09.09.2013 Views

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ker öka den genom projekten. Samtidigt förvän-<br />

tar man sig, paradoxalt nog, mer delaktighet från<br />

de boende i dessa områden än från andra. Å ena<br />

sidan räknar man alltså de boende i de fokuse-<br />

rade områdena som en patient, å andra sidan för-<br />

väntar man sig mer från patienten än från friska<br />

människor.<br />

w Man överdriver sitt arbete med att mobilisera<br />

folk till förändringsarbete. Man överdriver ibland<br />

så mycket att man kan tala om en ”delaktighets-<br />

hysteri” i områdena. Oändliga möten, upprepade<br />

dörrknackningar, turer runt Fittja med megafon<br />

i hand är några exempel. Man förvandlar i denna<br />

hysteri delaktigheten som redskap för att göra<br />

någonting, till delaktighet som mål i sig självt.<br />

Man mobiliserar folk, men vet inte vad man ska<br />

göra med de mobiliserade.<br />

Min slutsats av det ovan sagda är inte att boende-<br />

delaktighet eller mobilisering av lokalbefolkningen<br />

är en onödig uppgift. Inte alls. De boendes delaktig-<br />

het är en av de viktigaste förutsättningarna för fram-<br />

gång i arbetet, särskilt när det gäller arbete som har<br />

lokal karaktär. Jag vill bara peka på det faktum att<br />

boendedelaktighet inom själva målområdena inte<br />

kan kompensera för de strukturella svårigheter som<br />

kräver åtgärder från officiella aktörer och ett enga-<br />

gemang från hela Sveriges befolkning. Fittjas pro-<br />

blem – jag upprepar det igen – är inte endast Fittjas<br />

problem. Det är ett problem tillhörigt hela Sverige<br />

som blir synligt i Fittja. Jämför med följande, sagt<br />

för femtio år sedan av Gunnar Myrdal, apropå svarta<br />

människors situation i Amerika:<br />

”Amerika har inte ett svart problem, det har ett<br />

vitt problem.”<br />

Svårigheter med<br />

de boendes betalda delaktighet<br />

Lokalbefolkningen kan delta i projekten mot betal-<br />

ning på två sätt. De kan formulera projekt och söka<br />

resurser från satsningen, eller de kan bli anställda i<br />

projekt som formulerats av andra personer. Jag skil-<br />

jer mellan dessa två sätt på grund av deras mycket<br />

94<br />

olika förutsättningar. I den första formen blir den<br />

sökande en konkurrent till tjänstemännen. I den<br />

andra möter han eller hon projektägaren som vanlig<br />

arbetstagare.<br />

Jag ska begränsa mig till att behandla den första<br />

formen här. Den andra är en allmän fråga för hela<br />

arbetsmarknaden och för stor för att tas upp här.<br />

Jag har redan diskuterat på flera ställen hur själva<br />

arbetsorganisationen (sättet på vilket informatio-<br />

nen gick ut, den korta ansökningstiden, fördelen av<br />

att ha kunskap om projektformulering, förekomsten<br />

av ett stödjande nätverk bland tjänstemän, samma<br />

tjänstemäns större förtroendekapital hos dem som<br />

fördelade anslagen osv.) resulterade i att resurserna<br />

kanaliserades till den kommunala administrationen.<br />

Här ska jag fördjupa diskussionen kring några andra<br />

mekanismer som bidrar till att resurserna inte bara<br />

landar hos, utan också blir kvar hos tjänstemännen,<br />

utan att det lämnas utrymme för utanförstående<br />

sökande. Jag ska diskutera dessa mekanismer under<br />

rubrikerna ”marknadsföring” och ”resultatmanipu-<br />

lering”.<br />

Marknadsföring<br />

Marknadsföring genomförs vanligtvis på två nivåer.<br />

En nivå är att presentera en ny vara för en marknad<br />

som saknar något liknande. En annan nivå är att<br />

presentera en vara för en marknad som redan har en<br />

eller flera liknande varor. Den första sortens mark-<br />

nadsföring är en marknadsföring utan konkurrens<br />

medan den andra sortens är en marknadsföring med<br />

syfte att vinna konsumenter från andra producenter.<br />

Med andra ord har vi att göra med en icke exklude-<br />

rande och en exkluderande typ av marknadsföring.<br />

Den exkluderande marknadsföringen i sin tur kan<br />

genomföras med två olika metoder. En metod är att<br />

vinna marknadsandelar genom att presentera varor<br />

av bättre kvalitet, medan den andra metoden går ut<br />

på att vinna terräng med hjälp av ”bättre presenta-<br />

tion” utan att för den skull torgföra varor av bättre<br />

kvalitet. Den första metoden leder till en exklude-<br />

ring som kan kallas ”legitim” eller ”rättvis”, medan<br />

den andra leder till en ”illegitim” eller ”orättvis”<br />

exkludering.<br />

I diskussionen om marknadsföring som en exklu-<br />

derande mekanism i storstadssatsningen uppmärk-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!