Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

från regeringen att man ska permanenta de projekt som har lyckats. Om det har lyckats, varför har då socialförvaltningen inte permanentat projektet?” Jag har aldrig hört någon inblandad tjänsteman eller politiker säga att projektet var misslyckat. Jag har heller aldrig hört någon tjänsteman eller politiker som inte känt något slags sympati för kvinnorna och deras engagemang. Min bedömning är att projektet hamnade mellan två stolar. Det passade inte in i den existerande projektbilden bland tjänstemän. Det blev ett offer för revirtänkande och maktkamp. Inte heller socialnämndens ordförande, som i ord hade givit projektet sitt stöd, lyckades i handling rädda det. Annick Sjögren sa om nedläggningen: ”De skar ner den levande delen av kroppen och nu försöker de rädda de döende delarna.” En annan projektidé som uppmärksammades under vardagliga diskussioner, men som inte väckte något intresse hos beslutsfattare var det turkiska badet. Idéen om ett ”turkiskt hammam” kom från en tjänsteman på kvinnorådgivningen, samma person som hade initierat restaurangen. Tjänstemannen fick idéen från några turkiska kvinnor i Fittja samt från att själv ha besökt olika hammam i Turkiet. Hon hade tänkt bygga ett bad som skulle kombinera turkisk hammam med finsk bastu. Omkring badet skulle finnas en del hantverksverkstäder som skulle kunna ge arbete till rätt många kvinnor. Hamma- met skulle också kunna vara en lokal för fritid och nöje som lockade folk från andra delar av Stock- holm, Sverige och även från andra länder. Initiativ- tagaren sökte pengar från Fittjasatsningen och även från myndigheter i Turkiet, men båda vägarna miss- lyckades. Under mina intervjuer med potentiella aktörer för projektet frågade jag: ”Varför tog man inte idéen på allvar?” Svaren var ofta: ”Jag kan tänka mig att det skulle vara intressant att ha en sådan hammam i Fittja. Jag kan även tänka mig att det skulle fung- era som det hävdas av initiativtagaren. Men det är för dyrt.” Ingen vågade närma sig idén. Initiativta- garen kände sig till slut utbränd och lämnade kom- 60 munen, som en protest, för ett annat arbete. Kunde inte detta projekt ha varit en del av den ”upplevel- senäring” som idag är en strategi för kommunens investeringar? Även i detta fall var bristen på intresse från för- valtningarna den viktigaste orsaken till att projektet avslogs. Till skillnad från kvinnorådgivningens res- taurang, som blev offer för en maktkamp mellan socialförvaltningen och Fittjasatsningens projektledare, var här kortsiktighet ett viktigt skäl till det bristande intresset. Kommunen vågade helt enkelt inte närma sig en idé som skulle ha förbrukat en stor del av satsningen, och som dessutom hade kostnader som sträckte sig bortom projektpengarnas tidsram. Över huvud taget finns det bara ett fåtal modiga projekt som sträcker sig bortom finansieringstiden (Cirkus Cirkör i Alby och Ungdomens hus i Fittja). Några allmänna ord om resursfördelning Resursfördelningen till projekten inom storstadssatsningen är i stort sett traditionell. Projekten är nästan desamma som i Blommansatsningen. Fler- talet aktiviteter som nu genomförs av storstadssatsningen har bedrivits tidigare, med andra externa resurser eller inom kommunens ordinarie verksam- het. Projektens traditionella prägel framgår även av den tabell som presenterades i början av detta kapitel. Huvuddelen av resurserna har gått till för- stärkning av svenska språket eller till förbättring av undervisning för barn och ungdomar, till traditionella åtgärder som förbereder arbetslösa för arbetsmarknaden: jobbsökeri, ”konsten” att skriva ansökan, uppföra sig i intervjuer osv. eller till åtgär- der för att minska kriminaliteten i ett visst område. Att tyngdpunkten ligger på traditionella projekt konstaterades också av kommundirektören under ett möte på Mångkulturellt centrum då satsningen, medan delar av den ännu låg i stöpsleven, ventilera- des tillsammans med forskare. Förvaltningarnas kontroll över satsningen är en av orsakerna bakom det traditionella upplägget. Inte bara på grund av den arbetsorganisation jag försökt förklara ovan, utan också på grund av vanans makt,
