Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

alla andra arbetsgivare på arbetsmarknaden, måste
ta alla de risker som är förknippade med en anställ-
ning. I detta avsnitt ägnar jag mig åt svårigheterna
med frivillig delaktighet. I nästa kommer jag att dis-
kutera svårigheterna med betald delaktighet.
Det är inte min avsikt att här i detalj beskriva alla
de små subjektiva och objektiva faktorer som visat
Oberoende av ursprung eller etnisk
tillhörighet blir man aktiv när man har
intresse av och känner sig motiverad för en
aktivitet. Annorlunda uttryckt är följaktligen
skapande av motivation det viktigaste steget
för att mobilisera folk för en viss fråga.
sig vara försvårande faktorer för frivillig delaktighet
i förändringsarbete: matchningssvårigheter mellan
tjänstemäns och boendes tid som nämnts tidigare,
de långa arbetsdagarna för de småföretagare som är
överrepresenterade i invandrartäta områden, besvi-
kelser osv.
Jag ska, istället, begränsa mig till några grundläg-
gande omständigheter som motverkar alla genuina
försök att berika arbetet med delaktighet från de
boendes sida. Dessa omständigheter ska diskuteras
under rubrikerna: instabilitet och rörlighet, mång-
fald och komplexitet, kunskap, samt bristande över-
ensstämmelse mellan retorik och praktik.
Instabilitet och rörlighet
De tre kommundelar som står i fokus för storstads-
satsningen är de rörligaste kommundelarna i Bot-
kyrka. In- och utflyttningen i dessa kommundelar
är ungefär dubbelt så hög som i södra Botkyrka (se
tabell 2). Det betyder att den genomsnittliga bosätt-
ningstiden är endast cirka 7 år i Fittja och Alby,
82
medan den är cirka 15 år i södra Botkyrka. Enligt
enkätundersökningen har 32,3% av respondenterna
bott kortare tid än 5 år i Fittja och hälften (49,7%)
har bott kortare tid än 10 år.
Statistiken över in- och utflyttning säger inte allt
om ett områdes grad av stabilitet. När det gäller
utflyttningen visar siffrorna bara på de personer
som haft möjlighet att flytta från områdena ifråga.
De säger ingenting om de personerna som vill flytta
från ett visst område, men som av olika skäl inte kan
förverkliga sin vilja, till exempel på grund av eko-
nomiska svårigheter eller svårigheter med att få en
annan bostad. I invandrartäta områden finns det en
hel del personer som valt området ifråga bara i brist
på alternativ (21% av respondenterna enligt enkät-
undersökningen i Fittja, och 29% om man lägger
till också de personer som uppgivit att kommunen
valde bostad till dem). Det finns en del personer
som använder dessa områden som väntrum för att
senare, när så blir möjligt, flytta vidare till ett område
de hellre vill bo i. Det finns därtill personer som vill
flytta tillbaka till sitt hemland – till exempel perso-
ner som närmar sig pensionsåldern – eller som vill
flytta vidare till andra länder. Man kan här också
tillägga den dynamik i utflyttningen som tas upp
av Kerstin Bodström, rörande Alby, under rubriken
”smittsamma beslut”. Hon skriver:
”Flyttningar har en nästan epidemisk karaktär i
segregerade områden. Varje beslut om flyttning
i de områden, som likhet med Alby ligger nära
eller t o m har kommit förbi sin ’tipping point’
innebär ’smittorisk’ och fördjupar därmed i prin-
cip segregationen /…/ Man befinner sig i ett
slags inkubationsstadium där en förändring i
omgivningen är en fara för påverkan och därefter
en aktion.” (Bodström 1999:11)
Tabell 2. Befolkningsomsättning i tre kommundelar i norra Botkyrka
jämfört med södra Botkyrka och Botkyrka kommun
Befolknings- Fittja Alby Hallunda/ Södra Botkyrka
omsättning år 1998 Norsborg Botkyrka kommun
Inflyttare 14,0 14,0 10,0 7,1 7,3
Utflyttare 14,7 17,5 9,6 7,1 8,0