Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
För det andra målet har man inte kunnat skilja<br />
ut elever som studerat minst fem år i Fittjas skolor.<br />
Därför har man valt att redovisa resultatet för alla<br />
elever i årskurs 9 för tidsperioden hösten 1998–våren<br />
2001. Enligt data från husabo 22 var andelen elever<br />
i årskurs 9 som hade behörighetsgivande betyg för<br />
gymnasieutbildning i alla kärnämnen (svenska, eng-<br />
elska och matematik) 52%. Motsvarande siffran för<br />
vårterminen 2001 var 73%.<br />
När det gäller det sista operationaliserade målet<br />
har man redovisat andelen elever i åldern 6–15<br />
som väljer skolor i Fittja. Enligt statistik från barn-<br />
och ungdomsförvaltningen valde inför hösttermi-<br />
nen 1999, 71% av eleverna i åldern 6–15 (sam-<br />
manlagt 1 145 elever) skolor i Fittja. Samma siffra<br />
kvarstår vårterminen 2001. År 1999 har av övriga<br />
elever 9% (105 elever) valt andra skolor i kommu-<br />
nen och 20% (231 elever) andra kommuners grund-<br />
skolor eller friskolor. De elever som studerat inom<br />
särskolan ingår inte i statistiken.<br />
Min bedömning är att både andra och tredje<br />
målen är för ambitiösa. Det är inte så lätt att på 4 år<br />
öka andelen elever med godkända betyg i kärnäm-<br />
nena till 100% för ett område där 98% av eleverna<br />
har utländsk bakgrund och där endast 58% hade<br />
godkända betyg år 1999. När det gäller det tredje<br />
målet kan man aldrig garantera att genom en sats-<br />
ning under några få år locka alla elever i Fittja till<br />
det egna områdets skolor. Det finns ett antal perso-<br />
ner som väljer skolor utanför Fittja av andra anled-<br />
ningar än att man gjort en negativ bedömning av<br />
Fittjas skolor (detta gäller till exempel dem som vill<br />
studera i skolor med speciella ämnen). Dessa perso-<br />
ner kommer med stor sannolikhet välja skolor utan-<br />
för Fittja oavsett om satsningen ger ett positivt eller<br />
negativt resultat. Det är också svårt att på fyra år få<br />
personer med negativ inställning till Fittjas skolor<br />
att ändra uppfattning. Även om provresultat och<br />
betyg skulle förbättras drastiskt tar det längre tid än<br />
fyra år att vända en negativ image till en positiv.<br />
Det tar också längre tid att övertyga folk med nega-<br />
tiv inställning att välja dessa skolor. Som framgår av<br />
statistiken ovan, så får inte den positiva utveckling<br />
som syns i förskolornas och skolornas resultat, sin<br />
återspegling i andelen personer som väljer skolor i<br />
Fittja.<br />
110<br />
Det finns en grundläggande skillnad mellan<br />
förutsättningarna för arbetsmarknadsprojekt och<br />
utbildningsprojekt. Resultaten för arbetsmarknads-<br />
projekten påverkas av förändringar på arbetsmark-<br />
naden på kommunal, regional, nationell och även<br />
internationell nivå. De påverkas också av arbetsgiva-<br />
res attityder, som inte kan styras av projekten. Alla<br />
sådana faktorer kan förstärka eller motverka projek-<br />
tens resultat. Men dessa påverkansfaktorer gäller i<br />
mycket mindre grad för utbildningsprojekt. Utbild-<br />
ningsprojekt arbetar i ett, förhållandevis, slutet<br />
system som påverkas mindre av förändringar eller<br />
attityder i omgivningen. Det betyder att det är<br />
mycket svårt att förklara arbetsmarknadsprojektens<br />
resultat med hjälp av aktiviteterna inom själva pro-<br />
jekten, men mindre svårt att förklara utbildnings-<br />
projektens resultat med hjälp av själva projekten.<br />
Trygghet<br />
I den senaste uppföljningsrapporten (Nr 8) har<br />
man formulerat följande mätbara mål för kärnfrå-<br />
gan trygghet 23 .<br />
1. Utflyttningen skall varaktigt ligga under 12% per<br />
år.<br />
2. Inga tomma lägenheter 2000-12-31.<br />
3. Andelen anmälningar pga. kriminalitet och/eller<br />
missbruk som avser ungdomar 13–20 år har<br />
2001-12-31 minskat med 25% jämfört med hösten<br />
1998.<br />
Jag betraktar de första två målen som övergripande<br />
mål för hela satsningen (en sådan tolkning har gjorts<br />
också av Fittjasatsningen själv i sina tidigare rappor-<br />
ter) och presenterar dem i slutet av detta kapitel.<br />
Därför redovisar jag här endast det sista målet som,<br />
enligt min bedömning, är det mest relevanta för<br />
temat. Samtidigt kompletterar jag resultaten med<br />
polisens statistik över anmälda brott.<br />
I enlighet med målformuleringen har Fittjasats-<br />
ningen redovisat statistik endast för sluttertialen<br />
(det vill säga perioden september till december)<br />
varje år. Den senaste uppföljningsrapporten (Nr 8)<br />
ger följande beskrivning av antalet ”anmälningar på