Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

för att behålla närpolisen i Fittja. En del kontakter
har också tagits mellan politiker på högre nivå. Men
det arbetet har hittills inte inneburit något konkret,
utan stannat vid förhoppningar och löften:
”Närpolisens chef har uppgett att man har som
avsikt att medverka i projektet, såsom det var
planerat, om man lyckas rekrytera fler poliser.”
(Fältprojektets självutvärdering.)
Liknande klagomål har funnits också rörande sam-
verkan med den lokala arbetsförmedlingen. I sin
självutvärdering skriver projektet Företagsamma
kvinnor i Fittja:
”Socialtjänsten och Arbetskraft Fittja, vilka
skulle förse projektet med deltagare, har haft svå-
righeter att fullfölja sitt uppdrag. Socialtjänsten
har förklarat detta med att de startade med att
prioritera att männen kom ut i arbetslivet och att
det är svårt att ’hitta kvinnorna’ därför att social-
akterna är registrerade på männen. Från hösten
2000 har socialtjänsten löst problemet och fyllt
projektet med deltagare. Arbetskraft Fittja har
ej angivit varför de inte har kunnat rekrytera
tillräckligt många kvinnor till projektet.”
Försäkringskassan har, såvitt jag vet, aldrig samarbe-
tat med något projekt inom någon av satsningarna
i norra Botkyrka. De har heller aldrig varit represen-
terade i de områdesgrupperna, trots förväntningar
från dessa. Det säger sig självt att försäkringskassan
är en nödvändig samarbetspart när det gäller arbets-
marknadsfrågor och frågor om sociala åtgärder.
Projektet Fittja bro, med flera lokala enheter av
statliga och andra utomkommunala institutioner
bland sina samarbetspartners (arbetsförmedlingen,
försäkringskassan, polisen, vårdcentralen samt ytter-
ligare några andra), ger följande allmänna kommen-
tar i sin självutvärdering:
”De svårigheter vi stött på i samarbetet har
främst varit bristen på tydlighet i uppdrag hos
våra samverkansaktörer. Exempelvis bygger sam-
verkan inom ramen för familjecentralen på att
även landstinget har formulerat tydliga uppdrag
66
som är förankrade hos medarbetarna samt att
resurser tilldelas. Så har ej varit fallet och vi upp-
lever att landstingets otydlighet och hierarkiska
organisation har påverkat samarbetet negativt.
Detta har resulterat i att våra medarbetare fått dra
ett tungt lass i våra samverkansfrågor.”
Det finns andra exempel på svårigheter i samarbe-
tet med lokala enheter av statliga institutioner som
inte gäller själva storstadssatsningen, men som har
stora konsekvenser för de mål satsningen är inriktad
mot. Som exempel här kan tjäna samarbetet mellan
Södertörns högskola och Mångkulturellt centrum,
inlett år 1996 och till stora delar avbrutet år 2000.
Samarbetet gällde ett antal universitetskurser pla-
cerade i Fittja gård, viss forskning, samt ett bibliotek
som användes både av studerande och allmänheten.
Orsaken till att samarbetet upphörde var högskolans
finansiella svårigheter som ledde till besparingar och
flyttning av kurser från Fittja gård till högskolans
centrala campus i Flemingsberg.
Bortsett från innehållet var samarbetet mellan de
två organisationerna på Fittja gård en profilfråga för
Fittja. Med tanke på stigmatiseringen av Fittja hade
samarbetet stor betydelse för förbättringen av Fitt-
jas status. Högskolan valde att flytta från Fittja trots
försök från Mångkulturellt centrums sida att under-
lätta en fortsättning. Inte ens kommunens förslag
att ta på sig viss finansiering kunde rädda samarbe-
tet. Utflyttningen skedde under samma tidsperiod
som regeringen planerade att satsa 100 miljoner på
att förbättra situationen i Fittja.
Bristande samverkan motverkar helt uppenbart
gemensamma, överordnade syften. Å ena sidan för-
söker regeringen förbättra situationen i invand-
rartäta områden med hjälp av extra satsningar.
Å andra sidan motverkas möjligheterna att åstad-
komma resultat av bristande samordning mellan
olika statliga institutioner.
Samverkan med näringslivet
Trots den betoning på samarbete med näringslivet
som återfinns i både statliga och kommunala doku-
ment, är det få projekt inom vilka man tänkt på, eller