Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
– till att förverkliga en bredare strategisk föränd-<br />
ring och omorganisation som pågått och <strong>fortfarande</strong><br />
pågår i kommunen. Till exempel är både medbor-<br />
garkontoren och områdesgrupperna – två organ för<br />
omorganisation – delvis finansierade genom Blom-<br />
man- och storstadssatsningarna.<br />
Kriterier för projekturvalet<br />
Vilka kriterier har man använt vid fördelningen<br />
av resurser till projekten? Fyra kriterier återfinns<br />
i dokumentet ”Den första fördelningen av statsbi-<br />
drag till Fittjaprojektet” (kommunstyrelsens stab,<br />
tjänsteskrivelse 1998-08-25) under rubriken ”För-<br />
delningsprinciper” – en text formulerad med hänsyn<br />
till regeringens direktiv för satsningen:<br />
”För att de olika projekten ska ha realistisk möj-<br />
lighet att bli en del av helheten och kunna bidra<br />
till varaktiga förbättringar för invånarna i Fittja<br />
krävs att de uppfyller fyra kriterier. De ska: 1)<br />
vara väl förankrade genom samråd med berörda<br />
invånare, 2) ha en utvecklad samverkan med<br />
andra intressenter, 3) styras av egna operativa<br />
och mätbara mål som ska bidra till att de övergri-<br />
pande målen nås, 4) ha en utvärderingsplan med<br />
nulägesbeskrivning kopplat till målen.”<br />
Dessa kriterier modifierades och kompletterades<br />
senare under rubriken ”kriterier för val av insatser”<br />
i det ”program” för storstadssatsningen som skicka-<br />
des från kommunstyrelsekontoret till kommunsty-<br />
relsen och Kulturdepartementet (2000-02-11):<br />
”För att de olika projekten ska ha realistisk möj-<br />
lighet att bli en del av helheten och kunna bidra<br />
till varaktiga förbättringar för invånarna i Fittja<br />
krävs att de uppfyller fyra kriterier. De ska: 1)<br />
svara mot faktiska behov och önskemål genom<br />
att ha varit föremål för samråd med berörda invå-<br />
nare eller alternativt vara utarbetade av berörda<br />
invånare, 2) styras av egna operativa mätbara<br />
och tidssatta mål som ska bidra till att de övergri-<br />
pande målen nås, 3) ha en utvecklad samverkan<br />
med andra intressenter som kan bidra till att<br />
56<br />
uppnå målen, 4) ha en utvärderingsplan med<br />
nulägesbeskrivning kopplat till målen, 5) ha en<br />
plan för hur insatsen om den ger önskat resultat<br />
kan permanentas.” (min numrering).<br />
Trots att dessa kriterier återfinns i två dokument<br />
– under rubrikerna ”Fördelningsprinciper” respek-<br />
tive ”Kriterier för val av insatser” – och trots att man<br />
i båda dokumenten tillägger att ”varje insats ska<br />
bedömas (min betoning) mot dessa fyra/fem kriterier<br />
innan beslut om start fattas” kan de knappast räknas<br />
som kriterier för urvalet. Viktigaste stödet för detta<br />
påstående är att kriterierna återfinns i samma tjäns-<br />
teskrivelse där kommunstyrelsens stab till kommun-<br />
styrelsen framför sitt förslag till ”första fördelningen<br />
av statsbidrag till Fittjaprojektet”. Redan i detta<br />
dokument finns namnen på de projekt som ska få<br />
bidrag. Rent principiellt kan också sägas att fullföl-<br />
jandet av till exempel kriterium nummer 1 och 3 är<br />
en lång process som inte kan garanteras i en ansö-<br />
kan som bara utgör början på processen. Slutligen<br />
kan konstateras att de projekt som beviljats pengar<br />
inte uppfyllt dessa kriterier i någon högre utsträck-<br />
ning än projekt som inte beviljades medel. Snarare<br />
än kriterier för urvalet kan man betrakta de aktu-<br />
ella punkterna som direktiv för det framtida arbe-<br />
tet. Eller, som det står i ett annat dokument, man<br />
kan räkna dem som ”avgörande för projektets fram-<br />
gång”. (Tjänsteskrivelse 1998-05-19)<br />
Bortsett från ovanstående principer är det inte så<br />
lätt att hitta några skriftliga kriterier, åtminstone<br />
inte för den första fördelningen. Några outtalade<br />
avvägningar eller principer kan man hur som helst<br />
genomskåda när man följer processen från början.<br />
Den första principen är ett informellt, dvs. icke<br />
nedskrivet avtal mellan förvaltningarna och kom-<br />
munledningen. När kommunen söker bidrag från<br />
regeringen mobiliserar förvaltningar och kommun-<br />
ledningen all kraft för att vinna över sina kon-<br />
kurrenter; det vill säga andra sökande kommuner.<br />
Materialet för att kunna konkurrera anskaffas av för-<br />
valtningarna och anpassas av kommunledningen till<br />
ansökan. Faktum är att förvaltningarna normalt har<br />
en hel del ”reservprojekt” som saknar finansiering,<br />
alternativt finansieras av kommunen själv eller ur<br />
andra källor. Dessa projekt används nästan alltid som