Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

och remittering till beslutsfattande organ. I Fittja hade före storstadssatsningens tid arbetsgrupperna under Fittjasatsningens projektledare, nästan samma uppgifter. Förutom aktivitetsområden hade man där också speciella grupper för kvinnor och ungdomar. Områdesgruppernas kontakt med lokalbefolkningen berikades påtagligt genom föreningsrådens representation i själva grupperna och/eller arbetsgrupperna. Föreningsråden var aktiva i två kommundelar: Fittja och Hallunda/Norsborg. Alla föreningar i områdena var inte medlemmar i föreningsråden. Alla boende i områdena var heller inte medlemmar i lokala föreningar. Inrättandet av boenderåd var en åtgärd för att nå de personer som står utanför föreningarna. I Hallunda/Norsborg spe- lade boenderådet en betydande roll i mobiliserings- arbetet. I Alby fanns inget boenderåd, däremot en grupp eldsjälar bestående av boende och tjänstemän som utförde ungefär samma uppgifter. Också i Fittja satsade man mycket tid på att bilda ett boenderåd (Fittjarådet), men lyckades inte. Entusiasmen från lokalbefolkningen har inte varit översvallande, men försöken fortsätter. Medborgarkontoren, som vuxit från <strong>små</strong> servi- cestugor till att bli en egen förvaltning inom den kommunala administrationen, har den lokala för- ankringen som ett av sina viktigaste målområden. Kontoren syftar bland annat till att: w ”ge medborgarna möjlighet att ta ett ökat ansvar över den lokala utvecklingen, w ge medborgarna bättre förutsättningar att själv medverka i åtgärder, individuellt eller i grupper, w ge medborgarna möjlighet att träffa sina politiker kontinuerligt, w med modern it ge medborgarna möjlighet till insyn och delaktighet innan beslut fattas samt att kunna följa ett ärendes gång, w med modern it ge medborgarna möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas, w stödja och serva föreningar och andra grupper som verkar för områdets bästa, w ge utrymme och stimulans till nya arbetssätt och problemlösning i det lokala utvecklingsarbetet.” (Projektbeskrivning, Demokraticentrum i servi- cestugorna) 76 I alla tre kommundelarna finns idag medbor- garkontor som informerar lokalbefolkningen om kommunala och statliga ärenden, guidar dem till institutioner som kan svara på deras frågor, hjälper dem i administrativa frågor, förmedlar medborgar- nas behov till kommunala och statliga organisatio- ner och organiserar olika plattformar för direkta diskussioner mellan politiker, tjänstemän och lokal- befolkning. I medborgarkontoren arbetar flersprå- kig personal. Samma sorts uppgifter har också områdesutveck- larna, som har en nyckelroll i områdesgruppernas rullande arbete. Som tidigare nämnts ligger i deras arbetsuppgifter: w ”att särskilt fokusera arbetet på de boendes engagemang, framför allt vad gäller verksamhet som inte normalt hanteras i de offentliga organisatio- nerna, w att särskilt stödja verksamhet utanför den kommunala processen som t.ex. föreningsliv (i samråd med kultur/fritid), hyresgäst- köpmannaföretag osv., w att dokumentera områdesgruppens arbete för dialog med de boende och för kommunikation ”inåt/uppåt” i den kommunala organisationen.” (Områdesutveckling, utvecklingsavtal och dialog 1999-09-20 reviderad 2000-08-24) Stormöten var en annan kanal för demokratiserings- arbete. Stormöten under olika namn fanns i alla tre områdena, men var särskilt vanliga i Fittja. I Fittja hade man stormöte var tredje månad med 100–300 deltagare. Med motiveringen att lägre utbildade kvinnor inte kommer till tals i mäns närvaro organiserade man i en senare fas också speciella möten för kvinnor. Stormötena användes för två syften, dels för att sprida information, dels för att uppmuntra deltagarna att delta i diskussionerna om områdenas behov, om vilka frågor som skulle prioriteras och vilka åtgärder som skulle genomföras. I Fittja bru- kade också deltagarna bjudas på mat i samband med stormötena. Innan Fittjasatsningen inlemmades i storstadssatsningen fanns också varje vecka ett ”öppet hus” med kaffe och bullar i projektets lokaler, dit lokalbe-
