Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Några synpunkter på kommunens ingripandemodeller Ingripandemodeller som dynamiska processer Utifrån de olika ingripandemodellerna ovan ser vi att förändringsarbetet i Botkyrka kommun är en dynamisk process mer än en statisk apparat. Detta är särskilt tydligt när vi går till projektnivån. Modellerna töms hela tiden på aktiviteter som inte bedömts vara värda att prioritera och de fylls på med aktiviteter som givits prioritet. Detsamma gäller även definitioner och formuleringar. Under processen avlöses hela tiden gamla definitioner och formuleringar av nya. Det framgår mycket tydligt när man jämför storstadssatsningens ingripandemodell, såsom den framstår i avtalet mellan staten och kommunen, med den ingripandemodell som vuxit fram genom det praktiska arbetet. Detta sätt att arbeta är en styrka för kommunens förändringsarbete. Det erbjuder tillfälle att ”testa, acceptera eller förkasta” – naturliga moment för varje projekt. Det ger möjligheter att anpassa pla- neringsfasens önskade värden till genomförandefa- sens verkliga värden. Det skapar utrymme för de nya tankar och nya initiativ som genomförandet till skillnad från de teoretiska reflektionerna kan ge upphov till. Det möjliggör också en anpassning till den instabila finansiering som diskuterats i tidigare kapitel. Detta sätt att arbeta är därtill nödvän- digt: boendedelaktighet, underifrånperspektiv och nytänkande är inte bara krav från regeringen utan utgör också förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Spänningen mellan modell och verklighet Processen löper inte så jämnt som det kan förefalla av presentationen. Skapande av integrationsmo- deller i Botkyrka kommun börjar vanligen med ett mobiliseringsarbete. Under mobiliseringstiden lägger intresserade aktörer fram sina ansökningar. I syfte att vinna företräde framför andra sökande är ansökningarna naturligtvis mycket ambitiösa. De innehåller välformulerade lägesbeskrivningar, väl- definierade genomförandemetoder, välutformade mål, välorganiserade samarbetspartner och, om så behövs, ambitiösa mål kvantifierade in i minsta 30 detalj. Här anpassar man sig i högsta grad, och utan protest, till minsta kriterium som dyker upp i doku- menten. Integrationsmodellerna i den handlingsplan som lämnades till regeringen utgör en kombination av dessa enskilda ansökningar, inklusive en del priorite- ringar och omformuleringar som passar konkurrensen på denna högre nivå. De två första modellerna i föregående kapitel har jag sammanfattat från hand- lingsplanerna bakom två finansieringsansökningar: Fittjasatsningen och storstadssatsningen. I dem ser man utan svårigheter ambitionerna och de för- skönande formuleringar dessa resulterar i. Många ambitiösa eller förskönande skrivningar har även funnit sina vägar till avtalet mellan staten och Bot- kyrka kommun. Följande är ett exempel hämtat från underrubrik ”Målområde: förvärvsfrekvens – för- sörjningsstöd”: ”75 procent av de som genomgår kommunens flyktingintroduktion skall övergå till egen för- sörjning inom 2 år.” ”År 2002 skall alla kunna använda svenska som vardagsspråk (i Alby)” Under den fas som föregår finansieringen utgör ambitioner och försköningar modellernas styrka. Efter finansieringen däremot, förvandlas de till belastningar. Under genomförandeprocessen passar inte modellerna till verkligheten med alla dess dimensioner. Och även om de passar är det inte alltid så lätt att utifrån existerande möjligheter för- verkliga modellerna. Eftersom man inte kan anpassa verkligheten till modellerna blir det nödvändigt att ändra modellerna så att de anpassas till verkligheten. Ju mer modellerna avviker från verkligheten och ju svårare det är att förverkliga modellerna med existerande möjligheter, desto större blir svårighe- terna att anpassa dem till verkligheten. Efter finansieringen har, både i Fittjasatsningen och storstadssatsningen, mycken kraft gått åt till att revidera modellen i stort och även de specifika mål- formuleringarna, för att anpassa dem till existerande möjligheter. Jag har varit med om långa diskussio- ner i områdesgrupperna som ägnats åt förändring av modellerna och revidering av målformulering-
