Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

uppfyllts redan innan projekten sattes igång. Det fanns inte längre några tomma lägenheter i Fittja. I det lokala utvecklingsavtalet mellan staten och Botkyrka kommun läser vi under rubriken ”målom- råde: förvärvsfrekvens – försörjningsstöd”: ”75 procent av dem som genomgår kommunens flyktingintroduktion skall övergå till egen för- sörjning inom 2 år.” Det skulle inte behövas några statliga satsningar på invandrartäta områden om man hade lyckats hjälpa flyktingar till ”egen försörjning” inom två år. Forsk- ningserfarenheter visar att introduktionsperioden vanligtvis varar längre än tre år och att egenförsörj- ningsgraden inte ens efter tio år ligger på den nivå projektet hoppas nå på två år (se Hosseini-Kaladjahi 1993; 1997). Under rubriken ”mål och önskvärt resultat” för projektet Allmän förskola med inriktning på omsorg och svenska språket i Fittja läser vi: ”Alla människor i Fittja skall känna en tillhörig- het i det svenska samhället och i det svenska språket.” ”Mål och önskvärt resultat” för en annan del av samma projekt som gäller ”ökat föräldraengagemang/ inflytande och föräldrautbildning” har formulerats på följande sätt: ”Minskad segregation och minskat utanförskap genom att nya former för möten och kontaktytor med föräldrar skapas.” Det är en självklarhet, åtminstone i forskarvärlden, att känslan av tillhörighet till ett nytt samhälle är sällsynt för förstagenerationsinvandrare och att den definitivt inte kan frammanas genom ett förskole- projekt inriktat mot barn upp till 6 år. ”Minskad segregation och minskat utanförskap” är ett mål för hela storstadssatsningen och kan inte uppfyllas genom förskolan ensam. Det tredje exemplet hämtar jag från projektet Skolan mitt i byn i Fittja. Önskvärda resultat för detta projekt är att: 34 w öka elevernas och de boendes språkliga förmåga, w öka intresse för kultur, utbildning och fritidsaktiviteter, w bygga broar mellan barn och vuxna, w rasera murar mellan olika kulturer, w stärka de boendes självförtroende, w stimulera kreativiteten hos elever och boende, w förebygga kriminalitet, w höja kunskapsnivån hos befolkningen, w öka antalet arbetstillfällen för invånarna, w vara ett kompetenshöjande komplement till den obligatoriska skolan. I detta projekt ska man på tre år ”rasera murar mellan olika kulturer”, något som genom hela his- torien inte någon lyckats med. Vid sidan av det egna arbetet med skoleleverna ska man öka de boendes språkliga förmåga och intresse för kultur, utbildning och fritidsaktiviteter, stärka de boendes själv- förtroende, stimulera kreativiteten hos de boende, förebygga kriminalitet, höja kunskapsnivån hos befolkningen och öka antalet arbetstillfällen för invånarna. Det skulle med stor säkerhet ses som en stor framgång om hela storstadssatsningen sam- mantaget lyckades ta sig an alla dessa uppgifter. Målet för projektet Vy 2001 i Hallunda/Norsborg är att: ”bidra till att höja förvärvsfrekvensen i områ- det till 80%”. Önskvärda resultat är: w Vy 2001 med evenemanget i september 2001 skall göra Hallunda/Norsborg bekant i Sverige och utanför landet som en förort som utmärks av kreativitet inom såväl det kulturella som kommersiella området. w Att en optimism och entreprenörsanda skapas, vilken leder till företagsamhet både i offentlig och privat regi med start i skolorna i området. w Minst tio fungerande företag initierade av skolungdomar/vuxenelever skall skapas under första året. Många nya <strong>små</strong>företagare skall visa upp sina affärsidéer och produkter under evenemangsda- garna och få ökad avsättning. w En ökad vi-känsla bland områdets invånare base- rad på lyckade genomföranden av föreslagna projekt skall kunna dokumenteras vid enkätun- dersökningar i området.
