Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Arbetsorganisation Fittjasatsningens organisation För Blommansatsningen, den som föregick Fittja- satsningen, byggdes aldrig någon separat pro- jektadministration. Projekten placerades inom de kommunala förvaltningarna och varje förvaltning ansvarade för de projekt som föll inom deras fack- område. Arbetsmarknadsprojekt, till exempel, gick under arbetsmarknadsförvaltningen, sociala projekt under socialförvaltningen, utbildningsprojekt under utbildningsförvaltningen, osv. En tjänsteman från kommunstyrelsens stab (idag kommunledningskontoret) hade samordningsansvaret och utgjorde länk mellan kommunen och regeringen. Beslutsprocessen hölls också den inom ordinarie verksamheter. Projektansökningar initierades från olika enheter inom olika förvaltningar. Projekten prioriterades därefter av förvaltningarna i samarbete med kommunledningskontoret. Prioriterade projekt lämnades till demokrati- och integrations- beredningen – ett politiskt organ bestående av repre- sentanter från partierna i kommunstyrelsen – som förberedde beslutsunderlag för kommunstyrelsen. Beslut om prioriteringar inom varje förvaltning fat- tades av vederbörande facknämnd. Det gjordes försök att ta in även planeringsgrupperna (som under Fittjasatsningen bytte namn till områdesgrupper) i beslutsprocessen. Men av skäl som kommer att diskuteras framöver blev försöket inte särskilt framgångsrikt. Planeringsgruppernas sammansättning var ganska lös och varierade bero- ende på aktiviteterna i området. På papperet bestod planeringsgrupperna av lokala chefer för de ”mjuka” 40 förvaltningarna samt företrädare för fritidsgårdarna, Botkyrkabyggen, landstingets primärvård, närpoli- sen, Svenska kyrkan och sl. Planeringsgrupperna har varit olika aktiva i olika kommundelar och mest sysslat med att främja barns och ungdomars levnads- villkor, men också, under Blommansatsningen, med andra frågor inom satsningens målområde. Ordfö- rande för planeringsgruppen var vanligtvis rektorn för skolan i området. Det fanns en ambition att utveckla dessa grupper till en horisontell motvikt till den befintliga vertikala organisationen, bland annat eftersom kommundelsförvaltningar saknas i Bot- kyrka kommun. Behovet av ett sådant organ hade känts länge, men blev än mer aktuellt när kraven på ”underifrånperspektiv” och ”lokal förankring” betonades i direktiven till Blommansatsningen. När Fittjasatsningen drogs igång första halvåret 1998 arbetade man med precis samma organisation som under Blommansatsningen. Man delade ut cirka 25 miljoner av första årets 40 miljoner till olika projekt inom förvaltningarna, genom samma beslutsprocess som skissats ovan. Efter några månader (juni 1998) tillsatte man en projektledare för satsningen som helhet. Önskan om en särskild projektledare hade funnits redan när man arbetade med Blommanprojekten. Erfarenhe- terna från dessa projekt hade visat att det utan en projektledare var svårt att ha överblick. Samordna- ren från kommunstyrelsens stab, som hade mycket att göra inom sin ordinarie verksamhet, hann inte göra särskilt mycket för projekten (se Hosseini- Kaladjahi 1998:47). Följande uppgifter väntade den nyanställda projektledaren:
w Leda satsningen och samordna projekten mot målen. w Följa upp, utvärdera och korrigera. w Ansvara för övergripande dialog med invånarna, myndigheter, övriga berörda. w Sammantaget ekonomiskt ansvar för projektmed- len (Skiss för tänkbar organisation av Fittjapro- jektet, bifogad till tjänsteskrivelse 1998-05-19 formulerad av kommunstyrelsens stab). Utifrån dessa uppgifter, som återspeglar direktiven för satsningen, började den nya projektledaren bygga en organisation utanför befintliga förvaltningsgrän- ser. Hon anställde tre tjänstemän till sitt kontor: en projektassistent, en informatör och en projekt- sekreterare. Senare tillkom även två processledare som skulle ha