Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Resursfördelning Resursfördelning till olika aktivitetsområden i de tre kommundelarna Av de 165 miljoner som beviljades Botkyrka kommun inom storstadssatsningen (inräknat resurserna för Fittjasatsningen, men inte de medel för utbildning och tillväxt som beviljades i slutet av år 2001) hade fram till slutet av år 2001 totalt 121,8 miljoner för- brukats. 74,5 miljoner har gått till projekten i Fittja, 22,5 miljoner till dem i Alby, samt 16,5 miljoner till dem i Hallunda/Norsborg. Resten (8,3 miljoner) satsades på aktiviteter gemensamma för alla kommundelarna: utvärdering, kunskaps- och erfaren- hetsutbyte, näringsliv, sommarskola osv. Om vi bortser från de projekt som visserligen är placerade i en kommundel, men där målet är att ge service till alla kommundelar (till exempel Cirkus Cirkör i Alby, Ungdomens hus i Fittja eller Sankt Botvids gymnasium i Hallunda) så förändras för- delningen av förbrukade resurser enligt följande: Fittja 63,2 miljoner, Alby 12,1 miljoner, Hallunda/ Norsborg 16,5 miljoner kronor. Vi bör i samman- hanget komma ihåg att Fittja startade sitt föränd- ringsarbete 1998, de andra två först år 2000. Om vi delar upp förbrukade resurser efter aktivi- tetsområde 5 har 49,7 miljoner (41% av hela beloppet) gått till utbildning och språkinlärning för barn och ungdomar. 9,6 miljoner (8%) har gått till arbetsmarknadsprojekt, 23,6 miljoner (19%) till sociala åtgärder och trygghet, 17,9 miljoner (15%) till mobi- lisering och delaktighet, samt 21 miljoner kronor (17%) till gemensamma aktiviteter (administration, 54 utvärdering osv.) eller till projekt utanför de ovan- nämna stora kategorierna (bland annat fysiska för- bättringar). Proportionellt har utbildning och språk fått lejon- parten av resurserna i både Fittja och Hallunda- Norsborg. I Alby har mest pengar gått till delaktighet och dialog, även om man också här satsat mycket på språk och utbildning. I Fittja har man satsat minst på delaktighet och dialog och i de två andra kommundelarna minst på arbete och sysselsättning (se tabell 1) Fördelningen av resurser till olika aktivitetsom- råden i de tre kommundelarna återspeglar framför allt tre saker: kommunens syn på integration, kom- mundelarnas lokala traditioner, samt instabiliteten i statens integrationspolitik. Att huvuddelen av pengarna satsats på Fittja är självklart ett resultat av den tidigare politik som valde ut tre kommundelar i Sverige till nationella exempel. Beloppet som satsats på Fittja är ändå betydligt mindre än de utlovade 100 miljonerna. Satsningens utvidgning till Alby och Hallunda/ Norsborg gjorde att kommunen tvangs minska Fitt- jas del, för att kunna leva upp till åtminstone mini- mikraven från de andra kommundelarna. Det har funnits diskussioner i dessa kommundelar, särskilt i Alby, om orättvisan i den oproportionerliga satsningen på Fittja. Prioriteringen av utbildning och språk för barn och ungdomar speglar väl kommunens syn på inte- grationen. Man ”hör” på olika möten en tyst överty- gelse att inte så mycket kan göras för den nuvarande vuxengenerationen. Då är det rimligare att satsa på
