Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning BAKGRUND Denna rapport utgör helhetsutvärderingen av storstadssatsningen i Botkyrka kommun. Satsningen, som innefattar ytterligare sex kommuner med sär- skilt invandrartäta kommundelar, syftar till att bryta den ökande segregationen i de svenska storstäderna. Satsningen i Botkyrka kommun startade år 1999 och kommer att pågå till och med år 2003. I pengar räknat handlar satsningen om 215 miljoner statliga kronor. Till detta kommer, enligt avtalet mellan regeringen och kommunen, ”en minst likvärdig kommunal motprestation” utan att andra pågående satsningar minskas. Satsningen gäller de tre mest invandrartäta kommundelarna i Botkyrka: Fittja, Alby och Hallunda/ Norsborg. Störst satsning har gjorts i Fittja, som före storstadssatsningen var ett av tre ”nationella exempel” utvalda av regeringen för en pilotsatsning. Med sjösättningen av storstadssatsningen inlemma- des Fittja i denna större helhet. Denna särställning vad gäller bakgrund gör att Fittja i rapporten ges större utrymme än de andra två kommundelarna. Satsningen består av sammanlagt ett nittiotal projekt inom arbetsmarknadsfrågor, utbildning och språk, trygghet, delaktighet osv. Femton av dessa, inom fyra viktiga teman – arbete och sysselsätt- ning, utbildning och språk, sociala åtgärder samt demokrati och delaktighet – har blivit föremål för särskilda delutvärderingar. Denna rapport däremot, som utvärderar arbetsprocessen i dess helhet, går inte in i varje enskilt projekt. Helhetsutvärderingen bygger på olika källmate- rial: dokument producerade av olika aktörer under 116 arbetsprocessen, de ovannämnda delutvärderingarna för olika teman, projektansvarigas självutvärderingar av de egna projekten, intervjuer med nyckelperso- ner involverade i projekten, deltagande observatio- ner från möten på olika nivåer, material publicerat i massmedia, officiell statistik, samt statistik rörande Fittja insamlad av Mångkulturellt centrum. Rapportens struktur är baserad på regeringens direktiv, som lägger särskild tonvikt vid samverkan mellan olika aktörer, boendedelaktighet, långsiktig- het (permanentning) och resultat. Men för att kunna ge en tydligare bild av satsningens planering och genomförande föregås dessa delar av några kapitel om kommunens arbetsmodeller, målformuleringar, arbetsorganisation och resursfördelning. Ett särskilt kapitel ägnas därtill några allmänna ofullkomligheter i det svenska integrationsarbetet. Diskussionen om dessa ofullkomligheter hör i första hand till den nationella utvärderingen, men är relevant även här på grund av den ömsesidiga relationen mellan inte- grationsarbete på nationell och kommunal nivå. NÅGRA OFULLKOMLIGHETER I DET SVENSKA INTEGRATIONSARBETET Efter att ha följt kommunens arbete, från Blomman- satsningen till storstadssatsningen, har jag kunnat iaktta följande inbördes relaterade ofullkomligheter. Instabilitet. En alltför snabb växling mellan olika ingripandemodeller gör det svårt att reflektera över modellernas resultat och tillgodogöra sig erfaren- heterna. Orsaken till instabiliteten är det arbetssätt som bygger på ”trial and error”-metoden och som
saknar vetenskaplig grund. Ständiga förändringar i arbetsmetoder och arbetsorganisation leder till för- virring bland lokala politiker och tjänstemän, samt till besvikelse bland lokalbefolkningen. Diskontinuitet. Kortsiktig finansiering och satsning- arnas avhängighet av regeringens mandatperiod leder till oförutsägbarhet, något som i sin tur påver- kar planering och resursfördelning. Med en oklar framtid kan man inte ta stora steg även när så bedöms vara nödvändigt. Diskontinuitet verkar följ- aktligen mot metodutveckling och nytänkande, och leder också till stora förluster genom de upprepade förberedelser som krävs för varje nystart. Underskattning av en komplex fråga. En mångsidig fråga som integration förenklas till en ensidig satsning på invandrare och i första hand på deras språkinlärning. Istället för att anpassa administra- tionen till den nya situation som vuxit fram med invandringen, försöker man ”normalisera” situatio- nen genom ett antal snabba ingripanden – projekt. Med andra ord betraktar man bristande integration hos invandrare som en tillfällig ”avvikelse” som ska ”normaliseras” genom projekten. Syn istället för intellekt. Istället för att beakta de grundläggande nationella och internationella meka- nismer som genererar segregation, fokuserar man de symtom som visar sig i utsatta områden. Denna arbetsform minskar skenbart statens ansvar för utvecklingen och belastar kommunerna med uppgif- ter som överstiger deras förmåga. De misslyckanden som blir följden orsakar besvikelse hos lokalbefolkningen samt minskar deras förtroende för kommu- nala politiker och tjänstemän. Arbetsformen leder därtill till dubbelarbete i många kommuner. Toppstyrt underifrånperspektiv. Det finns en bristande överensstämmelse mellan det som sägs och det som görs. Trots all betoning av boendedelaktighet och underifrånperspektiv planeras, organiseras och genomförs både statligt och kommunalt förändrings- arbete på central nivå. Toppstyrningen från statens sida speglas i de detaljerade direktiven för föränd- ringsarbetet och i kraven på detaljerade handlings- planer som motverkar både de boendes delaktighet och det nytänkande som efterfrågas i riktlinjerna. KOMMUNENS INGRIPANDEMODELLER Fittjasatsningens ingripandemodell. De ingripandemodeller som utgjort riktlinjer för arbetet i Botkyrka kommun har ändrats över tid. Både på grund av kursändringar i statens integrationspolitik och på grund av en förändrad verklighet. Före storstadssatsningen hade Fittja som ”nationellt exempel” minskad utflyttning och ökad uthyrning av tomma lägenheter som konkret mätbart mål. Detta mål skulle förverkligas genom satsning på språkinlärning, tillskapande av fler kontaktytor mot omvärlden, ökat arbetskraftsdeltagande och minskat socialbi- dragstagande, ökad attraktivitet, bättre miljö och trygghet, ökat engagemang och inflytande samt kompetenshöjning för personalen. Under genomförandet kvarstod målet oförändrat, men redskapen för att förverkliga det omtolkades till fyra ”kärnfrågor”: ökad förvärvsfrekvens, ökad demokratisk delaktighet, ökad trygghet och för- bättrade svenskkunskaper. Inom ramen för denna modell genomfördes drygt 30 projekt. Storstadssatsningens ingripandemodell. I och med att storstadssatsningen ersatte de nationella exemplen, utvidgades satsningen i Botkyrka kommun till att omfatta ytterligare två kommundelar: Alby och Hallunda/Norsborg. För dessa två områden for- mulerades inga specifika mål. Man bara utvidgade satsningen, i Alby genom ca 30 projekt inom mål- områdena arbete och sysselsättning, demokrati och dialog, trygghet, boendemiljö och hälsa. I Hallunda/Norsborg satsade man på ungefär samma antal projekt inom målområdena sysselsättning, utbildning, språk och delaktighet, trygghet och hälsa. Flexibilitet och inneboende spänningar. Öppenheten för att övergå från en modell till en annan pekar på en dynamik i Botkyrkas förändringsarbete. De involverade aktörernas förmåga att anpassa sig till en föränderlig situation är ännu tydligare på pro- jektnivå. Inte minst den osäkra finansieringen gör att flexibilitet är ett positivt, och nödvändigt, sär- drag hos kommunen. 117
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60:
tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62:
svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64:
Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115: istande möjligheter att lösa stru
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?