Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Noter
1. I avtalet mellan staten och Botkyrka kommun talar man
också om ”långsiktighet” och ”helhetssyn” som två direk-
tiv för satsningen. Kravet på långsiktighet gäller i första
hand regeringen. På kommunal nivå kan detta krav tolkas
som permanentning. Helhetssyn är ett oklart begrepp
som kan definieras på olika sätt. Man kan tala om hel-
hetssyn som samverkan mellan olika inblandade organi-
sationer. Med denna definition hamnar diskussionen om
helhetssyn i det avsnitt som diskuterar samverkan. Man
kan också definiera den som ett försök att ta in olika
aspekter av invandrares behov. I så fall tillhör diskussio-
nen istället avsnittet demokratiseringsprocess (se vidare
Hosseini-Kaladjahi 1998:39)
2. Konferensen ägde rum på Södertörns högskola den 11
maj 2000.
3. FoU-gruppen utgjorde en länk mellan den kommunala
administrationen, områdesgrupperna och Mångkultu-
rellt centrum för att samordna utvärderingsarbete och
kunskapsåterföring. I gruppen deltog projektsamordnare
och områdesutvecklare från kommunledningskontoret,
representanter från de förvaltningar som ägde projekten,
ansvarig för utvärderingsarbete och ansvarig för kunskaps-
återföring.
4. Områdesutvecklarna placerades senare varken i kommun-
ledningskontoret eller medborgarkontoren. Istället place-
rades de i det integrations- och områdeskontor som utgör
ena halvan av den nyinrättade kommunledningsförvalt-
ningen (vars andra halva är kommunledningskontoret).
5. Fördelningen är med nödvändighet grov. Vissa projekt
har flera mål och kan därför ingå i två eller flera katego-
rier beroende på vilket mål vi väljer. I klassificeringen av
sådana projekt har jag utgått från min egen bedömning
av projektets övervägande syfte.
6. Det är intressant att jämföra detta möte med andra, offi-
ciella möten, för att se motivationens betydelse för gräs-
rötters delaktighet. Med en sådan jämförelse kan man
också förstå vikten av tolkning som ett viktigt redskap
för att möjliggöra levande diskussioner mellan officiella
verksamheter och den lokala befolkningen.
128
7. Inte ens innebörden av två synonymer är någonsin exakt
densamma.
8. Dessa variabler var kön, civilstånd, ålder, utbildning
i födelselandet och i Sverige, kunskaper i svenska språ-
ket, arbete, kontakt med födelselandet, samhörighet med
Sverige, trivsel i Fittja, viljan att flytta från Fittja, med-
lemskap i invandrarföreningar, övertygelse om projektets
förändringspotential samt vistelselängd i Fittja.
9. Jag har använt förenklingsmetoden och tagit in i regres-
sionsmodellen endast de variabler som visat sig ha signi-
fikant samband med beroendevariabeln.
10. Personer som är födda i Sverige. Det betyder att svenskar
med utländsk bakgrund (så kallade andra generationens
invandrare) också ingår i urvalet.
11. Utom förstås variabler som saknar relevans för svenskar,
till exempel svenska språket, utbildning i födelseland osv.
12. Variabeln har tagits in eftersom den hade signifikant sam-
band med deltagande i möten anordnade av Fittjasats-
ningen innan konstanthållningen av de andra variablerna
inom modellen.
13. Jag skriver ”omkring” därför att personer med okänd
bakgrund klassificerats tillsammans med svenskar med
svensk bakgrund i den officiella statistiken.
14. Namnen har ändrats för att bevara personernas anony-
mitet.
15. Jag säger demokratiska länder därför att sådana diskus-
sioner inte är relevanta för icke-demokratiska länder.
16. Man gick ibland så långt att man räknade deltagarna i
ett möte innan mötet ens hade genomförts. Till exempel
i Fittjabladet Nr 1 som delades ut på Fittjasatsningens
invigning står följande att läsa: ”Fittjaprojektets lokaler
i Medborgarkontoret, Fittja centrum invigdes tisdagen
den 28/9. Det var fullt med folk.” (Min betoning.)
17. Vid två tillfällen, med två års mellanrum, har jag besökt
storstadssatsningen i Malmö. Vid båda besöken visades
”Abdollas projekt” upp som ett intressant och framgångs-
rikt projekt initierat av gräsrötter. Abdolla som själv var
från Somalia, ledde ett projekt där kvinnliga svenska pen-
sionärer på frivillig basis undervisade somaliska kvinnor