Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
för förlängning av pågående projekt”. I detta belopp<br />
fanns också utrymme för att ”utveckla förslag från<br />
invånarna och från olika verksamheter och samarbetspart-<br />
ners”. (Tjänsteskrivelse 1998-08-25).<br />
I och med storstadssatsningen, och dess radikala<br />
omorganisation och inlemmande av Fittjasats-<br />
ningen, kom urvalet av projekt att hamna hos områ-<br />
desgrupperna. De projekt som sökte resurser för<br />
första gången eller som sökte om förlängning av exis-<br />
terande projekt prioriterades av områdesgrupperna.<br />
I prioriteringen tog man hänsyn till projektets aktu-<br />
alitet, relevans för området, genomförbarhet under<br />
förslagen tid, finansieringsstorlek osv. I slutfasen<br />
kom, för första gången, interna utvärderingar till<br />
användning som ett verktyg för urvalet. Men områ-<br />
desgruppernas prioriteringar hade <strong>fortfarande</strong> bara<br />
rådgivande karaktär. Det var de politiska organen<br />
(förvaltningsnämnder och kommunstyrelse) som<br />
tog de formella besluten.<br />
Projekten som<br />
inte fick finansiering<br />
Det är inte så lätt att skriva om projekt som inte<br />
fick finansiering. Ofta har urvalet gjorts internt och<br />
därför är materialet svårtillgängligt eller till och<br />
med otillgängligt. Material kring icke utvalda pro-<br />
jekt betraktas lätt som irrelevant och brukar inte<br />
alltid sparas. Det är också svårt att bedöma värdet av<br />
projekt som inte lämnar papperet och prövas i prak-<br />
tiken. Därför är det heller inte så lätt att jämföra<br />
dem med de genomförda, som ju visat sina starka<br />
eller svaga sidor under planerings- och genomför-<br />
andefaser. En del ”icke-utvalda” projekt har därtill<br />
faktiskt fått finansiering, från kommunens budget<br />
eller från andra källor, och kan således inte betrak-<br />
tas som jämförelseram för de utvalda.<br />
Man kan ändå säga några ord med hjälp av ett<br />
par icke-utvalda projekt, sådana som tidigare funnits<br />
i kommunen eller som uppmärksammades under<br />
urvalsprocessen. Kvinnorådgivningens restaurang<br />
var ett sådant projekt, skött av några arbetslösa kvin-<br />
nor från närområdet inskrivna i arbetsmarknads-<br />
åtgärder. En av huvudpersonerna i projektet fick<br />
några gånger tillfälliga anställningar om sex måna-<br />
58<br />
der. Finansieringen kom från olika källor, också<br />
från Blommansatsningen, en osäkerhet projektet<br />
levt med sedan starten år 1996.<br />
Restaurangen låg i en ombyggd lägenhet på bot-<br />
tenvåningen i ett av Fittjas loftgångshus. Lokalerna<br />
var iordningställda för Fittjas kvinnorådgivning,<br />
som från att ha lagat mat till sig själva började vända<br />
sig utåt i form av en restaurang. Man saknade därför<br />
den godkända utrustning som krävs för vanliga res-<br />
tauranger. Det förekom ibland tysta diskussioner<br />
om att restaurangen var olaglig, något som inte var<br />
okänt för kommunen. Ett par vanliga lägenhetskök<br />
och några rum med enkla bord som serveringsplats<br />
utgjorde hela inrättningen, men restaurangen var<br />
populär och välbesökt.<br />
Varje dag utspisades ett femtiotal personer, mest<br />
lokala kommuntjänstemän. Men serveringen gästa-<br />
des också av personer från andra delar av kommu-<br />
nen, från Stockholm, från andra delar av Sverige,<br />
samt av personer utrikes ifrån som besökte Fittja.<br />
Kommunala tjänstemän skröt om restaurangen som<br />
ett lyckat projekt uppvuxet från gräsrotsnivå. Trev-<br />
lig stämning och god mat till lågt pris var viktiga<br />
orsaker till restaurangens popularitet. Tack vare res-<br />
taurangen slutade många tjänstemän ta lunch med<br />
sig hemifrån. Restaurangen blev också en kontakt-<br />
punkt för de arbetslösa och ofta sjuka kvinnor<br />
som kvinnorådgivningen vände sig till. Dessa kvin-<br />
nor, som annars inte skulle haft rätten att läsa<br />
svenska, kunde delta i svenskkurser finansierade<br />
genom kvinnorådgivningen.<br />
Trots en välfungerande, sedan flera år etablerad<br />
och mycket populär verksamhet beviljades restau-<br />
rangen ingen finansiering från Fittjasatsningen. Det<br />
fanns ett tidigt löfte att projektet skulle garanteras<br />
sin finansiering från satsningen. Det hade också före-<br />
kommit diskussioner om att bygga ändamålsenliga<br />
lokaler, inte minst ett godkänt restaurangkök. Hela<br />
projektet beräknades kosta cirka en miljon kronor.<br />
Trots detta blev det i slutänden inga pengar och pro-<br />
jektet lades ner våren 2000. De personer som arbe-<br />
tat i projektet förlorade sina arbeten, kvinnorna som<br />
samlats där förlorade sin samlingsplats och tjänste-<br />
männen som ätit lunch där förlorade sitt lunchrum.<br />
Nerläggningen väckte starka protester både från<br />
kvinnorna själva och från lokala tjänstemän. Vid ett