kontinuerlig kontakt med lokalbefolkningen, ta reda på deras behov och mobilisera dem för förändringsarbete. Hon började bygga ett antal arbetsgrupper som praktiska länkar mellan projekt- administrationen och lokalbefolkningen: ungdoms- gruppen, trygghetsgruppen, kvinnogruppen, fysisk miljö, miljöråd Fittja samt vuxenvandring. Varje grupp hade sin egen samordnare i form av en kom- munal tjänsteman eller frivillig fittjabo. Man initierade också ett ”stormöte” för att närma sig lokalbefolkningen. På fyra stormöten årligen samlade man förslag till förbättringar i Fittja, man diskuterade arbetsmetoder, presenterade resursför- delning och genomförda arbeten, diskuterade hinder och framgångar, samt strävade efter att öka engage- manget hos politiker, tjänstemän och lokalbefolk- ning. Vid något tillfälle anordnade man också ett separat stormöte för kvinnor. Man misstänkte att en del kvinnor från ”traditionella” familjer inte kunde göra sina röster hörda i männens närvaro. För vardagliga kontakter startade man ett öppet hus på medborgarkontoret varje måndag kl. 16–18. Hit kunde folk komma med förslag, synpunkter och frågor, eller bara ”för att prata en stund”. Kaffe/te serverades till besökarna. Öppet huset inriktades mot olika teman (trygghet, arbetslöshet osv.) bero- ende på vad som för tillfället var aktuellt. Projektledaren fick ordförandeposten i områ- desgruppen (tidigare planeringsgruppen), som tra- ditionellt varit en roll för Fittjaskolans rektor. Reaktionerna dök upp omedelbart från en del med- lemmar. Områdesgruppen, ansåg de protesterande, arbetade inte endast med Fittjasatsningen, utan med uppgifter som tillhörde kommunens och landstingets ordinarie verksamheter (något jag återkommer till nedan). Resultatet blev att rektor efter en kort tid återfick ordföranderollen. I närvaro av represen- tanter från kommunala förvaltningar, landstingets lokala organisationer, bostadsföretaget och olika fri- villigorganisationer försökte man bedöma projektens prioritet i området, skapa samarbete dem emellan, samt förankra dem i övriga organisationer. Även innan rollkonflikterna dök upp i områdes- gruppen märkte kommunledningen att det fanns ett behov av samordning mellan projekten, som place- rats inom förvaltningarna, och projektadministra- tionen, som alltså byggdes av projektledaren utanför förvaltningsgränserna. Förvaltningarna hade ansva- ret för alla projekt, även dem som initierats efter tillsättningen av den nya projektledaren. Svaret på detta samordningsbehov kom först med inrättandet av en ledningsgrupp. I ledningsgruppen skulle ingå projektledarna för de projekt som, med Fittjasatsningens egna ord, hanterade satsningens nyckelfrågor: trygghet inne och ute, arbete/sysselsättning, svenska språket, demokrati/medborgarinflytande. I praktiken inne- bar detta en grupp bestående av projektledaren för Fittja bro (från socialförvaltningen), samordnaren för arbetsmarknadsprojekten (från arbetsmarknads- förvaltningen), projektledaren för Arbetskraft Fittja (från arbetsförmedlingen), den ansvariga för Språk- förskolor (från barn- och omsorgsförvaltningen), den ansvariga för demokratifrågor (från kommunledningskontoret), samt därtill ordföranden för föreningsrådet. Ordförande i ledningsgruppen var projektledaren för Fittjasatsningen. Ledningsgruppen ersattes efter kort tid av en styr- grupp. De personer som satt i ledningsgruppen hade i praktiken kontroll över bara en del av projekten inom Fittjasatsningen, inte alla. Därför behövdes en samordning på högre nivå. Styrgruppen bestod av cheferna för de förvaltningar som hade projekt från Fittjasatsningen inom sina organisationer, av repre- sentanter från Botkyrkabyggen, arbetsförmedlingen och föreningsrådet samt av Fittjasatsningens pro- 41
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39: sådan statistik innebär ett både
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?