Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

ningen har uppfyllt sitt mål eller inte. Om trenden fortsätter som tidigare är prognosen positiv. Det finns information som tyder på att den positiva utvecklingen fortsatt även efter 1999. Enligt uppföljningsrapport 8, som bygger på statistik från arbetsförmedlingen har arbetslösheten minskat från 8% år 1998 till 7,7% år 1999 och 5,7% år 2000. Enligt statistiken från projektet Arbetskraft Fittja, som var huvudprojekt inom tema arbete och sys- selsättning 19 , fick projektet ut 554 arbetssökande i arbete under år 1998. Den siffran ökade till 705 personer år 1999 (27% ökning) 20 och till 917 personer år 2000 (31% ökning) (se Fittjasatsningens uppfölj- ningsrapport 6, s. 10). En jämförelse mellan antalet arbetssökande som fått arbete genom Arbetskraft Fittja (2 176 personer på tre år; det vill säga ungefär hälften av Fittjas befolkning över 18 år) och de siffror över ökningen av förvärvsintensiteten som presenterats ovan, pekar på de svårigheter som finns för arbetssökande samt för arbetsmarknadsprojekt i invandrartäta områden. Det är uppenbart att projektet förmedlar ett stort antal arbetssökande till tillfälliga arbeten, men också att en betydande del av dessa personer snart är till- baka, för att igen stå i kö som nya arbetssökande. Med projektledarens egna ord: ”Det första målet ’75% skall gå till arbete, prak- tik eller utbildning’ 21 är svårt att mäta då antalet arbetssökande i projektet varierar dagli- gen. Nya personer anmäler sig arbetslösa och andra aktualiseras av olika anledningar. Några erhåller arbete efter både en arbetsmarknads- utbildning och arbetspraktik. Många avaktu- aliserade kommer också och anmäler sig på nytt som arbetssökande efter en tids arbete eller annan frånvaro.” (Fittjasatsningens uppfölj- ningsrapport 3) Det skulle vara orättvist om vi inte nämnde det försök som har gått ut på att ordna praktikplatser för arbetssökande i Botkyrka. Enligt Arbetskraft Fittjas självutvärdering (i Fittjasatsningens uppföljnings- rapport 3) fanns det, under mars 2000, 55, 18, res- pektive 13 praktikplatser i Fittja, Hallunda/Norsborg och Alby. Den högsta siffran bland de andra 24 kom- 108 mundelarna inom storstadssatsningen tillhörde Rin- keby som hade endast 11 praktikplatser. För utvärderingen av mål nummer två, presen- terade Fittjasatsningen andelen familjer som fått socialbidrag under året. Enligt senaste uppföljnings- rapport (Nr 8) har andelen familjer med socialbidrag minskat från 30% år 1998 till 27,7% år 1999. Också här saknas, på grund av eftersläpningen i scb:s statistik, underlag för år 2000 för att bedöma Fittjasatsningens måluppfyllelse. Givet den definition man valt är det dock osannolikt att satsningen kommer att uppnå sitt mål (20%) inom den angivna tidsramen (år 2000). Fittjasatsningen presenterar också annan statistik, från kommunens socialförvaltning, som verkar mer lovande än den första. Enligt denna har antalet för- sörjningsstödstagande hushåll (18 år och över) minskat från 648 fall (sista tertial år 1998) till 462 fall (sista tertial år 2000). Det stämmer också med den statistik som presenteras i Integrationsverkets delrapport. Enligt verkets rapport har andelen långva- riga socialbidragstagare inom ålderskategorin 18–64 i Fittja minskat från 11,1% år 1998 till 7% år 2000. I Fittjasatsningens uppföljningsrapporter saknas underlag för utvärdering av det tredje målet. Enligt Integrationsverkets delrapport (s. 58) har Fittja haft den snabbaste minskningen av andelen fattiga bland de 24 kommundelar som ingår i storstadssatsningen. Med fattig menar rapporten ”personer som har en disponibel inkomst som är mindre än eller lika med socialbidragsnormen”. Mätt med detta mått har fattigdomen i Fittja minskat från 38,3% (högsta siffran bland de 24 kommundelarna) till 33,6%. Genom- snittet för samtliga 24 kommundelar har minskat från 22,3% till 21%. För hela Stockholms arbets- marknadsregion har siffran sjunkit från 9,2% till 8,3% och för hela Sverige från 8,5% till 7,5%. Oavsett om man uppnått de egna målen eller inte, ser man en positiv utveckling i Fittja mätt med alla tre måtten. Men är utvecklingen också ett resultat av satsningen? Det är mycket svårt att besvara denna fråga med hjälp av tillgänglig information. Det finns dock ett antal tecken på att den positiva utvecklingen åtminstone delvis har sin förklaring i de senaste årens högkonjunktur. Ett bevis är att den positiva utvecklingen i Fittja inleddes innan Fittja-
