Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

I den reviderade utvärderingsplanen kvarstod enkätundersökningen i Fittja som den var, inte bara därför att den första omgången datainsamling redan hade utförts, utan också därför att satsningens tyngd- punkt även fortsättningsvis låg i Fittja. Utvärde- ringen av själva projekten däremot, förändrades från att ha gällt en granskning av samtliga projekt i Fittja till att innefatta en granskning av ett begränsat antal projekt i de tre kommundelarna, Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg. Det hade varit en omöjlighet att utföra en djup utvärdering av samtliga de projekt som genomförts eller planerats i områdena i fråga. Efter en översikt av helheten reviderades de fyra temana i Fittjasatsningens utvärderingsplan till att omfatta följande rubriker: 1) arbete och sysselsätt- ning, 2) utbildning och språk (förskolan), 3) utbildning och språk (skolan), 4) sociala åtgärder, samt 5) demokrati och delaktighet. I samråd mellan utvär- deraren från Mångkulturellt centrum och de tre så kallade områdesutvecklarna valdes 15 projekt ut för utvärderingen, inom varje tema ett från respektive kommundel. Ett särskilt kriterium för urvalet var den vikt som projekten bedömdes ha i föränd- ringsarbetet. Hänsyn togs också till att de utvalda projekten skulle spegla variationen i förändringsar- betet. Urvalet diskuterades och godkändes i rele- vanta beslutfattande organ. w Tema sociala åtgärder Ungdomens hus (Fittja), Fältprojektet (Alby) och Familjecentralen (Hallunda/Norsborg) w Tema arbete och sysselsättning Arbetskraft Fittja (Fittja), Alby kvinnocenter (Alby) och Vy 2001 (Hallunda/Norsborg) w Tema utbildning och språk (förskolan) Språkomsorgen (Fittja), Allmän förskola (Alby) och Förskola för alla (Hallunda/Norsborg). w Tema utbildning och språk (skolan) Pedagogiska projektet (Fittja), Språkverkstaden (Alby) och Skolmorfar (Hallunda/Norsborg) w Tema demokrati och delaktighet Samordningsprojektet (Fittja), Albydialogen (Alby) och Lokalen Brages väg (Hallunda/Norsborg) Av de ovannämnda delarna i den reviderade utvärde- ringsplanen (dvs. utvärderingsplanen för storstads- 12 satsningen) har hittills (dvs. november 2002) fem rapporter, utöver denna, färdigställs: Tusen röster om Fittja. Integrationsfrågan betraktad utifrån en enkät bland de boende. Hassan Hosseini-Kaladjahi, 2001. <strong>Stora</strong> planer och skiftande resultat. Utvärdering tema sociala åtgärder. Åsa Bringlöv, 2002. De motsägelsefulla omständigheterna. Utvärdering tema arbete och sysselsättning. Johan Holmdahl, 2002. Språkbygge på bräcklig grund. Utvärdering tema utbildning och språk, förskolan. Eva Norén, 2002. Kampen mellan resurser och visioner. Utvärdering tema utbildning och språk, skolan. Patric Sahlén, 2002. Efter en överenskommelse med kommunen kommer andra omgången av enkätundersökningen i Fittja att genomföras i slutet av år 2002. Rapporten som jämför statistiken från de två enkätundersökning- arna kommer att publiceras år 2003. Det betyder att den målinriktade utvärderingen av satsningen i Fittja, som skulle grundas på bland annat jämförelsen mellan de två enkätundersök- ningarna, inte kommer med i denna rapport, som istället i första hand speglar den processinriktade utvärderingen. Trots detta kommer frågor om mål- uppfyllelse att behandlas så långt möjligt är, genom olika uppföljningar och utvärderingar samt genom existerande statistik. Den materialinsamling rapporten grundar sig på har ägt rum fram till slutet av år 2001. Utvärderingsmetod Helhetsutvärderingen bygger på följande olika materialkategorier: w Dokument som tecknar bakgrunden till satsningen: material från tidigare liknande satsningar, därtill rapporter och dokument rörande storstadssatsningen, kommunens handlingsplan, kommunens brevväxling med statliga enheter och andra kommuner samt brevväxling mellan olika kommunala enheter, vidare protokoll, underlag från seminarier, konferenser, etc.