arna. Dessa förändringar är särskilt svåra i Botkyrka kommun där placeringen av projekten inom ordina- rie verksamheter har lett till en mycket komplicerad arbetsorganisation. Den ansvariga för ett projekt som förlorat sin samverkanspartner längs resans gång skriver i sin självutvärdering: ”Socialförvaltningen föreslog att målen kring minskad brottslighet skulle tas bort ur projekt- planen då socialförvaltningen endast kan verka för att drogmissbruket minskar. /…/ Denna för- ändring av målen ledde till en stor diskussion mellan områdesgruppens ledning och socialför- valtningens ledning. Områdesgruppen ansåg att målen inte kunde ändras, då kommunen var bunden av utvecklingsavtalet med staten, medan socialförvaltningen hävdade att en revision var nödvändig då den reguljära samverkansparten hade hoppat av. Ytterligare en motsättning fanns också mellan vem som egentligen bestämde om målrevision, områdesgruppen eller sn [social- nämnden]? Det klargjordes att sn avgör, men efter inhämtanden av synpunkter från områdes- gruppen.” (citerat i Bringlöv 2002:15) Det framträder hela tiden, när man läser Fittjasats- ningens uppföljningsrapporter, en spänning mellan den modell som definierats i handlingsplanen och den verklighet som projektarbetarna befinner sig i. I handlingsplanen har man, till exempel, definierat ”språkinlärning” som ett mål för satsningen. Därför fyller man den rutan med allt som, direkt eller indi- rekt, har att göra med utbildning: ombyggnad av skolan, värdar från Fryshuset i S:t Botvids gymna- sium och även Mångkulturellt centrums utvärdering (se Fittjasatsningens uppföljningsrapport Nr 3, s. 2). Eller, för att ta ett annat exempel, som ett mål för ”demokrati/ medborgarinflytande” anger man ”barn och ungdomars aktiva deltagande i föreningar eller samfund”. Det målet mäts dock senare, på grund av brist på statistik, med ”antal barn och ungdomars besök (3–18 år) i den öppna föreningsverksamheten” (Fittjasatsningens uppföljningsrapport Nr 7, s. 12). Spänningen mellan modellen och verkligheten har sin rot i den försvinnande korta tid man har på sig att söka resurser, i konkurrensen mellan aktörer för att vinna resurser, och särskilt i den toppstyrning som finns både på kommunal och statlig nivå. Jag kan förstå poängen med allmänna statliga direktiv som anger riktningen för det kommunala arbetet, liksom också poängen med kommunala direktiv för att leda arbetet på projektnivå. Jag kan även förstå behovet av detaljerade projektbeskrivningar och målformuleringar som underlag för resursför- delning. Men jag kan inte förstå varför de detaljer som jag citerat ovan ska behöva stå i avtalet mellan staten och Botkyrka kommun. Jag kan heller inte förstå varför handlingsplanen på områdesnivå (inte projektnivå) ska behöva fyllas med de detaljerade målformuleringar vi sett ovan i beskrivningen av kommunens ingripandemodeller. Kopplingen mellan nationella mål, kommunens ingripandemodeller och de genomförda projekten Kommer förändringsarbetet i Botkyrka kommun att bidra till förverkligandet av de övergripande mål regeringen formulerat för de lokala utvecklingsav- talen, nämligen att ”bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen som präglar storstä- dernas mest utsatta områden”? Eftersom målområ- dena har definierats centralt från regeringens sida, är denna fråga giltig för regeringen och inte för kommunerna. Kommunernas uppgift är att hålla sig inom den ram som definierats av regeringen, något de också lyckas med. Trots alla revideringar stäm- mer modellerna <strong>fortfarande</strong> med statens ”riktlinjer för lokala utvecklingsavtal” (se s. 9–10 för dessa riktlinjer). En annan fråga gäller huruvida kommunens ingripandemodeller, och de projekt dessa tar sig uttryck i, kan förverkliga de allmänna mål som kommunen själv formulerat. Det är oerhört svårt för mig att ge ett bestämt jakande eller nekande svar på denna fråga. Den information jag samlat, i form av upp- följningar, självutvärderingar samt forskarutvärde- ringar av enskilda projekt räcker inte för att göra en sådan bedömning. Frågan skulle vara mycket svårt att besvara även om vi hade tillgång till en mer full- ständig information. Det bästa är istället att vänta och se om projekten leder till de önskvärda resultaten. Utifrån det 31
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82:
eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84:
Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86:
vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88:
Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90:
ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?