Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Demokratiseringsprocessen I det nedanstående diskuteras i tre avdelningar demokratiseringsprocessen. Kapitlet börjar med några begreppsförklaringar och behandlar sedan utifrån olika exempel faktorer av betydelse för de boendes delaktighet. I avsnitten därefter diskuteras svårigheterna med de boendes frivilliga respektive betalda delaktighet. Innebörden av demokratisering Några begreppsförklaringar Formuleringar som lokal förankring, underifrånper- spektiv, boendedelaktighet eller liknande har använts generöst, ofta som synonymer, både i riktlinjerna och handlingsplanerna, i allt från Blommansatsningen, till Fittjasatsningen och storstadssatsningen. Men eftersom orden tagits för givna har man sällan för- sökt definiera vad man faktiskt menar med begreppen. Utan definition tappar begreppen sin roll som riktlinjer och lämnar utrymme för varierande tolk- ningar. De fria tolkningarna har i sin tur lämnat utrymme för olika bedömningar vad gäller graden av framgång eller misslyckande. Så vitt jag förstår är dessa begrepp, trots visst släktskap, inte alls synonymer 7 . Till exempel inne- bär, inom det område vi diskuterar här, begreppet ”lokal förankring” att förankra tanken bakom akti- viteterna hos lokalbefolkningen. Genom lokal för- ankring söker man därmed i första hand legitimitet från befolkningen, inte delaktighet. ”Underifrån- perspektiv” däremot, syftar vanligen på en diskus- sion inom vetenskapsteorin som handlar om att man 74 ser ”verkligheten” olika beroende på sin position i den sociala strukturen. Genom att söka ”underifrån- perspektiv” försöker man närma sig ett perspektiv – de boendes – som ofta glöms bort i förändringsar- bete. ”Underifrånperspektiv” pekar med andra ord på en kognitiv process, inte en praktisk. ”Boende- delaktighet” i sin tur, betyder att lokalbefolkningen som målgrupp för ett förändringsarbete deltar i pla- nering och/eller genomförande av arbetet ifråga. Boendedelaktighet kan vara frivillig eller betald. Betald delaktighet i form av anställning är inte bara ett redskap för förändringsarbete utan också ett mål för samma arbete. Beroende på vilken eller vilka av dessa termer man använder kommer man att behöva välja olika tillvägagångssätt. Till exempel legitimitet i form av lokal förankring kan tillfredställas genom diskussioner och informationsspridning. Att idéerna kommer från befolkningen eller att de boende deltar i akti- viteterna är inte nödvändigt för att man ska kunna tala om lokal förankring. ”Underifrånperspektivet” närmar man sig bättre genom forskning, än genom att ta in befolkningen i arbetet. Systematisk insam- ling av olika perspektiv är möjligt endast genom professionell kartläggning. Boendedelaktighet kan förverkligas endast genom att man tar in lokalbefolkningen i förändringsarbetet. Kraven på denna dimension är därför annorlunda än på övriga dimen- sioner. Det finns även stora skillnader mellan för- utsättningarna för frivillig och betald delaktighet. Frivillig delaktighet är alltid välkommen, däremot mer sällan personer som vill ha ersättning för sitt arbete.
På grund av otydlig begreppsanvändning och otillräckligt definierade begrepp vet demokratise- ringsprocessens aktörer inte alltid vilka av dessa demokratiseringsformer man strävar efter. Eller så, som vi kommer att se på kommande sidor, lovar man i diskussionerna en nivå av demokratiserings- åtgärd (till exempel boendedelaktighet) men strävar i praktiken efter en annan nivå (till exempel lokal förankring). Detta leder inte sällan till att man väljer olämpliga metoder i förhållande till sitt mål. Man försöker, till exempel, klarlägga de boendes behov genom diskussioner med ett selektivt urval personer, istället för genom en systematisk kartläggning. Enkelt uttryckt försöker man ibland mobilisera folk utan att veta vad man vill göra med den mobiliserade gruppen. För att ge en utförlig bild av demokratiseringsprocessen i Botkyrka kommun kommer jag att i detta kapitel räkna in alla de åtgärder som ägnats demo- kratiseringsarbete, utan att ta hänsyn till de ovan nämnda begreppsvariationerna. Men i de avsnitt där jag talar om svårigheterna med demokratiseringsprocessen begränsar jag mig till enbart frågan om boendedelaktighet. Denna begränsning motiveras inte bara av den speciella betoningen på ”boendedelaktighet” i regeringens riktlinjer för storstadssatsningen utan är också ett sätt att förkorta diskussionen. Om vi accep- terar att boendedelaktighet är en högre demokrati- seringsnivå – och den mest komplicerade – jämfört med lokal förankring och underifrånperspektiv, då kommer vi genom diskussionen om svårigheterna på denna nivå även att förstå svårigheterna på de andra nivåerna. Faktum är att delaktighet – särskilt betald delaktighet – är projektens akilleshäl. Om man lyckas lösa svårigheterna med delaktighet, då har man också löst integrationsproblematiken – själva syftet för hela satsningen. Aktiviteter som syftar till ökad demokrati Botkyrka kommun har varit med i alla satsningar som betonat boendedelaktighet. Dessutom har många projekt i samma anda som Blomman-, Fittja- och storstadssatsningarna genomförts med andra kommunala, nationella och internationella resur- ser. Genom projekten har man försökt skapa både tillfälliga och permanenta kanaler för demokratise- ringsarbete. Demokratiseringsarbetet handlar inte om ytlig kosmetik, utan är en akut nödvändighet för kommunen. Till exempel representerar den adminis- tration som styr kommunen inte alls befolkningens etniska sammansättning. Att man i kommunled- ningen uppfattat behovet av förändring framgår Enkelt uttryckt försöker man ibland mobilisera folk utan att veta vad man vill göra med den mobiliserade gruppen. också av den stora andel av storstadsresurserna (ca 18%) som satsats på dialog och delaktighet. Den rika tillgången på demokratiseringskanaler framgår av den arbetsorganisation som presentera- des på föregående sidor (s. 42ff). En snabb genom- gång ger vid handen att det finns flera organisationer, enheter, nätverk och andra aktörer som arbetar, helt eller delvis, med att förankra projekten bland lokalbefolkningen: områdesgrupperna, föreningsråden, boenderåden, medborgarkontoren, områdesutveck- larna osv. Områdesgrupperna var aktiva i alla tre kom- mundelarna. Medlemmarna i dessa grupper repre- senterade kommunala enheter i området (skolor, förskolor osv.) lokala enheter av statliga institutio- ner i området (arbetsförmedlingen, polisen osv.) bostadsföretaget, föreningsrådet och boenderådet. Områdesgrupperna diskuterade alla slags frågor inom sitt geografiska område, analyserade dem och skickade vidare till relevanta kommunala eller statliga enheter för åtgärder. De utgjorde en länk mellan lokalbefolkning och myndigheter, samt fungerade därtill som ett nätverk som innefattade alla aktiviteter inom det egna geografiska området. Områdesgrupperna kom i en senare fas, genom sina arbetsgrupper, ännu närmare lokalbefolkningen. Arbetsgrupperna som organiserades enligt aktivi- tetsområden – sysselsättning, trygghet, utbildning osv. – tog kontinuerliga kontakter med lokalbefolkningen, undersökte deras behov, diskuterade metoder och lösningar, samt vidarebefordrade förslag och synpunkter till områdesgrupperna för samordning 75
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73: potentiella svårigheterna och seda
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?