Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Delaktighet i förändringsarbete kräver kunskap om och erfarenhet av arbetsorganisation och arbets- metoder, något som saknas hos lägre utbildades personer. Det saknas även bland högre utbildade som varit kortare tid i Sverige. I norra Botkyrka är majo- riteten av alla högutbildade flyktingar nyanlända. På grund av de många initialsvårigheter som är typiska för alla flyktingar/invandrare har de <strong>fortfarande</strong> inte hunnit etablera sig i det nya landet. Delaktighet i förändringsarbete kräver också goda kunskaper i svenska språket. Det språk som talas eller skrivs av tjänstemän och politiker är inte något enkelt vardagsspråk. Det har sin egen jargong som på sin höjd förstås av de 21–39% av befolkningen som bedömt sina svenskkunskaper som ”mycket bra”. För att undvika vardaglig och återkommande för- nedring finns det bland invandrare en benägenhet – inte alltid medveten – att så långt möjligt är, dölja de egna bristerna i svenska språket. Det finns också en – ofta omedveten – förväntan bland infödda, att 86 invandrare som kan presentera sig på svenska också ska kunna följa en nyanserad diskussion. Det finns en kvalitativ skillnad mellan personer som vuxit upp med ett språk från barndomen och personer som har lärt sig språket i vuxen ålder. Den första gruppen talar språket reflexmässigt och direkt. De använder inte så mycket energi för att uttrycka sig. Den andra gruppen, däremot, måste översätta sina tankar från det gamla språket till det nya och satsa stor kraft på att hitta rätta ord för sin översättning. Om en diskussion är en roande och upplivande upplevelse för en person från den första gruppen, är samma situation en krävande stund för en person från den andra. Jag har tidigare uttryckt detta på följande sätt: ”Även för den som med hjälp av hög koncentra- tion klarar sig då så är nödvändigt, är det inte lätt att vara aktiv i alla situationer. Det som skil- jer arbetet från fritiden är koncentrationsgraden. Tabell 3. Högsta utbildning hos personer mellan 20–64 år i norra Botkyrka jämfört med Botkyrka kommun och Stockholms län (%) (Områdesbeskrivningar 1999) Utbildning (år 1997) Norra Botkyrka Botkyrka kommun Stockholms län Förgymnasial 35 28 18 Gymnasial 44 48 45 Eftergymnasial 16 21 35 Uppgift saknas 5 3 2 TOTALT 100 100 100 Antal 21 429 43 709 1 082 098 Tabell 4. Kunskaper i svenska språket bland respondenterna i enkätundersökningen i Fittja (%) Förståelse Tal Läsning Skrivande Mycket bra 39 30 39 21 Ganska bra 38 39 35 34 Ganska dåligt 14 20 15 24 Mycket dåligt 9 11 11 21 TOTALT 100 100 100 100 Antal 444 436 442 443
Med denna definition arbetar första generations invandrare under de första åren hela sin vakna tid, även om de ofta är arbetslösa i praktiken. Rutinisering är en mekanism för kraftsparande som saknas under denna period. Det är inte av en slump som invandrare ofta väljer isolering de första åren efter ankomsten.” (Hosseini-Kalad- jahi 1998:59) Mina personliga erfarenheter som invandrare stär- ker mig i min övertygelse om att de flesta invandrare deltar mindre än svenskar i olika möten – inklusive föräldramöten i skolor och förskolor – därför att de inte orkar mobilisera kraft också på kvällstid, efter att sedan tidig morgon ha varit oavbrutet koncen- trerade. De orkar inte heller utsätta sig för ännu ett tillfälle av den förnedring som kännetecknar deras vardagliga asymmetriska relationer med majoritets- befolkningen. Man bör här heller inte glömma bort de makt- dimensioner som finns i språket. Kunskap är makt. Det har betonats av filosofen Michel Foucault i flera böcker (se Gordon 1980 för en bra sammanställ- ning av intervjuer och skrifter inom ämnet) och av andra samhällsvetare som följt hans tankegångar. När språksvaga deltar i ett möte tillsammans med språkstarka är det den senare gruppen som definie- rar förutsättningarna för diskussionen, som bestäm- mer innehållet och som formulerar resultatet. Gör tankeexperimentet att Fittjasatsningens första möte hade organiserats på ett annat språk än svenska – till exempel på turkiska som talas av cirka en tredjedel av Fittjas befolkning. Då skulle såväl sammansätt- ningen av deltagare som resultaten ha blivit annor- lunda. Faktum är att vid alla möten som jag har deltagit i, i samtliga tre kommundelar, är det stän- digt samma krets av personer med god språkbe- härskning som återkommit. Det finns en benägenhet inom den administra- tion som arbetar med integrationsfrågor att försöka öppna alla dörrar med just svenska språket. På grund av denna benägenhet översätter man mycket sällan information till andra språk och man använder mycket sällan tolk i samband med möten. Beteendet tycks ha sin grund i tanken att ”om vi använder tolk eller översätter information till andra språk, så missar vi poängen med integrationen”. I de möten jag deltagit i har sällan material översatts till de språk – till exempel arabiska eller turkiska – som talas av ett stort antal personer i Fittja och Alby. Inte heller har man använt sig av tolk. Samma attityd kommer till uttryck också i det faktum att Fittjasatsningen, med sina nästan 70 miljoner kronor på tre år aldrig köpt in något turkiskt dataprogram. Det fåtal infor- mationsblad som spridits på turkiska i området har skrivits av den turkisktalande ordföranden för för- eningsrådet på ett svenskt program, vars utskrifter sedan för hand förvandlats till turkiska (se ett exempel på nästa sida). Som jämförelse är det intressant peka på att man i en del av de <strong>små</strong>aktiviteter som genomförts av skolbarn med invandrarbakgrund, har spridit informationen på två eller tre språk. Jag har tidigare nämnt ett möte där äldre och med- elålders kvinnor, tack vare frivilliga tolkar, kunde inta en så aktiv roll i diskussionen att det ledde till en demonstration vid kommunfullmäktiges samman- träde (s. 59). Samma sorts kvinnor som alltid satt tysta på Fittjasatsningens stormöten. Vid ett tillfälle fick några av dem inte ens presentera sin projektan- sökan, på grund av att utrymmet togs i anspråk av mer språkstarka grupper. Deras besvikelse gick runt som skvaller flera dagar i olika kretsar. Också jag fick ta del av den när jag intervjuade en av kvinnorna. Bristande kunskap som en negativ faktor för del- tagande gäller inte bara invandrare. Det gäller även tjänstemän i områdena. Kunskapen om invandrarnas skiftande bakgrund och livshistoria är överhuvudta- get bristfällig hos tjänstemännen i norra Botkyrka. Det är förvisso inte så lätt att ha överblick, till exempel över de drygt 50 länder som befolkningen i Fittja refererar till som ursprungsländer. Och kunskapen hos tjänstemännen blir ännu mer bristfällig på grund av den snabba personalomsättning som diskuterats ovan. Snabb omsättning både bland lokalbefolkning och personal omöjliggör den kunskapsackumulation som är nödvändig för att människor ska kunna förstå och samarbeta med varandra. Man finner i invandrartäta områden två kun- skapsparadigm som sällan eller aldrig överlappar varandra. Ett paradigm är så kallad ”lokal kunskap” som innehåller både information om själva områ- dena och information om olika gruppers livshisto- 87
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85: vistats i deras lägenhet tills de
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?