessa<br />
beskrivningar.” (Information 3, 1998-03-27).<br />
Fördelningen mellan förvaltningarna är baserad på<br />
en kompromiss där har man tagit hänsyn till olika<br />
aspekter. Man försöker välja de projekt som passar<br />
bäst för aktuella målområden och direktiv från<br />
regeringen. Man försöker vara rättvis mot de olika<br />
förvaltningarna. Om någon förvaltning inte fått<br />
pengar från det statliga bidraget har man vanligtvis<br />
kompenserat den från kommunens egen budget.<br />
Samma regler gäller också för resursfördelningen<br />
inom förvaltningarna. Anpassningen av ”reservpro-<br />
jekt” till beviljade pengar görs inom varje förvalt-<br />
ning och föreslås för kommundirektörens styrgrupp<br />
för kontroll och förslag till beslutfattande organ.<br />
Det vore orättvist om vi begränsade resonemanget<br />
kring resursfördelning till att gälla bara ovannämnda<br />
överväganden. Av de första 40 miljonerna sparades<br />
nämligen cirka 15 miljoner för ”successiv start av nya<br />
projekt vartefter de genomlöpt planeringsstegen och dels<br />
57