09.09.2013 Views

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

”Hur värderar man kunskap? Vilka erfarenheter<br />

eller kunskaper är man beredd att betala för?<br />

Utbildning värderas alltid högst, trots att det kan<br />

vara andra kvalifikationer som är mest använd-<br />

bara …” (2002:23)<br />

Bristande överensstämmelse<br />

mellan retorik och praktik<br />

Jag ska börja diskussionen om bristande överens-<br />

stämmelse mellan retorik och praktik med att upp-<br />

repa ett stycke jag redan citerat ovan:<br />

”… vi politiker både vill och kan släppa ifrån oss<br />

makt till de boende, och det råder en bred samsyn<br />

kring att det behöver också de kommunala tjäns-<br />

temännen göra. Jag vet att vi har massor med<br />

ambitiösa tjänstemän runt om i kommundelarna<br />

som känner trycket att så fort som möjligt åstad-<br />

komma resultat, men demokrati och inflytande<br />

är en känslig process som måste få ta tid. Alla<br />

erfarenheter hittills pekar mot att resultatet blir<br />

bättre om vi skyndar långsamt.” (Messing 2000,<br />

Sommarbrev till kommunerna)<br />

”Vi politiker både vill och kan släppa ifrån oss makt<br />

till de boende” – men inträffar det i praktiken? Kul-<br />

turdepartementets egna riktlinjer för lokala utveck-<br />

lingsavtal liksom också de arbetsmetoder som valts<br />

för de lokala utvecklingsavtalen innebär att frågan<br />

i praktiken måste besvaras med nej. I riktlinjerna<br />

ger regeringen detaljerade direktiv om var och hur<br />

pengarna ska användas.<br />

”De lokala avtalen ska syfta till att förbättra sys-<br />

selsättning och arbetskraftdeltagande i de utsatta<br />

kommundelarna. Av avtalen ska framgå hur sta-<br />

tens ekonomiska stöd avses användas och vilka<br />

insatser respektive kommun ska genomföra i<br />

samverkan med andra aktörer. Detta i syfte<br />

att främja utvecklingen mot de långsiktiga och<br />

övergripande mål samt målområden som angi-<br />

vits ovan. I utvecklingsavtalen ska vidare finnas<br />

lokalt framtagna mål och en åtgärdsplan. De<br />

lokala målen ska kopplas till de ovan angivna<br />

målen för storstadspolitiken. Vidare ska en redo-<br />

visning finnas av de insatser som görs av statliga<br />

myndigheter i anslutning till de verksamheter<br />

som avtalen avser. De boende i de aktuella kom-<br />

mundelarna ska engageras i såväl målformule-<br />

ringen som i framtagande av åtgärdsplanen. I<br />

avtalen ska också finnas en redovisning av hur<br />

kommunen kommer att kvalitetssäkra den verk-<br />

samhet som avtalet avser vad gäller uppföljning,<br />

utvärdering och erfarenhetsspridning …”<br />

Vad händer då om kommunen själv, exempelvis efter<br />

påtryckning från boende ”engagerade i såväl målfor-<br />

muleringen som i framtagande av åtgärdsplanen”, väljer<br />

att satsa på ett annat område än det som valts ut av<br />

regeringen? Eller vad händer om kommunen själv,<br />

exempelvis efter påtryckning från boende ”enga-<br />

gerade i såväl målformuleringen som i framtagande av<br />

åtgärdsplanen”, väljer att arbeta på ett annat sätt än<br />

som specificerats i avtalen mellan kommunen och<br />

staten, men kommer fram till ett bättre resultat?<br />

Bortsett från de detaljerade riktlinjerna så under-<br />

lättar inte heller de valda arbetsmetoderna boende-<br />

delaktighet i ”såväl målformulering som i framtagande<br />

av åtgärdsplan”. Jag har redan diskuterat det faktum<br />

att signalerna alltid kommer bara några månader<br />

innan regeringen fattar beslut om en speciell sats-<br />

ning. Under denna tid hinner man, i kommunerna,<br />

bara med att samla in de projekt som redan formule-<br />

rats och skicka till regeringen. Man hinner inte enga-<br />

gera boende i ”såväl målformulering som i framtagande<br />

av åtgärdsplan”. Det gör man inte heller under de fyra<br />

år – politikens mandatperiod – som vanligtvis utgör<br />

den maximala längden för en enskild satsning.<br />

Den bristande överensstämmelsen mellan retorik<br />

och praktik är lika stark på kommunal som på natio-<br />

nell nivå. När Fittjasatsningen sattes igång gjorde<br />

begreppen ”underifrånperspektiv”, ”boendedelak-<br />

tighet” och några till, insteg på bred front i alla<br />

dokument, projektansökningar, möten osv. Men<br />

likväl gick 25 miljoner av de första 40 miljonerna<br />

direkt till traditionella projekt inom de kommunala<br />

förvaltningarna. Jag har redan diskuterat de organi-<br />

satoriska orsakerna bakom denna resursfördelning<br />

(s. 56–60) och behöver därför inte upprepa mig här.<br />

Efter heta diskussioner om detta beslut mellan<br />

Fittjasatsningens projektledare och de kommunala<br />

förvaltningarna samt därtill upprepade diskussioner<br />

91

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!