Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

”stärka deltagarnas förutsättningar att delta i en fördjupad demokratiprocess. Utbildningen vänder sig till medborgare och tjänstemän i Fittja.” (Fittjasatsningen, en sammanställning) Till dessa insatser kan man lägga Botkyrkabyggens husvärdar som, utan att ha någon direkt koppling Enligt enkätundersökningen i Fittja hade redan knappt ett år efter Fittjasatsningens start 82% av respondenterna hört namnet på satsningen. Om vi talar om lokal förankring som en fråga om huruvida de boende är informerade om att något pågår, är det svårt att påstå att storstadssatsningen skulle sakna förankring i området. till satsningen, ändå på grund av företagets enga- gemang fick stor betydelse för satsningen. Husvär- darna, vars kontor ligger i bostadsområdet, hade en vardaglig kontakt med lokalbefolkningen och var vanligen de första att till exempel uppmärksamma kriminella grupper i områdena. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna från Botkyrkabyggens hus- värdar, tillsatte senare också tekniska förvaltningen värdar i alla tre kommundelarna, som rapporterade felaktigheter, misskötsel och störningar för nödvän- diga åtgärder. Sist men inte minst skulle jag vilja nämna Mång- kulturellt centrums undersökningar, särskilt om Fittja, som nämns eller citeras på flera ställen i denna rapport. Mångkulturellt centrum har inget officiellt uppdrag i förhållande till lokal förankring eller del- aktighet, men har genom sina undersökningar givit systematisk information om befolkningen och deras prioriteringar, samt även analyserat återkommande problem och, i förekommande fall, kunnat ge förslag för åtgärder. Mångkulturellt centrum har därtill, genom föreläsningar, seminarier och konferenser, fungerat som en länk mellan boende, tjänstemän, politiker och forskare. Tillsammans har dessa aktörer spridit en enorm mängd information om projekten genom så blan- dade kanaler som rapporter, flygblad, broschyrer, anslagstavlor, massmedia, seminarier, konferenser 78 och personliga kontakter. Många har vidare deltagit i nationella och internationella konferenser och även bjudit in vetenskapsmän och erfarna personer inom- och utomlands ifrån för att berika sina kun- skaper om demokratiarbete. Som tidigare beskrivits begränsar sig denna rapport till att behandla den allmänna processen. Här saknas därför det stora arbete som satsats på lokal förankring och boendedelaktighet inom varje enskilt projekt. Framgångar i demokratiseringsprocessen I vilken utsträckning har demokratiseringsprocessen varit framgångsrik? Svaret på den frågan beror på vilket av de ovanstående begreppen (lokal för- ankring, underifrånperspektiv eller boendedelaktighet) man väljer att använda som kriterium. Enligt enkätundersökningen i Fittja hade redan knappt ett år efter Fittjasatsningens start 82% av respondenterna hört namnet på satsningen. Om vi talar om lokal förankring som en fråga om huruvida de boende är informerade om att något pågår, är det svårt att påstå att storstadssatsningen skulle sakna förankring i området. Kunskap om en aktivitet har ackumulerande karaktär och ökar kontinuerligt med den information som sprids. Särskilt märkbart är detta i Fittja, som haft längre tid på sig och som haft mer aktiviteter kring demokratiarbete. Kunskap om satsningen är förstås inte synonymt med en positiv inställning till densamma. Vid sidan av det som faktiskt händer, så påverkas inställ- ningen till en viss aktivitet också av faktorer som sträcker sig bortom aktiviteten i sig: tidigare erfarenheter, förväntningar osv. Enligt enkätundersök- ningen hade 46% av de respondenter som hade hört talas om Fittjasatsningen positiva förväntningar på dess framtida resultat. Om den siffran senare ökat eller minskat är en fråga som får sitt svar när vi upp- repar enkätundersökningen. Som beskrivits ovan har flera utredningar och undersökningar utförts i de tre kommundelarna, sär- skilt i Fittja, för att kartlägga befolkningens behov, deras uppfattning om problemen och de åtgärder som behövs för att lösa dem. Det första stormötet i Fittja organiserades i form av en ”framtidsverkstad” under ledning av sesam (Stiftelsen centrum
