09.09.2013 Views

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ningen har uppfyllt sitt mål eller inte. Om trenden<br />

fortsätter som tidigare är prognosen positiv.<br />

Det finns information som tyder på att den posi-<br />

tiva utvecklingen fortsatt även efter 1999. Enligt<br />

uppföljningsrapport 8, som bygger på statistik från<br />

arbetsförmedlingen har arbetslösheten minskat från<br />

8% år 1998 till 7,7% år 1999 och 5,7% år 2000.<br />

Enligt statistiken från projektet Arbetskraft Fittja,<br />

som var huvudprojekt inom tema arbete och sys-<br />

selsättning 19 , fick projektet ut 554 arbetssökande i<br />

arbete under år 1998. Den siffran ökade till 705 per-<br />

soner år 1999 (27% ökning) 20 och till 917 personer<br />

år 2000 (31% ökning) (se Fittjasatsningens uppfölj-<br />

ningsrapport 6, s. 10).<br />

En jämförelse mellan antalet arbetssökande som<br />

fått arbete genom Arbetskraft Fittja (2 176 personer<br />

på tre år; det vill säga ungefär hälften av Fittjas<br />

befolkning över 18 år) och de siffror över ökningen<br />

av förvärvsintensiteten som presenterats ovan, pekar<br />

på de svårigheter som finns för arbetssökande samt<br />

för arbetsmarknadsprojekt i invandrartäta områden.<br />

Det är uppenbart att projektet förmedlar ett stort<br />

antal arbetssökande till tillfälliga arbeten, men också<br />

att en betydande del av dessa personer snart är till-<br />

baka, för att igen stå i kö som nya arbetssökande.<br />

Med projektledarens egna ord:<br />

”Det första målet ’75% skall gå till arbete, prak-<br />

tik eller utbildning’ 21 är svårt att mäta då<br />

antalet arbetssökande i projektet varierar dagli-<br />

gen. Nya personer anmäler sig arbetslösa och<br />

andra aktualiseras av olika anledningar. Några<br />

erhåller arbete efter både en arbetsmarknads-<br />

utbildning och arbetspraktik. Många avaktu-<br />

aliserade kommer också och anmäler sig på<br />

nytt som arbetssökande efter en tids arbete<br />

eller annan frånvaro.” (Fittjasatsningens uppfölj-<br />

ningsrapport 3)<br />

Det skulle vara orättvist om vi inte nämnde det<br />

försök som har gått ut på att ordna praktikplatser för<br />

arbetssökande i Botkyrka. Enligt Arbetskraft Fittjas<br />

självutvärdering (i Fittjasatsningens uppföljnings-<br />

rapport 3) fanns det, under mars 2000, 55, 18, res-<br />

pektive 13 praktikplatser i Fittja, Hallunda/Norsborg<br />

och Alby. Den högsta siffran bland de andra 24 kom-<br />

108<br />

mundelarna inom storstadssatsningen tillhörde Rin-<br />

keby som hade endast 11 praktikplatser.<br />

För utvärderingen av mål nummer två, presen-<br />

terade Fittjasatsningen andelen familjer som fått<br />

socialbidrag under året. Enligt senaste uppföljnings-<br />

rapport (Nr 8) har andelen familjer med socialbi-<br />

drag minskat från 30% år 1998 till 27,7% år 1999.<br />

Också här saknas, på grund av eftersläpningen i<br />

scb:s statistik, underlag för år 2000 för att bedöma<br />

Fittjasatsningens måluppfyllelse. Givet den defini-<br />

tion man valt är det dock osannolikt att satsningen<br />

kommer att uppnå sitt mål (20%) inom den angivna<br />

tidsramen (år 2000).<br />

Fittjasatsningen presenterar också annan statistik,<br />

från kommunens socialförvaltning, som verkar mer<br />

lovande än den första. Enligt denna har antalet för-<br />

sörjningsstödstagande hushåll (18 år och över) mins-<br />

kat från 648 fall (sista tertial år 1998) till 462 fall<br />

(sista tertial år 2000). Det stämmer också med den<br />

statistik som presenteras i Integrationsverkets del-<br />

rapport. Enligt verkets rapport har andelen långva-<br />

riga socialbidragstagare inom ålderskategorin 18–64<br />

i Fittja minskat från 11,1% år 1998 till 7% år 2000.<br />

I Fittjasatsningens uppföljningsrapporter saknas<br />

underlag för utvärdering av det tredje målet. Enligt<br />

Integrationsverkets delrapport (s. 58) har Fittja haft<br />

den snabbaste minskningen av andelen fattiga bland<br />

de 24 kommundelar som ingår i storstadssatsningen.<br />

Med fattig menar rapporten ”personer som har en<br />

disponibel inkomst som är mindre än eller lika med<br />

socialbidragsnormen”. Mätt med detta mått har fat-<br />

tigdomen i Fittja minskat från 38,3% (högsta siffran<br />

bland de 24 kommundelarna) till 33,6%. Genom-<br />

snittet för samtliga 24 kommundelar har minskat<br />

från 22,3% till 21%. För hela Stockholms arbets-<br />

marknadsregion har siffran sjunkit från 9,2% till<br />

8,3% och för hela Sverige från 8,5% till 7,5%.<br />

Oavsett om man uppnått de egna målen eller inte,<br />

ser man en positiv utveckling i Fittja mätt med<br />

alla tre måtten. Men är utvecklingen också ett resul-<br />

tat av satsningen? Det är mycket svårt att besvara<br />

denna fråga med hjälp av tillgänglig information.<br />

Det finns dock ett antal tecken på att den positiva<br />

utvecklingen åtminstone delvis har sin förklaring i<br />

de senaste årens högkonjunktur. Ett bevis är att den<br />

positiva utvecklingen i Fittja inleddes innan Fittja-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!