satsningen drogs igång i slutet av 1998. Till exempel har, enligt Integrationsverkets delrapport, förvärvs- intensiteten i ålderskategorin 20–64 i Fittja ökat från 40,4% år 1997 till 41,9% år 1998 (s. 18). Under samma period har, enligt samma källa, fattigdomen minskat från 39,3% år 1997 till 38,3% år 1998 (s. 58). De långvariga socialbidragstagarna inom ålderska- tegorin 18–64, slutligen, har minskat från 11,3% år 1997 till 11,1% år 1998. Ett annat bevis är att samma trend syns också i andra kommundelar som har inte haft motsvarande satsning som Fittja. Om vi begränsar oss till kommundelar i Botkyrka kommun, har förvärvsinten- siteten i Alby ökat ännu mer än den i Fittja: från 53,7% år 1998 till 57,3% år 1999. De långvariga socialbidragstagarna har minskat från 6,9% år 1998 till 3,4% år 2000. Fattigdomen har minskat från 26,6% år 1998 till 23,9% år 1999. I Hallunda/Norsborg låg förvärvsintensiteten år 1998 på nästan samma nivå som år 1999 (63,1% res- pektive 63%). De långvariga socialbidragstagarna minskade från 4,6% år 1998 till 3,4% år 2000. Ande- len fattiga minskade från 20,8% år 1998 till 18,6% år 1999. Till skillnad från Fittja fick dessa två kommundelar inga extra resurser under åren 1998–1999. Även i Storvreten, en annan invandrartät kommun- del i Botkyrka, som inte ens ingick i storstadssatsningen, har förvärvsintensiteten ökat från 65% år 1998 till 67,5% år 1999. Ett starkare bevis är att trenden med få undantag, enligt delrapporten, syns i alla de 24 kommundelar som ingick i storstadssatsningen, trots att det var endast Fittja, Hjällbo (i Göteborg) och Rosengård (i Malmö) som i egenskap av nationella exempel fick resurser åren 1998–1999. Samma trend syns också när det gäller förvärvsintensiteten i andra invand- rartäta kommundelar som inte ingår i storstadssatsningen (se Integrationsverket 2001:18, 27, 58). Fittjasatsningens uppföljningsrapporter ger själva ett utrymme för högkonjunkturens betydelse för positiva utvecklingen. Följande förklaring har upp- repats i flera uppföljningsrapporter och jag citerar här från nummer 7: ”Sammanfattningsvis kan vi se att de uppnådda resultaten av satsningen i förhållande till den övergipande ambitionen ’senast år 2000 ska vi tillsammans ha vänt de negativa trender som hindrar Fittja från att vara ett attraktivt bostads- område och dess invånare i sin strävan till själv- ständigt liv’, är på väg att bryta de negativa trenderna. /…/ Men det är också viktigt att i det här sammanhanget peka på att det finns en högkonjunktur och bostadsbrist i samhället. Därför är det svårt att utläsa vilka effekter sats- ningens aktiviteter har inneburit i förhållande till omvärldens förändringar.” (s. 1) Utbildning och svenska språket Fittjasatsningen har sammanfattat projekten inom förskolor och skolor under rubriken svenska språket. Eftersom ett antal av projekten gäller allmän utbildning, snarare än bara svenska språket, har jag valt att presentera resultaten under rubriken ”utbildning och svenska språket”. Följande operationaliserade mål formulerades av satsningen för projekten inom förskolor och skolor: 1. Alla barn som börjar skolan och har deltagit i förskolan minst två år skall ha uppnått ”mellan- nivå” i svenska som andra språk vid skolstart 2002-06-30. 2. Alla barn som lämnar grundskolan och har stude- rat minst fem år i Fittjas skolor skall ha godkända betyg 2002-06-30. 3. Alla elever som tillhör skolor i Fittja väljer att stu- dera i Fittja 2002-06-30. På grund av bristande underlag har Fittjasatsningen inte kunnat redovisa något resultat för det första målet. Istället har man redovisat resultatet av en bedömning gjord på 44 barn i Ängsskolans förskole- klasser med hjälp av en mätmetod utarbetad av skolans egen personal: sol (Språkförståelse, Ord- kunskap, Läskunskap). Metoden bedömer barnens kunskaper i svenska som andraspråk utifrån 1) språk- förståelse, 2) ordkunskap och meningsbyggnad, samt 3) läskunskap och skrivförmåga. Resultaten visar att under september 1999 hade 50% av de testade barnen uppnått någon av de högsta nivåerna i testet, medan motsvarande siffra för våren 2001 var 97,8%. 109
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107: Resultat En tillfredställande resu
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?