kommande generationer, för att därigenom förhin- dra att dagens problem blir också morgondagens, att den unga generationen ”ärver” sina föräldrars svårigheter. I detta tänkesätt är också underförstått att språket är nyckeln till integration. Det är värt att notera att endast 4% av satsningen gått till arbetsmarknadsprojekt. I Alby och Hallunda/Norsborg finns inga arbetsmarknadsprojekt alls. Möjligen har dessa kommundelar valt att avstå från dessa mycket resurskrävande projekt på grund av den begränsade budgeten. Men även Fittja, med sina relativt sett större resurser, har satsat bara 13% på arbetsmarknadsprojekt. Enligt en rap- port som utvärderar storstadssatsningens tillväxt- dimension avviker Botkyrka kommun från andra kommuner just genom att ha satsat minst på ”arbets- kraftblocket” (nutek 2001:28). Albys prioritering av ”dialog och delaktighet” återspeglar kommundelens rikare tradition av dialog med boende jämfört med de två andra kommundelarna. Områdesgruppen i Alby har ett långt aktivt liv bakom sig, även utan resurser från externa finan- siella källor. ”Samling för Alby” som en paraplyor- ganisation för alla föreningar i området var unik i norra Botkyrka (för en utvärdering av Samling för Alby se León 1999). Det har också länge funnits ett samarbete mellan Botkyrkabyggen och kom- munledningskontoret för att göra dialogen levande i kommundelen. Det är inte obefogat att påstå att försöken som pågår för att organisera boendedelak- tighet i de andra kommundelarna (och i hela kommunen) har sin grund i erfarenheterna från Alby. Om man räknar satsningen på barns och ung- domars utbildning som en strategisk satsning och kopplar den till den strategiska omorganisation som diskuterats ovan så skulle jag vilja beskriva kommunens satsning som något som kanske inte ger omedelbart utfall, men som bygger en struktur för långsiktiga positiva resultat. Vi måste komma ihåg att integrationsfrågornas aktualitet för Botkyrka kommun på grund av befolkningssammansättningen inte är någon tillfällig undantagssituation, utan ett grundläggande fenomen som kräver radikala föränd- ringar i kommunens struktur. Bland de gemensamma satsningarna finns en del projekt (till exempel Cirkus Cirkör och även Ung- domens hus) som kan ses som del av kommunens strategi för att investera i den så kallade ”upplevel- senäringen”. I ett dokument som offentliggjordes i början av 2002 och som uppmärksammades i lokala massmedia bedömdes en sådan industri kunna vara del av en framgångsrik strategi för tillväxt. I ”indu- strin” ingår element som media, musik, konst, idrott osv., sådant som anses passa den ”mångkulturella situationen” i kommunen. Man har också funde- ringar på att satsa 50 miljoner av det extra stödet från regeringen på en del upplevelsebaserade till- växtfrämjande åtgärder. I satsningen på strategiska åtgärder finns en risk att tillfälliga externa resurser, som storstadssatsningens, blandas med kommunens egna satsningar, något som också hänt i Botkyrka kommun. Det är oerhört svårt att dra gränsen mellan storstadssatsningen och kommunens egna verksamheter. Stor- stadssatsningen utgör bara en del av den åtgärdsplan som formulerats av områdesgrupperna i olika kommundelar. Man kan påstå att kommunen använder de extra resurserna – storstadssatsningen inräknad Tabell 1. Fördelning av resurser till olika aktivitetsområden i de tre kommundelarna (tkr) Fittja Alby Hall/Norsb. Gemensamma Total Utbildning och språk 21 600 (34%) 4 963 (41%) 7 285 (44%) 15 859 (53%) 49 707 (41%) Arbete och sysselsättning 8 299 (13%) 00 00 1 290 (4%) 9 589 (8%) Sociala åtgärder och trygghet 17 566 (28%) 371 (3%) 9<strong>92</strong> (6%) 4 659 (16%) 3 588 (19%) Delaktighet och dialog 5 805 (9%) 6 800 (56%) 3 293 (20%) 2 028 (7%) 17 <strong>92</strong>6 (15%) Övriga 9 980 (16%) 00 4 882 (30%) 6 133 (20%) 20 995 (17%) TOTALT 63 250 (100%) 12 134 (100%) 16 452 (100%) 29 969 (100%) 121 805 (100%) 55
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?