Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

för förlängning av pågående projekt”. I detta belopp fanns också utrymme för att ”utveckla förslag från invånarna och från olika verksamheter och samarbetspart- ners”. (Tjänsteskrivelse 1998-08-25). I och med storstadssatsningen, och dess radikala omorganisation och inlemmande av Fittjasats- ningen, kom urvalet av projekt att hamna hos områ- desgrupperna. De projekt som sökte resurser för första gången eller som sökte om förlängning av exis- terande projekt prioriterades av områdesgrupperna. I prioriteringen tog man hänsyn till projektets aktu- alitet, relevans för området, genomförbarhet under förslagen tid, finansieringsstorlek osv. I slutfasen kom, för första gången, interna utvärderingar till användning som ett verktyg för urvalet. Men områ- desgruppernas prioriteringar hade <strong>fortfarande</strong> bara rådgivande karaktär. Det var de politiska organen (förvaltningsnämnder och kommunstyrelse) som tog de formella besluten. Projekten som inte fick finansiering Det är inte så lätt att skriva om projekt som inte fick finansiering. Ofta har urvalet gjorts internt och därför är materialet svårtillgängligt eller till och med otillgängligt. Material kring icke utvalda projekt betraktas lätt som irrelevant och brukar inte alltid sparas. Det är också svårt att bedöma värdet av projekt som inte lämnar papperet och prövas i praktiken. Därför är det heller inte så lätt att jämföra dem med de genomförda, som ju visat sina starka eller svaga sidor under planerings- och genomför- andefaser. En del ”icke-utvalda” projekt har därtill faktiskt fått finansiering, från kommunens budget eller från andra källor, och kan således inte betraktas som jämförelseram för de utvalda. Man kan ändå säga några ord med hjälp av ett par icke-utvalda projekt, sådana som tidigare funnits i kommunen eller som uppmärksammades under urvalsprocessen. Kvinnorådgivningens restaurang var ett sådant projekt, skött av några arbetslösa kvin- nor från närområdet inskrivna i arbetsmarknads- åtgärder. En av huvudpersonerna i projektet fick några gånger tillfälliga anställningar om sex måna- 58 der. Finansieringen kom från olika källor, också från Blommansatsningen, en osäkerhet projektet levt med sedan starten år 1996. Restaurangen låg i en ombyggd lägenhet på bot- tenvåningen i ett av Fittjas loftgångshus. Lokalerna var iordningställda för Fittjas kvinnorådgivning, som från att ha lagat mat till sig själva började vända sig utåt i form av en restaurang. Man saknade därför den godkända utrustning som krävs för vanliga restauranger. Det förekom ibland tysta diskussioner om att restaurangen var olaglig, något som inte var okänt för kommunen. Ett par vanliga lägenhetskök och några rum med enkla bord som serveringsplats utgjorde hela inrättningen, men restaurangen var populär och välbesökt. Varje dag utspisades ett femtiotal personer, mest lokala kommuntjänstemän. Men serveringen gästa- des också av personer från andra delar av kommunen, från Stockholm, från andra delar av Sverige, samt av personer utrikes ifrån som besökte Fittja. Kommunala tjänstemän skröt om restaurangen som ett lyckat projekt uppvuxet från gräsrotsnivå. Trev- lig stämning och god mat till lågt pris var viktiga orsaker till restaurangens popularitet. Tack vare restaurangen slutade många tjänstemän ta lunch med sig hemifrån. Restaurangen blev också en kontakt- punkt för de arbetslösa och ofta sjuka kvinnor som kvinnorådgivningen vände sig till. Dessa kvin- nor, som annars inte skulle haft rätten att läsa svenska, kunde delta i svenskkurser finansierade genom kvinnorådgivningen. Trots en välfungerande, sedan flera år etablerad och mycket populär verksamhet beviljades restaurangen ingen finansiering från Fittjasatsningen. Det fanns ett tidigt löfte att