w Dokument producerade av projekten under plane- rings- och genomförandefaserna i form av beskriv- ningar, affischer, broschyrer, annonser etc. w Självutvärderingar gjorda av projektansvariga efter en mall utformad av Mångkulturellt centrum. De innehåller information om projektets bakgrund, mål, målgrupp, organisation, personal, arbetsme- toder, lokal förankring, samverkan med andra enheter samt resultat. w Utvärderingar utförda av forskare på Mångkultu- rellt centrum samt enkätundersökningen i Fittja, vilka alla presenterats ovan, utvärderingar av tidigare satsningar i Botkyrka kommun samt utvär- deringar av liknande projekt i andra kommuner. w Intervjuer med projektansvariga och andra nyck- elpersoner i fråga om planering, genomförande och beslutfattande, samt därtill intervjuer med ett antal fittjabor. w Deltagande observationer och anteckningar från olika sammanträden, seminarier, konferenser och liknande som pågått under de år som gått sedan satsningen påbörjades. I tolkningen av materialet har jag ibland sträckt mig bortom de explicita, dvs. ordagranna betydelserna. Jag har försökt fokusera såväl medvetna som omedvetna innebörder, samt både direkta och indirekta implikationer, dvs. följder. Detta av två skäl. w För det första att sociala företeelser är resultatet inte bara av våra medvetna handlingar utan också, och till och med mer, resultatet av våra omedvetna handlingar. Exkludering av invandrare från arbetsmarknaden – om jag tar ett exempel från det område jag skriver om – är inte resultatet av ett antal ”elaka rasister” i Sverige och deras aktiva handlande, utan det är resultat av många vällvil- liga handlingar vars aktörer är alldeles omedvetna om deras betydelse för exkluderingen. Därför är det också omöjligt att få syn på viktiga sociala mekanismer bara genom att fokusera på hand- lingars explicita betydelse. w För det andra att man inte alltid menar vad man säger. Inte sällan talar man enligt de normer som är acceptabla för omgivningen. Uttryckt med en formulering lånad från sociologen Timur Kuran (1997) så leder privata sanningar inte nödvän- digtvis till offentliga sanningar. Tvärtom kan de till och med leda till offentliga lögner. Detta gäller särskilt ett område som etniska relationer, där negativt tal om invandrare ofta är tabubelagt och kan brännmärkas som ”rasism”, ”främlingsfient- lighet”, osv. Med en ensidig fokusering på mate- rialets explicita mening skulle vi inte kunna se deras gömda implikationer. Särskild tonvikt läggs vid de boendes delaktighet i förändringsarbetet som, enligt våra erfarenheter, utgör detta arbetes akilleshäl. När man lyckas få med lokalbefolkningen i förändringsarbetet då har också, de facto, själva integrationsarbetet lyckats. Fokuseringen på omedvetna och indirekta innebör- der utsätter oss i vissa fall för faran att misstolka eller övertolka materialet. Det leder i sin tur ibland till att vissa uttalanden och framställningar riskerar att bli orättvist behandlade. Men det är ett pris man måste betala om man vill komma fram till djupare förkla- ringar. Att inte våga sig ner till djupare menings- skikt, utan bara upprepa formella formuleringar, leder till en utvärdering som inte tillför något utöver det som redan sägs i grundmaterialet. Jag understryker detta för att övertyga mina infor- manter om att mina tolkningar – inklusive even- tuella misstolkningar och övertolkningar – inte ska läsas som någon personlig kritik mot deras arbete eller som en kränkning av deras integritet. Mitt intresse i utvärderingen handlar om strukturella mekanismer, inte om enskilda aktörer. När jag plockar citat ur materialet för att bekräfta ett argu- ment, så gör jag alltså detta i syfte att belysa strukturella mekanismer, inte för att kritisera enskilda individer. Självklart är jag öppen för att, om de visar sig vara grundlösa, dra tillbaka mina tolkningar. Jag vill också tillägga att denna utvärdering inte håller sig inom projektens gränser. Inte heller gör den halt vid kommungränsen. Det som pågår just nu inom storstadssatsningen i Botkyrka kommun har många gemensamma drag med tidigare gjorda satsningar och med vad som sker i andra kommu- 13
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64:
Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66:
för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68:
lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70:
andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72:
kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74:
potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76:
På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78:
folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80:
för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82:
eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84:
Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86:
vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88:
Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90:
ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?