Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dologiska svårigheter, bristande resurser osv. är det<br />
nästan omöjligt att komma fram till de ”verkliga<br />
resultaten”. Dessutom har utvärderare också ett<br />
egenintresse av att lyfta fram projektens positiva<br />
dimensioner, inte bara för att slippa ifrån obehag,<br />
utan också för att bevaka sin egen position inför<br />
nästa satsning.<br />
Politiker hinner inte alltid följa processen från pla-<br />
nering till genomförande. De hinner inte alltid gran-<br />
ska vilka metoder som använts för utvärderingen.<br />
De har inte möjlighet att förstå huruvida påstådda<br />
resultat stämmer med projektets ”verkliga resultat”.<br />
Politiker har inte kunskaper inom alla de områden<br />
som omfattas av projekten. Trots att politiker inom<br />
sina egna ansvarsområden är intresserade av att veta<br />
vilka projekt som lyckats och vilka som inte lyckats,<br />
bildar de gemensam front med tjänstemännen när<br />
projektens resultat presenteras utåt.<br />
PERMANENTNING<br />
Frågan om permanentning kastar sin skugga på pro-<br />
jekturvalet från första sekund. För att undvika allt<br />
det krångel som följer med att integrera nya verk-<br />
samheter i en befintlig budget söker förvaltning-<br />
arna finansiering i första hand för projekt som är<br />
”säkra” och ”bekanta”. De tar upp aktiviteter som<br />
prövats tidigare men som lämnats åt sidan på grund<br />
av finansieringssvårigheter. De utvidgar existerande<br />
aktiviteter till nya målgrupper eller helt enkelt finan-<br />
sierar ordinarie verksamheter med projektpengar.<br />
Trots detta finns det nya projekt som utmanar<br />
frågan om permanentning. Jag skriver ”utmanar”<br />
därför att permanentning av ett projekt inte stan-<br />
nar vid ett enkelt inlemmande av en ny verksamhet<br />
in i en etablerad ordinarie. Permanentning av ett<br />
projekt påverkar, ibland radikalt, ordinarie verk-<br />
samheters organisation, budget, resursfördelning,<br />
prioriteringar osv. Flera exempel på detta har iakt-<br />
tagits i olika diskussioner om permanentning:<br />
En första ”utmaning” är bekymren för framtida<br />
finansiering. Kommer ordinarie budget räcka till för<br />
den aktivitet som permanentas? Med extern finan-<br />
siering vill man gärna pröva nya saker, däremot inte<br />
med egna medel.<br />
En annan utmaning är paradoxen mellan att söka<br />
ytterliga resurser för projektet och dess permanent-<br />
ning. För att konkurrera med andra sökande ger<br />
varje enhet en positiv bild av sitt projekt. Men<br />
när tiden är mogen för permanentning förvandlas<br />
samma bild till sin motsats. Det har hänt i kom-<br />
munen att ett projekt bedömts vara fullkomligt<br />
nödvändigt när man sökt finansiering. Men när<br />
tiden kommit för permanentning har samma pro-<br />
jekt bedömts vara mindre värdefullt. Man ser också<br />
ibland en ovilja att permanenta projekt, just för att<br />
kunna använda dem i framtida ansökningar.<br />
Här skulle också kunna nämnas den motsägelse<br />
som i vissa fall finns mellan samverkan och per-<br />
manentning. Det gäller projekt med sammansatta<br />
syften som inte får plats i en enda fackförvaltning.<br />
Med nuvarande organisation i Botkyrka kommun,<br />
som bygger på vertikala fackförvaltningar där för-<br />
valtningarna är ägare till projekten, är det inte så<br />
lätt att bestämma var ett mångsidigt projekt ska pla-<br />
ceras. Det finns flera projekt för närvarande som<br />
har hamnat på kommunstyrelsekontoret därför att<br />
de på grund av sina sammansatta mål inte varit väl-<br />
komna i fackförvaltningarna.<br />
RESULTAT<br />
En tillfredställande resultatutvärdering av ett för-<br />
ändringsarbete kräver tillräcklig information om<br />
nuläget när förändringsarbetet startats, om resulta-<br />
tet när förändringsarbetet avslutades och om externa<br />
faktorer som påverkat förändringen. Givet de all-<br />
varliga brister som finns på dessa punkter, särskilt<br />
när det gäller informationen om externa påverkande<br />
faktorer, är vi tvungna att anpassa utvärderingen till<br />
existerande information.<br />
Den statistik som används i rapporten är hämtad<br />
från Fittjasatsningens uppföljningsrapporter, från<br />
Integrationsverkets nationella utvärdering om stor-<br />
stadssatsningens berörda områden, samt från polisen<br />
rörande olika slags brottslighet. Resultatutvärde-<br />
ringen begränsas till Fittja. De andra två kommun-<br />
delarna – Alby och Hallunda/Norsborg – startade<br />
sitt förändringsarbete först år 2000 och med så blyg-<br />
samma resurser att det inte kan förväntas ha lett till<br />
någon påtaglig förändring ännu.<br />
Arbete och sysselsättning. Inom tema arbete och sys-<br />
selsättning finns för Fittja följande mål för slutet<br />
125