Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Permanentning Jag har tidigare pekat på det faktum att frågan om permanentning kastar sin skugga på projekturvalet från första sekunden. För att undvika eventuellt krångel i framtiden prioriterar förvaltningarna projekt som känns säkra och bekanta. De tar upp aktiviteter som prövats tidigare men som lämnats åt sidan på grund av finansieringssvårigheter. De utvidgar existerande aktiviteter till nya målgrupper eller finansierar helt enkelt ordinarie verksamheter med projektpengar. Om än dessa aktiviteter inte är de bästa, så är de åtminstone de tryggaste. Varför ska man ta risker med ett obekant projekt som ännu inte visat sig stå emot tidens tand? Men, och detta är min poäng, med bekanta projekt kommer man inte fram till nya frågor, den möjligheten öppnar sig bara då man ger sig i kast med det obekanta. Ur denna synvinkel fungerar kravet på permanentning som en indirekt broms för ”nytänkande”. Trots detta finns det nya projekt som utmanar. Jag skriver ”utmanar” därför att permanentningen av ett projekt innebär mer än ett enkelt inlemmande av en ny verksamhet i en gammal etablerad. Nytill- skottet påverkar, ibland radikalt, ordinarie verk- samheters organisation, budget, resursfördelning, prioriteringar osv. Med nuvarande sätt att utvärdera projekten är det dessutom inte alltid lätt att bedöma vilka av projekten som faktiskt varit framgångsrika. Det finns också ofta intressekonflikter med i bedöm- ningen av ett projekt och dess permanentning. Per- soner som arbetar i projekten har intresse av att de permanentas. Personer som riskerar att drabbas av omorganiseringar och omprioriteringar däremot, har intresse av att motverka permanentningen. 104 Dessa var de utmaningar jag iakttagit i olika diskussioner om permanentning eller funnit i olika dokument. Det finns säkert ytterligare andra, som jag inte uppmärksammat. Bekymmer vad gäller framtida finansiering Bekymmer rörande framtida finansiering är säkert den viktigaste faktorn när det gäller att skapa skepti- cism mot permanentning av ett projekt. Med pengar från andra källor vill man gärna pröva nya saker, men inte med sin egen budget. Jag har tidigare skri- vit om kvinnorådgivningens matservering som lades ner efter flera års projektfinansiering, med argu- mentet från projektledarens sida att: ”om projektet har varit framgångsrikt, varför har inte projektä- garen permanentat projektet efter flera år finansiering med projektpengar? Om projektet inte har varit framgångsrikt varför ska man då alls finansiera projektet”. I sin utvärdering av projektet ”skolmorfar” i Alby skriver Patric Sahlén: ”När jag frågade rektorerna om de hade några tankar på att permanenta tjänsten som skolmorfar hade så var det samstämmiga svaret att man med nuvarande budget inte skulle göra det. En rektor sa att om det fanns utrymme i hennes budget skulle hon välja att anställa ytterligare en pedagog istället för att använda pengarna till en skolmorfar. /…/ Eftersom projektet från början inte var tänkt att belasta skolornas budget har
skolorna inte någon strategi för att driva projektet vidare oavsett hur det faller ut. Blir skol- morfäderna arbetslösa då deras löner inte längre betalas genom arbetsförmedlingen? ” (2002:17) Bekymren kring framtida finansiering inskränkte sig inte bara till projekt som bedömdes vara mindre nödvändiga (till exempel skolmorfar) eller projekt som aldrig hann utvecklas till fullo (till exempel Vy 2001). Samma bekymmer drabbade också projekt som av alla relevanta aktörer bedömdes vara oerhört nödvändiga för kommunen. Det förekommer fortfarande diskussioner om hur Ungdomens hus ska finansieras i framtiden (se Bringlöv 2002:30–31). Man talar även om faran att frågan om framtida finansiering ska minska ett initialt mycket ambitiöst mål (till exempel förebyggande arbete eller sociali- seringsarbete för ungdomar) och reducera projektet till en mer trivial ”underhållning” för ungdomar. Motsättningen mellan resursansökande och permanentning En annan utmaning är den motsättning som finns mellan att söka ytterligare resurser för ett projekt och att permanenta detsamma. För att konkurrera med andra sökande och vinna resurser försöker varje enhet ge en positiv bild av sitt projekt. Men samma bild förvandlas till sin motsats när tiden är mogen för permanentning. En sådan paradox uppstod i projektet Fittja arena som var ett samarbetsprojekt mellan Arbetskraft Fittja och Fittja bro. Följande bild ges av projektet Fittja arena i Fittja bros ansökan för år 2001, som inom sig rymmer en plan för att ”för att integrera Fittja arena inom den ordinarie verksamhet”: ”Verksamheten har visat ett bra kvalitativt och kvantitativt resultat. Fittja arenas program och metod ska fortsätta att stå till förfogande för den ordinarie socialtjänstens verksamhet även under år 2002, när Fittja arena inte längre bedrivs i form av projekt. Tanken är att anställa Fittja arenas personal inom den ordinarie verksamheten för att ha tillgång deras erfarenhet och kompetens. Personalen ska fortsätta att jobba i grupp med socialtjänsten och arbetsförmedling- ens klienter. Projektledningen ska skapa förut- sättningar under år 2001 för att i början av 2002 slussa personalen till olika enheter inom social- förvaltningens ordinarie verksamheter. Fittja arena har även erfarenhet av att arbeta med ungdomar och muslimska kvinnor med särskilda behov. Socialförvaltningens ungdoms- verksamhet, ungdomspoolen, Fittja bros kvinno- verksamhet, kvinnorådgivningen, har remitterat klienter till Fittja arena. Samtidigt har arbets- Med bekanta projekt kommer man inte fram till nya frågor, den möjligheten öppnar sig bara då man ger sig i kast med det obekanta. marknadsförvaltningen i abc-huset, som riktar sin verksamhet till kvinnliga muslimska deltagare visat intresse för Fittja arenas uppdrag, program, metod och tjänster. Fittja arenas personal kan således under 2002 anställas av olika enheter. Fittja arenas program och metod kan då alltid stå till socialtjänstens, arbetsförmedlingens och ams:s förfogande. En plan har utarbetats med integrering av personalen till den ordinarie verksamheten och utbyte av kunskap mellan enheternas personal. För att genomföra planen ska förutsättningar skapas under 2001 för att a) anställa Fittja arenas personal i januari 2002 inom socialförvaltningens olika enheter, b) försäkra och vidareutveckla kompetensen genom vanlig utbildning inom socialtjänsten och arbetsmarknad samt genom utbyte av erfarenheter och kunskap mellan Fittja arenas, socialtjänstens och arbetsförmedlingens personal.” (00-11-17) Fittja arena var, som nämnts tidigare, också ett projekt som vid flera tillfällen torgfördes av pro- jektägarna som ett bra exempel på ”underifrån- perspektiv”. Båda de personer som var anställda i projektet (en projektledare och en aktivitetsledare, bägge invandrare) hade själva varit långtidsarbets- lösa innan projektet startades. Projektet initierades 105
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103: på politikernas bristande möjligh
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?