Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

praktik som minskat de boendes förtroende för politiker. Statens detaljerade riktlinjer till kommunerna, liksom kraven på en detaljerad handlings- plan från dem motverkar ”boendedelaktighet”. Och inom kommunerna lämnar den hetsiga konkurren- sen om bidrag inget utrymme att involvera boende i ”såväl målformuleringar som i framtagande av åtgärdsplanen”. Bristande överensstämmelse mellan retorik och praktik har på den kommunala nivån gällt både resursfördelning och beslutsfattande. Man har lovat de boende att få delta i planering, genomförande och beslutsfattande. Men löftena har inte förverk- ligats, antingen på grund av ovilja att dela makten eller på grund av praktiska svårigheter. Att organi- sera delaktighet i praktiken är inte lika lätt som att tala om den i teorin. SVÅRIGHETER MED BETALD DELAKTIGHET Utöver de svårigheter som diskuterats ovan, och som i stort gäller de boendes betalda delaktighet, finns det också andra specifika svårigheterna för den betalda delaktigheten som härstammar från det faktum att de boende i en sådan delaktighet kon- kurrerar med de lokala tjänstemännen. Tjänstemännen kan exkludera de boende med hjälp av flera mekanismer eller omständigheter: tidigare tillgång till information, nätverksstöd, större kunskap i projektformulering, osv. I storstadssats- ningen i Botkyrka kommun har emellertid före- kommit två mekanismer som är särskilt påtagliga, nämligen marknadsföring och resultatmanipulering. Marknadsföring. Marknadsföring görs när man kon- kurrerar om finansiering. För att erhålla resurser målar man en överdrivet vacker bild av den framtid som kommer att förverkligas genom projekten. Den vackra bilden förstärks ibland genom en svartmå- lande nulägesbeskrivning. I projektformuleringen lyfter man också fram direktiven från regeringens riktlinjer – underifrånperspektiv, samverkan osv. – eller andra begrepp som har positiv klang i sam- manhanget – mångkulturellt, interkulturellt osv. Man använder ”kvasi-professionella” figurer som inte säger så mycket innehållmässigt, men som ger 124 en professionell inramning ägnad att övertyga, eller till och med skrämma, beslutsfattarna. Resultatmanipulering. Marknadsföring ökar de sökan- des chans att få resurser beviljade, men samtidigt ökar förväntningarna på resultatet som måste mot- svara den vackra bild man målat. När det visar sig omöjligt att leva upp till den sminkade bilden, då tar man sannolikt sin tillflykt till resultatmanipulering. Om marknadsföring är ett verktyg för att garantera de pengar som för stunden står på spel så är resultatmanipulering ett verktyg för att garantera kommande vinster. Resultatmanipuleringen utförs med olika metoder. En metod är att i resultatpresentationen inte flagga lika högt som man gjorde under marknadsfö- ringen. En annan metod är att rensa bort den information som förminskar projektets skönhet. Den tredje metoden går ut på att lyfta fram positiv information, samtidigt som man håller tyst om eller ligger lågt med information som motverkar det intryck man vill ge. Den fjärde metoden handlar om att man pendlar mellan två eller flera mål och i pre- sentationen väljer ut det mål man lyckats bäst med. Den femte metoden slutligen, innebär att man helt enkelt använder olika flaggor i olika sammanhang. Integrationsindustrin. De exkluderande mekanismer som studien pekar på förvandlar projektens admi- nistration till en ”integrationsindustri” där tjänste- män arbetar för de boende istället för med de boende. Denna industri är visserligen inte helt utan positiva resultat. Det är inte heller ett förlopp helt stängt för utomstående. Man borde dock kunna öppna indu- strin ännu mer. Den risk det innebär att ta in nya aktörer är mindre än den risk man löper genom att vidmakthålla ett slutet system. Politikers och utvärderares granskande roll. Marknads- föring och resultatmanipulering förmedlar skeva bilder av projekten och deras resultat. Frågan upp- står: Kan politiker och utvärderare bidra till att skapa en mer realistisk bild? Mitt svar på denna fråga är ja, om än med vissa begränsningar. Utvärderare har inte alltid underlag för att bevisa avvikelser. På grund av arbetsorganisation, meto-