för samhällsarbete och mobilisering) och redovisa- des i rapporten ”Fittja ett nationellt utvecklingsom- råde”. Det var svaren från denna framtidsverkstad som kom att utgöra grunden för Fittjasatsningens definition av ”kärnfrågor”. Metoden har använts i alla kommundelar vid ett flertal tillfällen. Vidare ger Mångkulturellt centrums enkätundersökning i Fittja en ganska detaljerad bild av de boendes uppfattning om problem i Fittja och deras prioritering. Detsamma gör också protokoll och interna rapporter från processarbetarna. Bland lokala tjänstemän och politiker finns idag god tillgång till kunskap – insamlad under en lång tid av förändringsarbete – om befolkningens behov och deras uppfattning av problem. Att makthavare frågar efter folks åsikter kan ses som ett uttryck för den demokratiska traditionen i Sverige. Det är också en logisk följd av denna tradition att ökad demo- kratisering varit ett av de viktigaste direktiven för alla de satsningar den här studien berör. Åtmins- tone delvis är det också erfarenheterna från det åter- kommande praktiska arbetet i ett antal kommuner som utgör grunden för storstadspropositionen och statens klassificering av målområden. Ännu en källa till kunskap om boendeperspektiv är den forskning och utvärdering som gjorts, lokalt, nationellt och internationellt, i olika sociala kon- texter. Trots att integrations- och segregationspro- blematiken har unika aspekter i varje geografiskt område, finns det också viktiga aspekter gemen- samma för alla områden. Den samlade forskningen innehåller enorm kunskap om de behov och prioriteringar som finns hos befolkningen i till exempel utsatta områden. Om vi tolkar ”underifrånperspektiv” som ett per- spektiv som betonar målgruppernas synvinkel vad gäller behov och prioriteringar så skulle man, tack vare de ovan nämnda källorna, kunna påstå att kun- skapsläget härvidlag är ganska tillfredsställande. En utvidgning av underifrånperspektivet till att inne- fatta även praktiska åtgärder och arbetsmetoder är dock en annan fråga, som bäst kan diskuteras inom ramen för boendedelaktighet. På grund av bristande statistisk är det mycket svårt att ge en realistisk bild av framgångarna när det gäller boendedelaktighet i de genomförda akti- viteterna. Fittjasatsningen har valt sin egen presen- tation, som redovisas i sista kapitlet om projektens resultat. Här ska jag begränsa mig till de uppgifter om mötesdeltagande som samlats in genom Mång- kulturellt centrums enkätundersökning i Fittja. I Mångkulturellt centrums enkätundersökning har 16% av urvalet som gäller ålderskategorin 18-64 svarat ja på frågan ”Har du varit på något möte anordnat av projektet?”. Materialinsamlingen skedde cirka ett år efter Fittjasatsningens start. Räknat utifrån enkätsvaren har 696 av 4 352 boende i Fittja i dessa åldrar deltagit i något möte anordnat av Fittjasatsningen under dess första år. För att få veta hur många som därefter deltagit måste vi vänta tills enkätundersökningens del två är genomförd och analyserad. Mångkulturellt centrums statistik presenterar endast uppgifter om de boendes närvaro under olika möten. Den säger ingenting om huruvida denna närvaro hade betydelse för förändringsarbetets planering och genomförande. Min bedömning, som bygger på min närvaro i de flesta av dessa allmänna möten, är att termerna ”lokal förankring” och ”när- mande till ett underifrånperspektiv” bäst beskriver mötenas karaktär. För att kunna tala om boendedelaktighet bör det finnas ett reellt inflytande i planering och genomförande. Men på grund av omständigheter som kommer att diskuteras nedan var det i de flesta fall tjänstemän och politiker som hade styrande roller på mötena. Av de boende var det ett begränsat antal nyckelpersoner som var regel- bundet närvarande och som kom till tals i dessa sammanhang. På grund av dels oklara gränser mellan projekt och ordinarie aktiviteter, dels personalomsättning inom projekten, är det svårt att avgöra hur stor andel av de personer som arbetar inom projekten som själva tillhör lokalbefolkningen. En grov bedömning av självutvärderingarna ger vid handen att andelen projektarbetare som bor i kommundelen där projektet pågår är försumbar. Andelen är ännu mindre när man tittar bara på antalet projektledare. Andelen projektarbetare eller projektledare som har utländsk bakgrund är förhållandevis högre men <strong>fortfarande</strong> obetydlig med hänsyn till områdenas befolknings- sammansättning. Projektledare som bor i området 79
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77: folkningen inbjöds komma för att
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?