svårigheten att hela tiden producera nya idéer och ibland även regelverkets stelbenthet. En tjänste- man som varit inblandad i samtliga satsningar, från Blomman- till storstadssatsningen, sa i en intervju: ”Vi har redan förbrukat alla våra idéer. Man kan inte hitta på nya idéer varje dag. För att komma med nya saker måste man läsa om aktiviteter i andra delar av världen. Vi har sällan tid att göra det.” Flertalet av de projekt som inte utgör upprepningar av gamla projekt är sådana som tillkommit efter demokratiseringsprocessen, det vill säga efter det att de boende fått klart för sig att ”boendedelaktighet” var ett krav från regeringens sida; efter det att Fittjasatsningens projektledare lyft fram de boende närmast som ett vapen mot de kommunala tjänste- männen; efter det att områdesutvecklarna anställts; samt efter det att områdesgrupperna blivit mer aktiva i sina roller. I sin utvärdering av Ungdomens hus skriver Åsa Bringlöv: ”Efter boendemötet bildades en arbetsgrupp kring ungdomsfrågor. Under lång tid hände inget konkret med frågan om Ungdomens hus, och fältassistenten hade svårt att hålla intresset vid liv hos ungdomarna. Att processen sedan tog fart, och att idén om Ungdomens hus började förverkligas berodde på flera samverkande fak- torer: att det fanns en organisation fristående från förvaltningarna, projektledningen för Fittja- projektet, med befogenheter att förhandla direkt med kommunstyrelsen och med vissa egna medel …” (2002:10) Samma sak gäller även ett annat projekt som inom kommunen kallats icke-traditionellt: Vy 2001. Detta projekt syftade till att, bland annat, skapa entre- prenörskap hos skolelever, binda privata sektorn till projekten och ge en positiv bild av kommun- delen Hallunda. Projektet fick inte stöd från för- valtningarna och placerades därför direkt under kommunledningskontoret. I skriftliga dokument har projektets förvaltnings- övergripande struktur, och de finansieringssvårig- heter denna struktur skapade, nämnts som orsak till de svårigheter som drabbade projektet. Utan tvekan var strukturen ett problem. Men min bedömning är att även om sådana svårigheter inte hade existe- rat, skulle förvaltningarna ändå inte ha valt att satsa på projektet, nämligen på grund av risken att miss- lyckas. Många tjänstemän har lärt sig av erfarenhet Många tjänstemän har lärt sig av erfarenhet att man sällan ifrågasätts på grund av brist på nytänkande, däremot ofta på grund av ett misslyckande i ett riskfullt projekt. att man sällan ifrågasätts på grund av brist på nytän- kande, däremot ofta på grund av ett misslyckande i ett riskfullt projekt. Är inte riskundvikande en av de viktigaste orsakerna bakom exkludering av invand- rare från arbetsmarknaden? Denna diskussion om enskilda projekt är inte avsedd som något försvar; utvärdering av enstaka projekt ingår inte i mitt uppdrag. Det jag velat åstad- komma är att med exemplens hjälp peka på några strukturella svårigheter som påverkar resursfördel- ningen och leder till att vissa projekt får mer upp- märksamhet och andra mindre. En tydlig satsning på dialog och boendedelaktighet är positivt. Vi har sett att 15% av totalsumman gått till projekt inom denna kategori, i Alby hela 57%. Satsningen blir ännu större om vi räknar också den tid och de övriga resurser som går till delak- tighet i kommunens ordinarie administration och i de enskilda projekten. Som jag diskuterat i tidigare kapitel finns det en ambition i kommunen att integrera boendedelaktighet i kommunens ordinarie administration. Om man lyckas kommer detta att tillföra organisationen nya tankar som kan ge långsiktiga positiva resultat. Vi har sett att kommunens satsning på arbets- marknadsfrågor är minimal (endast 7% av totalsumman och i två kommundelar, Alby och Hallunda/ Norsborg, ingenting). Är det inte så att kommunen, trots de statliga riktlinjernas betoning av mål- området, ser arbetsmarknadsfrågor som regeringens ansvarsområde snarare än kommunens? Eller kanske har kommunen erfarenhet av att enstaka <strong>små</strong> pro- 61
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24: Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?