Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Samverkan<br />
”Samverkan” utgör ett av de statliga direktiven för<br />
storstadssatsningen. Direktivet återfanns också i de<br />
satsningar som föregick storstadssatsningen. Den<br />
upprepade betoningen på vikten av samverkan har<br />
att göra med en väsentlig svaghet i den traditio-<br />
nella, vertikalt strukturerade organisationsformen,<br />
som leder till revirtänkande i olika enheter och<br />
som utestänger sådant som hamnar mellan olika<br />
enheter. Samverkan anses kunna vara ett boteme-<br />
del mot revirtänkande. Det anses också vara en väg<br />
att närma sig den ”helhetssyn” som betraktas som<br />
nödvändig för ett framgångsrikt integrationsarbete.<br />
Integration är ju ett mångdimensionellt fenomen<br />
som inte ryms inom enskilda specialiserade enheter.<br />
Det finns också ett önskemål att genom samverkan<br />
undvika dubbelarbete.<br />
Med samverkan menas i statliga och kommunala<br />
dokument samarbete mellan olika organisationer.<br />
Det betyder att samverkan med enskilda individer<br />
som bor i de aktuella områdena inte ryms i defi-<br />
nitionen. För den senare sortens samarbete har<br />
man myntat begreppet boendedelaktighet. I enlig-<br />
het med de officiella dokumenten, betraktar jag<br />
samverkan som samarbete mellan olika organisatio-<br />
ner. I detta ingår följaktligen inte samarbete med<br />
individuella boende i områdena, som tas upp i kom-<br />
mande kapitel.<br />
Kapitlet om samverkan har fyra delar som mot-<br />
svarar kommunens aktuella upplägg av samarbetet<br />
inom det egna förändringsarbetet: samarbete mellan<br />
projekten och kommunala enheter (andra projekt<br />
eller enheter inom kommunen), samarbete mellan<br />
projekten och lokala enheter av statliga institutio-<br />
ner, mellan projekten och lokala näringslivet, samt<br />
mellan projekten och lokala frivilligorganisationer.<br />
Samverkan mellan projekt<br />
och kommunala enheter<br />
Antalet samarbetspartners som nämns i varje pro-<br />
jektbeskrivning visar den rikedom av samverkan<br />
som finns mellan projekten och olika kommunala<br />
projekt/enheter. Jag har inte haft möjlighet att stu-<br />
dera varje enskilt projekt för att se hur samarbetet<br />
fungerat i praktiken. Men, enligt självutvärdering-<br />
arna, har samarbetet på denna nivå för de flesta<br />
varit fruktbart och tillfredsställande. Undantaget är<br />
den oklarhet och oenighet som präglat samarbetet<br />
mellan förskolor och skolor samt mellan Ungdo-<br />
mens hus och ungdomspoolen inom socialförvalt-<br />
ningen. Ansvariga för Allmän förskola Alby skriver i<br />
sin självutvärdering:<br />
”Det har varit trögt att samverka med skolan i<br />
övergången till 6-årsverksamheten. Vi upplever<br />
att skolan inte har tid för samverkan. Kontak-<br />
terna har tunnats ut under året.”<br />
Och ansvarig för projektet Språkverkstaden, två-<br />
språkiga barns språk- och kunskapsutveckling på<br />
Grindtorpsskolan bekräftar:<br />
”Vi har träffat personal från språkförskolorna två<br />
gånger. För övrigt är det biträdande rektor som<br />
haft kontakt med språkförskolan. De vanliga för-<br />
63