Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

eller som har utländsk bakgrund arbetar med jäm- förelsevis mindre resurser i sina projekt. För att vara rättvis bör man dock tillägga att av de tre områdes- utvecklarna, som kommit att få en betydande roll i förändringsarbetet, är två invandrare. Men frågan om demokratiseringsprocessens fram- gång bör inte begränsas till det ovan sagda. Man har samlat in en hel del erfarenheter och byggt upp en organisation som inte syns i resultaten men som utgör en investering för framtida aktiviteter. Demo- kratiseringsprocessen är inte en begränsad fas i en väl avgränsad helhet. Det är en oändlig process där varje fas utgör en investering för kommande faser. Jämfört med Blommansatsningen ser jag en påtaglig utveckling i demokratiseringen mätt med alla mått. I Blommansatsningen var antalet boende och/eller invandrare som arbetade inom projekten hela tiden begränsat till ett fåtal anställda, på lägre positioner eller som tillfälliga beredskapsarbetare. Områdesgrupperna och arbetsgrupperna var mindre disciplinerade och mindre aktiva. Informationen om projekten var bristfällig, inte bara för de boende utan också för tjänstemännen som arbetade inom projekten (jfr Axelsson & Landsberg 1998:14). För- eningar var mindre inblandade i aktiviteterna både som initiativtagare till projekt och som deltagare i olika möten. Det fanns inte så många offentliga möten där boende kunde delta och göra sin röst hörd. Resursfördelning samt planering och genom- förande av projekten låg nästan helt under den 80 kommunala administrationens kontroll (se Hosse- ini-Kaladjahi 1998). Faktorer av betydelse för de boendes delaktighet Delaktighet är en komplicerad och mångdimensio- nell företeelse. Beroende på vilken dimension som testas och vilken variabel som används för operatio- naliseringen kommer man till olika bakomliggande faktorer. Vi hade en variabel i enkätundersökningen i Fittja som skulle kunna vara ett mått på boende- delaktighet i demokratiseringsprocessen. Den var en dikotomivariabel med formuleringen: ”Har du varit på något möte som anordnats av Fittjaprojektet?” När jag tog denna variabel som beroendevariabel och utförde en regressionsanalys med ett antal oberoende variabler 8 visade resultatet att följande variabler bland invandrare hade signifikant samband med deltagande i möten anordnade av Fitt- jasatsningen: medlemskap i invandrarföreningar, övertygelse om projektets förändringspotential och vistelselängd i Fittja, (se modell 1). Personer som var medlemmar i invandrarföreningar hade deltagit i möten mer än de som inte var medlemmar. Perso- ner som trodde på projektets förändringskapacitet hade deltagit mer än de som inte trodde på den. Per- soner som bott längre i Fittja hade deltagit mer än de som bott en kortare tid. Det positiva sambandet mellan deltagande i Fittja- satsningens möten och medlemskap i invandrarför- Modell 1. Regressionskoefficient för de variabler som visat sig ha signifikant samband med deltagande i möten anordnade av Fittjaprojektet – invandrare (0 = har inte deltagit, 1 = har deltagit) 9 Variabler B Beta Standardfel Tror du att Fittjaprojektet kommer att påverka situationen i Fittja (1 = ja, mycket, 2 = ja, ganska mycket, 3 = nej, inte så mycket, 4 = nej, inte alls) -0,05* -0,12 0,02 Medlemskap i invandrarföreningar Man är inte medlem i invandrarföreningar (referens) 00 Man är medlem i invandrarföreningar 0,19*** 0,23 0,05 Vistelselängd i Fittja (år) 0,006* 0,12 0,00 ANTAL 397 *** Signifikant på 0,001 nivå ** Signifikant på 0,01 nivå * Signifikant på 0,05 nivå
eningar pekar på föreningarnas roll i mobiliseringen av lokalbefolkningen. Givet en sådan viktig funk- tion kan man påstå att det lönar sig att samarbeta med föreningar. Trots de svagheter som kan finnas hos en del invandrarföreningar, har de potential att utgöra en länk mellan de boende i ett visst område och de kommunala myndigheterna. Det betyder att föreningar i allmänhet och invandrarföreningar i synnerhet bör få ytterligare stöd från satsningen. Resultatet var annorlunda bland svenskar 10 . Testat med samma variabler 11 var det bara två variabler som visade sig ha signifikant samband med beroen- devariabeln: civilstånd och trivsel i Fittja. Ensamstå- ende hade deltagit oftare än gifta/sambo. Personer som trivdes i Fittja hade deltagit oftare än de som inte trivdes (se modell 2). Det finns inte någon signifikant skillnad mellan svenskar, svenskar med utländsk bakgrund och invandrare när det gäller deltagande i Fittjasatsning- ens möten. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan olika invandrargrupper (födda i Turkiet, i Irak och i Chile) eller folkgrupper (assyrier/ syrianer och kurder) som bor i området. Däremot finns det en signifikant skillnad mellan personer som bor i radhus respektive höghus, både bland invandrare (B=0,11 P=0.04) och bland svenskar (B=0,13 P=0,07). Den första gruppen deltar i möten i lägre utsträckning än andra. Orsaken till skillnaden mellan boende i radhus och boende i höghus är att satsningen mest gäller den senare gruppen och att den förra därför har mindre intresse av att delta i aktiviteterna. Detta resultat kullkastar de kulturella förklaringar till delaktighet som inte är så ovanliga, både i vetenskap- liga och vardagliga sammanhang. Resultatet pekar samtidigt på det faktum att oberoende av ursprung eller etnisk tillhörighet blir man aktiv när man har intresse av och känner sig motiverad för en aktivi- tet. Annorlunda uttryckt är följaktligen skapande av motivation det viktigaste steget för att mobilisera folk för en viss fråga. Svårigheter med de boendes frivilliga (obetalda) delaktighet Jag har tidigare pekat på en väsentlig skillnad mellan omständigheterna för frivillig respektive betald delaktighet. När det gäller frivillig delaktighet finns inget motstånd från tjänstemännens sida. Tjäns- temännen vill gärna ha lokalbefolkningens frivilliga och obetalda deltagande för att förstärka sina mänskliga resurser, och ser i detta bara tillgångar, inga hot. När det däremot gäller betald delaktighet i form av beviljande av ansökningar konkurrerar tjänstemännen med potentiella sökande från lokalbefolkningen. Och när det gäller betald delaktighet i form av anställning, dvs. att någon från lokalbefolkningen betalas för sin medverkan i ett projekt, förvandlas tjänstemännen till arbetsgivare som, likt Modell 2. Regressionskoefficient för de variabler som visat sig ha signifikant samband med deltagande i möten anordnade av Fittjaprojektet – svenskar (0 = har inte deltagit, 1 = har deltagit) Variabler B Beta Standardfel Medlemskap i svenska föreningar 12 Man är inte medlem i svenska föreningar (referens) 00 Man är medlem i svenska föreningar 0,11 0,14 0,07 Civilstånd Ensamstående (ogift, änka/änkling osv) (referens) 00 Gift/sambo -0,13* -0,18 0,07 Hur trivs du i Fittja? (1 = bra, 2 = ganska bra, 3 = inte så bra, 4 = inte alls) -0,11** -0,25 0,04 ANTAL 99 *** Signifikant på 0,001 nivå ** Signifikant på 0,01 nivå * Signifikant på 0,05 nivå 81
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?