Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

frågor. Ordförande rapporterar till kommundirek- tören i utvecklingsfrågor. Kommundirektören i sin tur, kan aktualisera frågor kring områdesutveckling i samordningsgruppen eller stora ledningsgruppen. Dokumentet förslår en budget på 100 tkr för varje områdesgrupp, att användas till dialog med lokalbefolkningen och utveckling av gruppens arbete. Områdesgrupperna i de tre kommundelar som ingår i storstadssatsningen har tidigare haft tillgång till en egen budget på 250–500 tkr per år. De har också haft inflytande över fördelningen av resurser från utveck- lingsavtalet och tillgång till egna medel för dialogen. Den organisationen som föreslås i dokumentet innebär i det närmaste en permanentning av den organisation som för närvarande arbetar med storstadssatsningen. Det är i sig ett positivt steg. Med befattningar som områdeschef och områdesutveck- lare, har områdesgrupperna fått mer ordning och högre arbetskapacitet än tidigare. Förslaget innebär även en fördel för den organisation som för närvarande arbetar med storstadssatsningen. De ledamöter som utses av förvaltningscheferna ”ska ha så stora beslutsbefogenheter som möjligt för det områdesbaserade arbetet” och de ska inte ha någon ersättare. Detta kan förstärka områdesgruppernas beslutsfattandekapaci- tet och befria dem från en för stor rörlighet. Hög omsättning bland representanter var före storstadssatsningen inte så ovanligt. Däremot är områdes- grupperna fortfarande för heterogent sammansatta när det gäller medlemmarnas beslutskapacitet. Jag hyser viss tvekan om huruvida förvaltnings- cheferna i praktiken kommer att utse ledamöter med stora beslutsbefogenheter. Stora beslutsbefogenheter ges vanligtvis till personer med högre positioner i organisationen. Sådana personer är ofta för upp- tagna för att sitta i områdesgrupperna. Vi måste komma ihåg att det finns tre områdesgrupper i de kommundelarna som ingår i storstadssatsningen. Om vi därtill räknar in de kommundelar som inte ingår i storstadssatsningen ökar antalet till sex. Det är svårt, särskilt för förvaltningar som inte har någon lokal organisation (till exempel utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningarna), att skicka personer med stora beslutsbefogenheter till så många områ- desgrupper. Även om sådana personer sitter i områ- 52 desgrupperna är det svårt för dem att satsa tid för dialog och lokal förankring – ett av de viktigaste målen för områdesgrupperna. Det finns i grunden en motsägelse mellan kravet på stora beslutsbefogenheter och kravet att vara nära lokalbefolkningen. Bortsett från dessa fördelar är emellertid organi- sationens komplexitet och beslutsprocessens otyd- lighet oförändrad. Viktigaste förklaring till detta är att områdesgrupperna inte har något eget mandat. De har, med mer exakta ord, bara mandat inom ramen för de små resurser (100 tkr enligt dokumentet) som står till deras förfogande. Med mandat menar jag här inte varje ledamots beslutsbefogenheter, det som omnämns i dokumentet, utan beslutsbe- fogenheterna för hela gruppen som befriar den från tvånget att skicka ärenden till olika förvaltningar. Utan mandat för gruppen som helhet så kommer, också om ledamöterna har de högsta beslutsbefogenheter, varje ärende med nödvändighet att anpassas till förvaltningarnas befintliga villkor och procedu- rer. Samma sak gäller ledamöterna från landstingets lokala organisationer. Det är tydliggörande att peka på det faktum att ingen ledamot, från vare sig de kommunala förvaltningarna eller landstingets lokala organisationer, kan fatta beslut om alla ären- den som tillhör deras enheter. Och vidare – hur ska man till områdesgrupperna koppla personer från föreningsråd eller boenderåd, som inte har samma beslutsfattande befogenheter som ledamöterna från exempelvis förvaltningarna? För att belysa dilem- mat refererar jag ännu en gång till de rapporterings- kanaler som omtalas i dokumentet: ”Utöver att ledamöterna rapporterar till sina chefer i den reguljära organisationen i linjefrågor så rapporterar ordföranden i utvecklingsfrågor till kommundirektören som i sin tur kan aktualisera frågor kring områdesutveckling i samordningsgruppen eller stora ledningsgruppen.” (s. 4) Med den organisation som föreslås i dokumentet kommer områdesgrupperna att, precis som tidigare, vara kvar som en sorts stödjande nätverk till de kommunala förvaltningarna. De kommer inte att fungera som horisontella organisationer gentemot vertikala, såsom det uttrycks i olika dokument.
