Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

ner och beslutskanaler. En del projekt som initierades från projektledarens kontor behandlades aldrig hos områdesgruppen. Andra projekt som initierades från förvaltningarna hamnade inte på projektledarens bord. Det förekom ofta diskussioner både i områdesgruppen och på projektledarens kontor om att det hände saker i andra enheter som man inte var informerad om. Det fanns projekt som avslogs av projektledaren men godkändes av demokrati- och integrationsberedningen utan föregående dis- kussion med projektledaren. Likaså fanns det projekt som gick från demokrati- och integrationsberedningen direkt till genomförande utan att underly- dande organ informerades. Under hela denna tid var det bara den kommunala administrationen som i praktiken hade en tydlig roll att kontrollera beslutsprocessen – något som är lärorikt att konstatera och fundera över. De andra organen eller enheterna hade, trots all retorik om beslutsfattandet, roller bara som stöttor till den kommunala administrationen. Det var på grund av denna oenighet mellan retorik och praktik som de nya arbetsgrupperna försvann innan de ens fick sina färdiga former, som stormötena glesades ut från möte till möte, och som nya organ (till exempel Fittjarådet) dog i sin linda. Inrättandet av en ledningsgrupp, och senare en styrgrupp, minskade otydligheterna i organisationen. Med inlemmandet av Fittjasatsningen i storstadssatsningen löstes alla otydligheter som här- stammade från den dubbla organisationen. Men otydligheterna kring områdesgruppernas roll i för- hållande till den kommunala administrationen kvar- stod <strong>fortfarande</strong>. Jag har försökt tydliggöra denna oklarhet redan tidigare. Här vill jag citera Bringlövs iakttagelse om områdesgruppen i Hallunda/Nors- borg: ”Vid tiden för dessa diskussioner rådde oklarhet om områdesgruppens ställning. Vilka befogenheter hade gruppen? Vilken var dess förhållande till förvaltningarna? Till exempel deltog soci- alförvaltningen, som är huvudman för kommunens familjeomsorg, inte regelmässigt i områdesgruppens möten. Däremot hade lands- tinget flera representanter i gruppen. En 50 tjänsteman från socialförvaltningen (socialför- valtningens planeringssekreterare) kommente- rade detta under hösten 2000: ’Vi hade inte tagit in att socialförvaltningen var en del av ett nytt sammanhang.’ När tjänstemän inom social- förvaltningen blev varse att diskussioner om en familjecentral fördes på områdesnivå vände man sig inte till områdesgruppen utan till den egna organisationen.” (2002:11) Lena Söderholm, tidigare områdesutvecklare i Hallunda/Norsborg, skriver i sin sista rapport om sitt arbete (2001-12-06) följande om områdesgrup- pen i sin kommundel: ”Hösten 1999 var områdesgruppen mer ett nät- verk med informationsutbyte som huvudsyfte. Vi bör vara medveten om den svåra uppgiften för en matrisorganisation, frågan om otydliga mandat ägs centralt men faller ner i områdes- gruppen lokalt. Representanterna har fått pröva att lämna ett verksamhetsspecifikt perspektiv för ett helhets- perspektiv, att belysa frågor i bostadsområdet som vi äger tillsammans. Ojämn kontinuitet i representationen leder naturligtvis till en lång- sammare process, men trots det har områdes- gruppen lyckats bli en grupp och genomföra konkreta projekt, trots de hinder som ibland uppstår i en otydlig organisation. Det är att beteckna som en stor framgång.” Allt som diskuterats ovan pekar på en radikal spän- ning mellan å ena sidan den kommunala administrationen som representant för den representativa demokratin och å andra sidan ett antal enheter/ nätverk (främst områdesgrupperna) som strävar efter direktdemokrati. Denna spänning och dess följ- der är inte alls oväntade när man ser på den ambi- tion som ligger bakom förändringarna. I Botkyrka kommun strävar man inte bara efter att förankra arbetet med tillfälliga satsningar bland lokalbefolk- ningen, utan också efter att skapa en fungerande organisation som gör boendedelaktighet till en orga- nisk del av den ordinarie verksamheten.