dologiska svårigheter, bristande resurser osv. är det nästan omöjligt att komma fram till de ”verkliga resultaten”. Dessutom har utvärderare också ett egenintresse av att lyfta fram projektens positiva dimensioner, inte bara för att slippa ifrån obehag, utan också för att bevaka sin egen position inför nästa satsning. Politiker hinner inte alltid följa processen från planering till genomförande. De hinner inte alltid gran- ska vilka metoder som använts för utvärderingen. De har inte möjlighet att förstå huruvida påstådda resultat stämmer med projektets ”verkliga resultat”. Politiker har inte kunskaper inom alla de områden som omfattas av projekten. Trots att politiker inom sina egna ansvarsområden är intresserade av att veta vilka projekt som lyckats och vilka som inte lyckats, bildar de gemensam front med tjänstemännen när projektens resultat presenteras utåt. PERMANENTNING Frågan om permanentning kastar sin skugga på pro- jekturvalet från första sekund. För att undvika allt det krångel som följer med att integrera nya verksamheter i en befintlig budget söker förvaltning- arna finansiering i första hand för projekt som är ”säkra” och ”bekanta”. De tar upp aktiviteter som prövats tidigare men som lämnats åt sidan på grund av finansieringssvårigheter. De utvidgar existerande aktiviteter till nya målgrupper eller helt enkelt finan- sierar ordinarie verksamheter med projektpengar. Trots detta finns det nya projekt som utmanar frågan om permanentning. Jag skriver ”utmanar” därför att permanentning av ett projekt inte stan- nar vid ett enkelt inlemmande av en ny verksamhet in i en etablerad ordinarie. Permanentning av ett projekt påverkar, ibland radikalt, ordinarie verk- samheters organisation, budget, resursfördelning, prioriteringar osv. Flera exempel på detta har iakt- tagits i olika diskussioner om permanentning: En första ”utmaning” är bekymren för framtida finansiering. Kommer ordinarie budget räcka till för den aktivitet som permanentas? Med extern finansiering vill man gärna pröva nya saker, däremot inte med egna medel. En annan utmaning är paradoxen mellan att söka ytterliga resurser för projektet och dess permanentning. För att konkurrera med andra sökande ger varje enhet en positiv bild av sitt projekt. Men när tiden är mogen för permanentning förvandlas samma bild till sin motsats. Det har hänt i kom- munen att ett projekt bedömts vara fullkomligt nödvändigt när man sökt finansiering. Men när tiden kommit för permanentning har samma projekt bedömts vara mindre värdefullt. Man ser också ibland en ovilja att permanenta projekt, just för att kunna använda dem i framtida ansökningar. Här skulle också kunna nämnas den motsägelse som i vissa fall finns mellan samverkan och permanentning. Det gäller projekt med sammansatta syften som inte får plats i en enda fackförvaltning. Med nuvarande organisation i Botkyrka kommun, som bygger på vertikala fackförvaltningar där för- valtningarna är ägare till projekten, är det inte så lätt att bestämma var ett mångsidigt projekt ska pla- ceras. Det finns flera projekt för närvarande som har hamnat på kommunstyrelsekontoret därför att de på grund av sina sammansatta mål inte varit väl- komna i fackförvaltningarna. RESULTAT En tillfredställande resultatutvärdering av ett för- ändringsarbete kräver tillräcklig information om nuläget när förändringsarbetet startats, om resultatet när förändringsarbetet avslutades och om externa faktorer som påverkat förändringen. Givet de all- varliga brister som finns på dessa punkter, särskilt när det gäller informationen om externa påverkande faktorer, är vi tvungna att anpassa utvärderingen till existerande information. Den statistik som används i rapporten är hämtad från Fittjasatsningens uppföljningsrapporter, från Integrationsverkets nationella utvärdering om stor- stadssatsningens berörda områden, samt från polisen rörande olika slags brottslighet. Resultatutvärde- ringen begränsas till Fittja. De andra två kommun- delarna – Alby och Hallunda/Norsborg – startade sitt förändringsarbete först år 2000 och med så blyg- samma resurser att det inte kan förväntas ha lett till någon påtaglig förändring ännu. Arbete och sysselsättning. Inom tema arbete och sys- selsättning finns för Fittja följande mål för slutet 125
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60:
tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62:
svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64:
Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66:
för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68:
lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70:
andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72:
kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123: dessa områden än i andra. Utöver
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?