Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kvinnor som inte överensstämmer med grundläg-<br />
gande mänskliga rättigheter.<br />
w Invandrarföreningar är inte sällan rörliga. Av kul-<br />
turella eller strukturella anledningar är de inte<br />
alltid särskilt väletablerade. De som sitter i styrel-<br />
sen idag är inte nödvändigtvis kvar nästa månad<br />
(se Fundberg 1996:20, 28). Man kan således inte<br />
garantera kontinuitet i deras aktiviteter. Konti-<br />
nuiteten kan också drabbas av konflikter som<br />
utgör en förlängning av ideologiska eller kultu-<br />
rella konflikter i hemländer. (se Hosseini-Kalad-<br />
jahi 1998:63–65 för en längre diskussion)<br />
För att kringgå en del av dessa svårigheter och för att<br />
eventuellt kunna sammanföra föreningar med lik-<br />
nande integrationssyfte har kommunledningen satt<br />
upp vissa villkor för samarbetet. För att medverka till<br />
finansieringen av ett föreningsprojekt krävde man att<br />
det skulle utgöra ett samarbete mellan minst tre för-<br />
eningar. Man kanaliserade också finansieringen till<br />
föreningar genom föreningsråden. Trots viss fram-<br />
gång har dessa formaliseringsåtgärder haft sina bris-<br />
ter. I självutvärderingen av Samordningsprojektet<br />
inom Fittja föreningsråd, som syftade till att ”sam-<br />
ordna och lyfta fram föreningslivet i Fittja” står:<br />
”Det visade sig att de största svårigheterna varit<br />
bidragshanteringen som för en del kändes orätt-<br />
vis, men vid ett seminarium om föreningsrådets<br />
framtida roll ville man ha kvar föreningsrådet<br />
men utan penninghantering. /.../<br />
Att tvinga tre föreningar till gemenskap visade<br />
sig ganska ogörligt, då det inkräktade på fören-<br />
ingens integritet och det blev i stort sett en av<br />
de tre föreningarna som hanterade projektet. De<br />
andra två var endast med på papperet speciellt<br />
om man var från olika etniska grupper.”<br />
Det verkar som om också kommunen förstått de<br />
strukturella hinder som finns för ett sådant samar-<br />
bete mellan föreningar. De förutsättningar som gavs<br />
för Fittjasatsningen har inte upprepats i de andra<br />
två kommundelarna. Även i Fittja har föreningsrå-<br />
det övergått till att istället för de tidigare kraven<br />
”göra upp noggranna kriterier för bidragen” eller göra<br />
projekten ”öppna för alla”.<br />
Istället för att genom föreningsrådet tvinga för-<br />
eningar till ett samarbete som inte lever upp till<br />
förväntningarna, verkar det rimligare att bygga sam-<br />
arbetet med föreningarna på selektivitet. Det vill<br />
säga tänka i första hand på den duglighet som varje<br />
förening har för samarbete inom speciellt integra-<br />
tionsfrågor och kräva av de föreningar som kom-<br />
merifråga att de bidrar med det de faktiskt kan.<br />
De flesta kan säkert satsa en kväll per månad<br />
på ideellt arbete, men få kan göra det flera<br />
gånger per vecka, som krävs av satsningen.<br />
Genom ett mer aktivt urvalsförfarande skulle<br />
vi undvika att belasta föreningar med uppgifter<br />
som ligger utanför deras kapacitet. Vi skulle samti-<br />
digt uppmuntra föreningarna till en positiv konkur-<br />
rens som förhoppningsvis ökade deras intresse för<br />
integrationsfrågor.<br />
Faktum är att formaliseringsåtgärder av den typ<br />
som diskuterats ovan förvandlar föreningarna till<br />
ännu en byråkratisk förvaltning, något som helt stri-<br />
der mot deras roll som frivilligorganisationer. För<br />
att erhålla pengar skriver föreningar på avtal som<br />
formuleras av kommunen, men – som vi har förstått<br />
genom ovannämnda citat från självutvärderingen –<br />
paradoxen dyker upp i samma stund som de påbör-<br />
jar det praktiska arbetet.<br />
Förslaget om ett mer selektivt samarbete med för-<br />
eningar ska naturligtvis inte tolkas som en kritik mot<br />
föreningsråden. Föreningsråden kan <strong>fortfarande</strong> ha<br />
sina positiva funktioner, både i samarbetet mellan<br />
kommunen och föreningarna och i sambetet mellan<br />
föreningarna inbördes. Men förutsättningen för ett<br />
bra samarbete är att det baseras på frivillighet.<br />
Några mönster i<br />
samarbetet mellan olika aktörer<br />
För alla de former av samarbete som diskuterats<br />
ovan kan man urskilja ett negativt samband mellan<br />
en organisations makt och dess vilja till, eller vill-<br />
kor för, samarbete. Ju mäktigare en organisation<br />
är, desto mindre villig är den att samarbeta med<br />
71