projektet skulle garanteras sin finansiering från satsningen. Det hade också före- kommit diskussioner om att bygga ändamålsenliga lokaler, inte minst ett godkänt restaurangkök. Hela projektet beräknades kosta cirka en miljon kronor. Trots detta blev det i slutänden inga pengar och projektet lades ner våren 2000. De personer som arbe- tat i projektet förlorade sina arbeten, kvinnorna som samlats där förlorade sin samlingsplats och tjänste- männen som ätit lunch där förlorade sitt lunchrum. Nerläggningen väckte starka protester både från kvinnorna själva och från lokala tjänstemän. Vid ett
tillfälle samlades kvinnorna till ett kvällsmöte med 50 deltagare. Av dessa 50 var cirka 40 kvinnor, de flesta medelålders och äldre. De flesta bodde i Fittja. Två yngre kvinnor tolkade mötet till turkiska och arabiska, de två dominerande språken i Fittja. Dis- kussionen var het. Jag hade aldrig sett så många kvinnor delta, särskilt inte i dessa åldrar, i något annat officiellt möte. Jag har heller aldrig sett kvinnorna så aktiva i diskussionerna. 6 Den heta stäm- ningen under mötet inspirerade etnologen Annick Sjögren att skriva följande dikt: Det fanns en gång ett hopp … Det fanns en gång ett hopp I förortens dimma Tändes ett ljus Ljuset vann styrka Det blev en lägereld Det fanns en gång ett hopp Kvinnor kom och träffades Kvinnor utbytte tankar och idéer Från mat till hårvård till svenska Det blev eu-pengar Det blev planer på ett hammam Tänk, Fittja med det första hammamet i Norden! Det blev förslag till en syfabrik Allt detta med kvinnor och för kvinnor Kvinnor kan! Också Fittjakvinnor kan Fittja behöver träffställen Fittja behöver lunchservering ”Vi vill träffa, vi vill lära oss lite svenska, vi vill utbyta, vi vill ordna mat, vi vill inte ha så mycket, men detta vill vi ha” ”Stackars utsatta invandrarkvinna, du vet inte ditt bästa! Vi tar hand om dig och ditt välstånd, glöm dina idéer, glöm din lön, du får bidrag. Om du vill gråta gör det tyst, hemma hos dig och, snälla du, släck ljuset” Annick Sjögren, 24 februari 2000 På mötet bestämde man att lämna ett protestbrev till kommunfullmäktige som skulle sammanträda dagen därpå i Hallunda Folket hus. Ett stort antal av kvinnorna från mötet deltog i protesten. Social- nämndens ordförande förnekade att projektet skulle läggas ner och lovade följa upp frågan. Men det kom aldrig något svar. Det blev heller inte någon finansiering från de icke-traditionella pengar som hade utlovats av en av de inblandade tjänstemännen. Pro- jektet blev en glömd historia. Varför finansierade man inte projektet? Jag ställde frågan till olika tjänstemän med koppling till projektet. Ett svar var detsamma som hade diskuterats tyst under den tid restaurangen fanns: – Restaurangen var olaglig, man kunde inte fortsätta med den för evigt. – Men ni hade lovat att bygga en ny restaurang? – Jo, men det var mycket pengar och det fanns en fara att det skulle locka kunder från andra restauranger i Fittja. Det var mot projektets mål. Vi ska inte arbeta mot <strong>små</strong>företagen som skapar arbete i området. – Jo, men restaurangen har funnits i praktiken sedan flera år och det har inte kommit någon protest från de lokala restaurangerna. De som åt här var ofta lokala tjänstemän som annars tog mat hemifrån och sällan åt på de andra restaurangerna. Ett rättare svar, enligt min bedömning, var att socialförvaltningen inte ville finansiera projektet från sin del av Fittjasatsningen. Ansvariga från för- valtningen skickade kvinnorna till Fittjasatsningens projektledare som hade ansvar för de kvarstående 15 miljoner. Men inte heller hon finansierade projektet, med argumentet att: ”Det statliga bidraget är inte till för att fylla tomrum i ordinarie budget. Det finns direktiv 59
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?