Målet att öka förvärvsfrekvensen i området till 80% är för ambitiöst för hela satsningen (det vill säga alla projekt sammantagna) i Hallunda/Norsborg. Om man hade kunnat skapa ”minst 10 fungerade företag initierade av skolungdomar/vuxenelever” genom ett projekt under ett år, ja då skulle man inte ha några bekymmer rörande integration och segregation i Sverige. Slutligen, är det ens genom satsningen i dess helhet möjligt att göra ”Hallunda/ Norsborg bekant i Sverige och utanför landet som en förort som utmärks av kreativitet inom såväl det kulturella som kommersiella området”? Överambitionen i målsättningarna är självklart delvis ett resultat av bristande kunskap om vad mål- formuleringar innebär. Att formulera mål är ett pro- fessionellt arbete. För att ange realistiska mål för ett projekt måste man kunna skilja det mål man strävar efter, från alla de indirekta konsekvenser som kan följa oavsiktligt från projektets genomförande. Pro- jektet Skolan mitt i byn, om vi tar ett exempel, kan hjälpa till att ”rasera murar mellan olika kulturer” eller ”stärka de boendes självförtroende” men dessa effekter utgör inte projektets mål. (För diskussioner om målformuleringar kan man vända sig till någon av de många läroböcker som finns om utvärderingsme- toder, t.ex. Rossi & Freeman 1993; Vedung 1998). Överambition kan också vara resultatet av en god vilja att förändra verkligheten i en positiv riktning så snabbt som möjligt. Voluntarism är en del av människans tillvaro. Man vill nå positiva resultat på kortast möjliga tid och med minsta möjliga resur- ser. Det gäller särskilt i ett område som Fittja eller Alby där boende, tjänstemän och politiker är trötta på projekt som inte givit synliga resultat. Men diskussionen om överambitiösa mål har en annan dimension också. Överambition i projektfor- muleringarna utgör en sorts marknadsföring i den konkurrens som dominerar projektvärlden. Man ger en vacker bild av de förväntade resultaten för att påverka beslutsfattarna. Man vill övertyga sina köpare att världen kommer att vara annorlunda när man väl genomfört projektet. Detta har jag berört i samband med diskussionen om kommunens ingripandemodell och jag återkommer till det framöver. Om man bedömer projektets grad av framgång utifrån överensstämmelsen mellan mål och resultat, så är projekt med sådana överambitiösa mål dömda att misslyckas. Inte därför att de är dåliga, eller därför att projektarbetarna har gjort ett dåligt ”De som skrattar i början gråter i slutet.” (persiskt ordspråk) arbete, utan därför att målet är ouppnåeligt. Över- ambitiösa mål leder ofta till stora besvikelser både hos projektarbetare och målgrupp. De skadar också målgruppens förtroende för projektarbetarna. Det finns ett ordspråk som säger ”de som skrattar i början gråter i slutet”. Oklarhet I projektbeskrivningarna är oklara målformuleringar vanligare än överambitiösa målformuleringar. Inte minst de kvalitativa målsättningarna är ofta inte till- räckligt tydliga. Jag börjar med ”kommunens över- gripande mål” i ”Lokalt utvecklingsavtal mellan staten och Botkyrka kommun”, det dokument som redan citerats ovan och som godkänts av både kom- munledningen och regeringen: ”Botkyrka är en attraktiv bostadsort i stock- holmsregionen. Kommunen kan erbjuda ett att- raktivt varierat boende och goda möjligheter till utbildning för alla åldrar. Botkyrka är känt för att vara en kommun där nya idéer prövas i en öppen och trygg miljö.” (s. 4) Formuleringen säger ingenting om målet: Vad ska man göra och vilket resultat förväntar man sig av satsningen? Formuleringen är däremot en beskriv- ning av Botkyrka: hur kommunen ser ut, vad den kan erbjuda eller är känd för. Vi kan också titta en gång till på Fittjasatsning- ens ”övergripande ambition” för åren 1998–2000, som återfinns i satsningens uppföljningsrapporter och andra relevanta dokument: ”Senast år 2000 ska vi tillsammans ha vänt de negativa trender som hindrar Fittja från att vara 35
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86:
vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88:
Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90:
ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?