Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
för samhällsarbete och mobilisering) och redovisa-<br />
des i rapporten ”Fittja ett nationellt utvecklingsom-<br />
råde”. Det var svaren från denna framtidsverkstad<br />
som kom att utgöra grunden för Fittjasatsningens<br />
definition av ”kärnfrågor”. Metoden har använts i<br />
alla kommundelar vid ett flertal tillfällen. Vidare<br />
ger Mångkulturellt centrums enkätundersökning i<br />
Fittja en ganska detaljerad bild av de boendes upp-<br />
fattning om problem i Fittja och deras prioritering.<br />
Detsamma gör också protokoll och interna rappor-<br />
ter från processarbetarna.<br />
Bland lokala tjänstemän och politiker finns idag<br />
god tillgång till kunskap – insamlad under en lång<br />
tid av förändringsarbete – om befolkningens behov<br />
och deras uppfattning av problem. Att makthavare<br />
frågar efter folks åsikter kan ses som ett uttryck för<br />
den demokratiska traditionen i Sverige. Det är också<br />
en logisk följd av denna tradition att ökad demo-<br />
kratisering varit ett av de viktigaste direktiven för<br />
alla de satsningar den här studien berör. Åtmins-<br />
tone delvis är det också erfarenheterna från det åter-<br />
kommande praktiska arbetet i ett antal kommuner<br />
som utgör grunden för storstadspropositionen och<br />
statens klassificering av målområden.<br />
Ännu en källa till kunskap om boendeperspektiv<br />
är den forskning och utvärdering som gjorts, lokalt,<br />
nationellt och internationellt, i olika sociala kon-<br />
texter. Trots att integrations- och segregationspro-<br />
blematiken har unika aspekter i varje geografiskt<br />
område, finns det också viktiga aspekter gemen-<br />
samma för alla områden. Den samlade forskningen<br />
innehåller enorm kunskap om de behov och priori-<br />
teringar som finns hos befolkningen i till exempel<br />
utsatta områden.<br />
Om vi tolkar ”underifrånperspektiv” som ett per-<br />
spektiv som betonar målgruppernas synvinkel vad<br />
gäller behov och prioriteringar så skulle man, tack<br />
vare de ovan nämnda källorna, kunna påstå att kun-<br />
skapsläget härvidlag är ganska tillfredsställande. En<br />
utvidgning av underifrånperspektivet till att inne-<br />
fatta även praktiska åtgärder och arbetsmetoder är<br />
dock en annan fråga, som bäst kan diskuteras inom<br />
ramen för boendedelaktighet.<br />
På grund av bristande statistisk är det mycket<br />
svårt att ge en realistisk bild av framgångarna när<br />
det gäller boendedelaktighet i de genomförda akti-<br />
viteterna. Fittjasatsningen har valt sin egen presen-<br />
tation, som redovisas i sista kapitlet om projektens<br />
resultat. Här ska jag begränsa mig till de uppgifter<br />
om mötesdeltagande som samlats in genom Mång-<br />
kulturellt centrums enkätundersökning i Fittja.<br />
I Mångkulturellt centrums enkätundersökning<br />
har 16% av urvalet som gäller ålderskategorin<br />
18-64 svarat ja på frågan ”Har du varit på något<br />
möte anordnat av projektet?”. Materialinsamlingen<br />
skedde cirka ett år efter Fittjasatsningens start.<br />
Räknat utifrån enkätsvaren har 696 av 4 352 boende<br />
i Fittja i dessa åldrar deltagit i något möte anordnat<br />
av Fittjasatsningen under dess första år. För att få<br />
veta hur många som därefter deltagit måste vi vänta<br />
tills enkätundersökningens del två är genomförd<br />
och analyserad.<br />
Mångkulturellt centrums statistik presenterar<br />
endast uppgifter om de boendes närvaro under olika<br />
möten. Den säger ingenting om huruvida denna<br />
närvaro hade betydelse för förändringsarbetets pla-<br />
nering och genomförande. Min bedömning, som<br />
bygger på min närvaro i de flesta av dessa allmänna<br />
möten, är att termerna ”lokal förankring” och ”när-<br />
mande till ett underifrånperspektiv” bäst beskriver<br />
mötenas karaktär. För att kunna tala om boen-<br />
dedelaktighet bör det finnas ett reellt inflytande<br />
i planering och genomförande. Men på grund av<br />
omständigheter som kommer att diskuteras nedan<br />
var det i de flesta fall tjänstemän och politiker som<br />
hade styrande roller på mötena. Av de boende var<br />
det ett begränsat antal nyckelpersoner som var regel-<br />
bundet närvarande och som kom till tals i dessa<br />
sammanhang.<br />
På grund av dels oklara gränser mellan projekt<br />
och ordinarie aktiviteter, dels personalomsättning<br />
inom projekten, är det svårt att avgöra hur stor andel<br />
av de personer som arbetar inom projekten som<br />
själva tillhör lokalbefolkningen. En grov bedömning<br />
av självutvärderingarna ger vid handen att andelen<br />
projektarbetare som bor i kommundelen där projek-<br />
tet pågår är försumbar. Andelen är ännu mindre när<br />
man tittar bara på antalet projektledare. Andelen<br />
projektarbetare eller projektledare som har utländsk<br />
bakgrund är förhållandevis högre men <strong>fortfarande</strong><br />
obetydlig med hänsyn till områdenas befolknings-<br />
sammansättning. Projektledare som bor i området<br />
79