folkningen inbjöds komma för att informera sig om resursfördelning, samt projektens arbete och resultat. Genom det öppna huset försökte man också inhämta information om lokalbefolkningens behov och synpunkter på aktiviteterna. I Alby fanns ett speciellt projekt, Albydialogen, tänkt som en plattform för dialog mellan lokalbe- folkning, tjänstemän och politiker. Projektet, startat med andra resurser redan 1995, organiserade före- läsningar, diskussionskväller och fester. Albydialo- gen hade särskild inriktning mot områdets barn och ungdomar. Två kommundelar (Alby och Hallunda/Norsborg) startade egna webbplatser på Internet. På dessa pre- senterades områdets aktiviteter, samt frågor om resursfördelning, arbetsorganisation, resultat osv. Genom webbplatserna uppmuntrades lokalbefolkningen att komma med synpunkter och förslag och att själva delta i arbetet. Alla tre kommundelarna hade sina egna nyhets- bulletiner, med information och uppmuntran till delaktighet. I Fittja publicerades ”Fittjabladet”, i Alby ”Information Alby” och ”WayOut” och i Hallunda/Norsborg ”På gång”. Till Fittjasatsningen anställdes från början en sär- skild informatör. Efter infasningen av Fittjasats- ningen i storstadssatsningen anställdes en journalist som informatör för alla tre kommundelarna. I upp- giften för båda befattningarna ingick, bland annat, informationsspridning till lokalbefolkningen. Januari 2000 anställdes två personer som pro- cessarbetare i Fittjasatsningen. En av de viktigaste uppgifterna för dessa personer var att ha kontakt med lokalbefolkningen på olika nivåer, utreda deras behov och uppfattningar om aktuella åtgärder som skulle genomföras samt uppmuntra dem att delta i och påverka aktiviteterna. Processarbetarna bildade också olika forum för diskussioner mellan boende, tjänstemän, politiker och företagare. Erfarenheterna från dessa kontinuerliga kontakter med lokalbefolkningen spreds till inblandade aktörer både muntligt och genom protokoll och rapporter. I projektledningen förekom diskussioner om att befolkningen i områdena består av lågutbildade med svaga språkkunskaper. Sådana grupper, konstate- rade man, är inte vana vid de skriftliga kommunika- tionsformer som är så förhärskande i Sverige. Man hävdade vidare att en del av de boende i områdena kommer från länder med ingen eller kort erfaren- het av demokrati och därför har bristande kunska- per om hur demokrati och delaktighet fungerar i Sverige. För att övervinna dessa möjliga svårigheter prö- vade man ytterligare andra kanaler och metoder för informationsspridning. Några projekt – till exem- pel förskoleprojekt – försökte locka relevanta grupper till delaktighet genom personliga samtal. Några arbetsgrupper och föreningar använde dörrknack- ningsmetoden för att mobilisera folk inför olika möten och aktiviteter. Även processledaren knack- ade dörr och ordförande i föreningsrådet i Fittja gick ännu längre och bjöd in de boende till stormöten genom att gå runt i området med megafon i hand. För att sprida kunskap om demokrati och delaktighet i Sverige organiserade man två projekt i Fittja: Vardagsmakt och Pilotutbildning för föränd- ringsagenter. Vi har sett i beskrivningen av åtgärds- planerna att delaktighet och medborgarinflytande inte bara utgör ett verktyg för förändringsarbete utan även är ett viktigt mål för satsningen. Det första projektet, som planerades och genomfördes i samarbete med Verdandi, syftade till att: w ”med Verdandis metoder utbilda 150 ’demokrati- utbildare’ med olika kulturell och etnisk bakgrund i samverkan med samverkande organisa- tioner, w bedriva uppsökande verksamhet i Fittja bostads- område med stöd av Verdandis metoder för att rekrytera 150 deltagare till utbildning, w i en förlängning rekrytera nya deltagare till en medvetandegörande verksamhet i Verdandi, w därmed skapa intresse och möjligheter så att fler kan delta i ett befintligt eller nytt folkrörelse- arbete och därigenom mobilisera människor till ett ökat engagemang för lokalt politiskt infly- tande och övriga demokratiska samhällskrafter.” (Fittjasatsningens uppföljningsrapport 3) Projektet Pilotutbildning för förändringsagenter som genomfördes med hjälp av en konsultfirma syftade till att: 77
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?