Utan mandat är det nästan omöjligt att förenkla organisationen och därmed arbetsprocessen. Det är också nästan omöjligt att tydligöra vem som bestäm- mer vad och vem som gör vad i organisationen. Frågan uppstår: hur kan man ge mandat till områ- desgrupperna? Arbetet som utförs i områdesgrup- perna har inte alltid lokal karaktär. Där diskuteras även frågor av betydelse för hela kommunen, eller som sträcker sig utanför kommunens ansvarsom- råde och gränser. Områdesgruppen i Fittja kan inte bestämma över det arbete som gäller Alby eller vice versa. Det finns också frågor som har lokal karaktär men som måste övervägas tillsammans med andra kommundelar eller i större geografiska områden (till exempel skolfrågor). Så vitt jag kan förstå kan områ- desgrupperna få mandat endast för ett antal frågor av alldeles lokal karaktär. Frågan om mandat för områdesgrupperna inbju- der till ett försök att skilja det lokala arbetet från det mer övergripande. Man kan redan nu nämna ett antal frågor som har lokal karaktär (till exempel nattvandring, belysning, folkhälsa osv.). Men vill man greppa över mer behövs tid för funderingar och diskussioner: inte bara för att skilja lokala frågor från bredare, utan också för att komma överens med de enheter som för närvarande handhar de aktuella frågorna. Det behövs, med andra ord, en process för att överväga och skilja lokala frågor från icke- lokala. Observera att detta särskiljande är nödvän- digt även om områdesgrupperna inte får mandat. Annars kommer områdesgrupperna att treva sig fram bland kommunens varierande uppgifter utan att kunna skilja relevanta från irrelevanta. I dokumentet har man gått ett steg framåt i den här riktningen när man talar om tilldelning av vissa kommunala ansvarsområden till områdesgrupperna: folkhälsa, krisplaner, trygghet och brottsförebyggande (s. 4). Det finns lyckligtvis en föregångare som i kommunens regi arbetat med en liknande process. Det är medborgarkontoren som genom åren försökt skilja ut rutinuppgifter och behandla dessa inom medborgarkontoren, samtidigt som man lämnar de uppgifter som kräver expertis till förvaltningarna. En liknande process skulle kunna användas för att skilja lokala frågor från icke-lokala. Det förefaller mig därför också rimligt att områ- desutvecklarna placeras på medborgarkontoren. Med de erfarenheter som finns på medborgarkontoren kan områdesutvecklarna styra processen på samma sätt som man gjort då man skiljer rutinarbete från icke rutinarbete. De kan också använda, som det står i dokumenten, ”de resurser som redan idag finns i personal, lokal förankring och naturliga mötesplatser för invånarna”. Poängen med områdesutvecklarens arbete är den dagliga närheten till fältet, något man når betydligt lättare med en placering på medborgarkontoren än i kommunledningskontoret. Strategisk planering som ingår i kommunledningskontorets ansvarsområde, är inte något vardagligt arbete. Det kan organiseras i samarbete mellan kommunledningskontoret och den enhet som tilldelas ansvaret för områdesutvecklingen 4 . Det är tur att medborgarkontorens förvaltning fortfarande är småskalig, jämfört med andra förvalt- ningar. Det betyder att nya uppgifter inte kommer att förvandla medborgarkontoren till en så stor och komplex organisation att det i förlängningen mot- verkar förväntningarna på områdesutvecklarna. Områdesgruppernas resurser kan börja på en lägre nivå, för att sedan öka i takt med att nya uppgifter läggs till deras ansvarsområde. Men inte ens för att börja med är 100 tkr per områdesgrupp tillräckligt. Som tidigare nämnts finns det redan en del lokala frågor som kan lösas inom områdesgrupperna utan att man behöver vända sig till förvaltningarna. Om de ovan beskrivna planerna förverkligas blir på lång sikt områdescheferna överflödiga i områdesgrup- perna. Deras uppgifter kan tas över av områdesut- vecklarna. Genom mandat kan en del lokala uppgifter lösas i själva grupperna. Boende och arbetande i kommundelarna får snabbare svar på sina frågor än om områ- desgrupperna endast är ett stöd för förvaltningarna. Och förvaltningarna i sin tur slipper ifrån tacklandet av småfrågor som inte lämnar tid över för viktigare frågor i de beslutsfattande organen. 53
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51: Några förslag till förenkling oc
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?