Några förslag till förenkling och förtydligande av ansvarsområden och beslutsprocesser Arbetsorganisation, ansvarområden och beslutsprocesser utgör i sig självt ett speciellt område inom ledarskap och tillhör följaktligen inte mitt fackom- råde. Det följande bör därför inte ses som förslag från en forskare som arbetar professionellt inom området. Det bör snarare betraktas som förslag från en person som under lång tid deltagit i olika möten inom den kommunala organisationen (inräk- nat områdesgrupperna i tre kommundelar) och som utifrån detta samlat konkreta erfarenheter. Kommunledningskontoret har länge samarbetat med andra relevanta enheter (även områdesgrup- perna) för att tydliggöra vilka ärenden som ska lösas inom områdesgrupperna. Hur ska förhållandet se ut mellan områdesgrupperna och kommunens ordinarie verksamheter, landstingets lokala organisationer och de boende i områdena? Hur ska ansvaret och beslutsrätten delas? Vem ska sitta i områdesgrup- perna? Hur ska medlemmarna fatta beslut om ären- den som tillhör områdesgrupperna? I januari 2002 skickade kontoret en remiss till olika involverade enheter för att ta reda på hur dessa ser på områdes- arbetets organisation. Remissen är det senaste för- söket att tydliggöra hur den sedan länge önskade ”matrisorganisationen” ska se ut. I linje med tidigare dokument har områdesgrup- pernas uppdrag definierats på följande sätt i dokumentet: ”Områdesgrupperna skall i dialog med invå- narna och med utgångspunkt i gemensamma mål organisera samarbete mellan kommunens förvaltningar, andra myndigheter och organisationer i området. I uppdraget ligger också ett medansvar för utvecklingen i området genom att i dialog med invånarna söka nya lösningar och ta initiativ till åtgärder som höjer kvalitén i invånarnas dagliga liv.” Vem ska sitta i områdesgrupperna? Först representanter från förvaltningarna, utsedda av förvaltningsche- ferna. Dessa representanter ska, enligt dokumentet, ha personliga poster utan ersättare. De ska ha så stora beslutsbefogenheter som möjligt för det områdesba- serade arbetet. Och de ska ha kunskap om området. Till gruppen ”bjuds in” också ”externa samarbets- partners” verksamma i området: Botkyrkabyggen, polisen, arbetsförmedlingen osv. Man ”adjungerar” också representanter från föreningsråd och sam- fund. Alternativt kan dessa representanter ingå bara i områdesgruppernas arbetsgrupper. Som tidigare ska barn- och ungdomsförvalt- ningens områdeschefer vara ordförande i områ- desgrupperna. Orsaken till detta är att ”barn- och ungdomsförvaltningen har en stor del av sin verksamhet områdesbaserad”. Det är dessutom en verksamhet med mycket stor kontaktyta mot med- borgarna. Medborgarkontorets ledamot i områdes- grupperna förslås samtidigt vara områdesgruppens sekreterare. I varje områdesgrupp ska också sitta en områdesutvecklare som ska ”stödja områdesgrup- perna i områdesarbetet och dialogen med invånarna inklusive utvecklingsavtalet och dess åtgärdsplan”. Som det ser ut idag är områdesutvecklarna pla- cerade vid kommunledningskontoret. Dokumentet ser tre möjligheter för placering av områdesut- vecklarna i kommunalorganisationen: Barn- och ungdomsorganisationen, kommunledningskontoret eller medborgarkontoret. Det första förslaget bort- faller emellertid, eftersom områdeschefen redan ger förvaltningen en dominerande roll i områdesgrup- pen. De övriga alternativen kvarstår, med sina respektive för- och nackdelar. När det gäller mandat tar områdesgrupperna inte över något ansvar från linjeorganisationen. Deras beslutskapacitet är summan av ledamöternas befogenheter. När en fråga som man ser ett behov att åtgärda väcks i gruppen så finns tre handlingsal- ternativ: 1) frågan löses genom ledamöternas egna befogenheter, 2) berörda ledamöter tar upp frågan i sina respektive förvaltningar, 3) en fråga för vilken ansvaret är svårdefinierat aktualiseras av ordföran- den med kommundirektören. Förvaltningscheferna har ansvar för den egna förvaltningens deltagande i områdesarbetet och den egna ledamotens arbetsför- utsättningar i områdesgrupperna. Ledamöterna i områdesgrupperna rapporterar till sina chefer i den reguljära organisationen i linje- 51
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?